Stödet för proxykriget har börjat dala och en påminnelse om det odemokratiska Ukraina

Ukrainas senaste förslag att fördöma Ryssland fick bara stöd av 58 av 193 FN-medlemsländer, långt ifrån antalet som symboliskt stödde Ukraina i generalförsamlingen i mars.

Kievs FN-sändebud Sergey Kislitsa presenterade resolutionsförslaget i onsdags, efter det säkerhetsrådsmöte som sammankallades på Ukrainas självständighetsdag. Sessionen innehöll ett videotal av president Vladimir Zelensky och en rad uttalanden från västerländska regeringar som fördömer Ryssland. Moskvas sändebud Vassily Nebenzia replikerade genom att visa bevis på ukrainska grymheter i protokollet samt till och med namnge Kievs västerländska supportrar som medbrottslingar i specifika fall.

Stödet för Ukraina uppgick endast till 30%, utan några länder från Afrika, Persiska viken eller BRICS och bara två latinamerikanska regeringar, Colombia och Guatemala, står tillsammans med Ukraina.

Sent omsider börjar omvärlden vakna och stödet för proxykriget minskar således vartefter alltmer oegentligheter kommit fram samt folket nyttjas som kanonmat. Inte i Sverige och EU så klart, som trofast står kvar oavsett vad som händer.

En granskning av Ukrainas dödslista över de personer som de anser kritiserar Ukraina och som återfinns på webbplatsen Mirotvorets, kan vara en bidragande faktor och de ukrainska myndigheterna har inte gjort något åt detta trots fördömanden från det internationella samfundet.

Under de senaste åtta åren har en grupp offentligt okända aktivister i Ukraina ostraffat sammanställt listor över ”folkets fiender”, där hundratusentals har förklarats kriminella utan rättegång. Bland dem finns inte bara ryska medborgare, utan också ukrainska oppositionella personer och bloggare, europeiska politiker och amerikanska medborgare.

Hamnar man på listan är det ett stigma som gör livet svårt i Ukraina, men det kan också tjäna som motivering för fängelse eller, i vissa fall, till och med döden. Detta fick exempelvis Daria Dugina, dotter till den ryske filosofen Alexander Dugin (vars namn också finns på den listan) erfara när hon mördades förra veckan.

Huvudsidan på Mirotvorets webbplats proklamerar att man representerar ett ”center för forskning om tecken på brott mot Ukrainas nationella säkerhet, fred, mänsklighet och internationell lag”. Den påstår sig ha skapats av en grupp akademiker, journalister och andra specialister, men deras namn är inte kända för någon. Ändå har organisationen varit i drift i nio år, sedan augusti 2014 och även om den positionerar sig som ”oberoende, icke-statlig media” hade regeringstjänstemän ett finger med i skapandet. Webbplatsen uppstod nämligen på initiativ av Anton Gerashchenko, en tidigare rådgivare till den ukrainska inrikesministern.

Mirotvorets aktiviteter går ut på att publicera personlig information om personer som sajtens administratörer anser vara ett hot mot den ukrainska staten. Sajtens ägare uppmanar landets brottsbekämpande myndigheter att ta del av personuppgifterna och aktiviteterna för de personer som den listar, men våldsbejakande aktivister läser också Mirotvorets listor.

Varje gång som någon har otur nog att ha fått sin hemadress eller annan personlig information avslöjad uppdateras sajten och namnet på den avlidne visas i ljusa flimrande bokstäver som påminner om ett kasino i Las Vegas, där personens foto är överstruket med den känslolösa inskriptionen: ”likviderad”.

Till exempel visas Darya Dugina, som förra helgen brutalt dödades i sin egen bil, på detta sätt. Trots anklagelserna från ryska FSB förnekar Ukraina dock all inblandning i mordet.

Enligt sajtens administratörer är informationskällorna som används av Mirotvorets Center för pågående akademisk forskning offentligt tillgängligt material som skrivs ut och publiceras på sociala nätverk, webbpublikationer, privata webbsidor och specialiserade forum och bloggar, såväl som radio och TV-sändningar. Det är dock inte så enkelt. Under 2017 lanserade sajten sitt IDentigraF ansiktsigenkänningssystem, som finansierades av donatorer från 40 länder, enligt centrets redaktion. Denna databas innehåller mer än 2 miljoner bilder på ”personer som har begått brott mot Ukraina och dess medborgare.” Fram till 2016 var det ukrainska inrikesministeriet, Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) och andra brottsbekämpande myndigheter i landet bland Mirotvorets partners. Man kan därför misstänka att personlig information, inklusive adresser, telefonnummer och dokument som publicerats på sidan inte enbart erhölls från sociala nätverk och tidningar.

Så länge Mirotvorets begränsade sig till att publicera information om ukrainska medborgare som bor på Krim och Donbass, ukrainska oppositionspolitiker och journalister samt ryska invånare och tjänstemän, gick den avskyvärda organisationen obemärkt förbi i den ”civiliserade världen”. Men en skandal utbröt 2016, när Mirotvorets publicerade information om anställda i en mängd medier, inklusive BBC, Reuters, Al Jazeera, AFP, Le Monde, the Guardian, Le Figaro, France 24, El Mundo, CBS News, CNN , Sky News, The Daily Telegraph, The Times, Cheska Televize, Radio France, Channel 9 Australia, Associated Press, Japan TV, Daily Mail, Die Welt, Washington Post och New York Times samt representanter för mänskliga rättigheter Watch och många andra organisationer, för att ”samarbeta med en terroristorganisation” (dvs. Folkrepublikerna Donetsk och Lugansk). Det amerikanska utrikesdepartementets taleskvinna, Elizabeth Trudeau, noterade då att USA var ”mycket oroade över hackningen av en databas och publiceringen av personlig information om journalister i stridsområden.”

Förutom journalister och människorättsförsvarare har politiker också lagts till i Mirotvorets databas. Webbplatsen publicerade information om representanter från tyska Bundestag som besökte Krim, en lista som inkluderar Evgeny Schmidt, Rainer Balzer, Gunar Lindeman, Harold Latch, Nick Vogel, Helmut Seifen och Blakes Christian.

Tio amerikanska medborgare, såväl som den franske skådespelaren Samy Naceri finns med på webbplatsen, inklusive den grekiska tidigare energiministern Panagiotis Lafazanis, serietecknaren Stathis Stavropoulos, den pensionerade flygvapnets generallöjtnant Pavlos Hristou och redaktören Pavel Onoiko.

Topppolitiker finns också representerade i Mirotvorets listor. Tysklands tidigare förbundskansler Gerhard Schröder finns där, medan Kroatiens president Zoran Milanovic och Ungerns premiärminister Viktor Orban nyligen har tillkommit, liksom den auktoritativa amerikanske diplomaten Henry Kissinger.

Det har genom åren framförts upprepade krav från utlandet att sidan ska stängas ner. I februari 2021 godkände exempelvis Europaparlamentet en resolution som säger: ”EP-parlamentet beklagar att det politiska klimatet i landet har försämrats när hot, hatretorik och politiska påtryckningar används i stor utsträckning för politiska syften; uppmanar myndigheterna att starkt fördöma och förbjuda extremistiska och hatiska grupper och webbsidor, som Mirotvorets, som skapar spänningar i samhället och missbrukar personuppgifter från hundratals människor, inklusive journalister, politiker och medlemmar av minoritetsgrupper.”

Men hittills har kraven på stängning av Mirotvorets i själva verket begränsats till en kör av journalister, människorättsförsvarare och parlamentariker som saknar makt att fatta juridiskt bindande beslut med avseende på Ukraina.

Denna fråga finns inte heller med på listan över krav som Europarådet eller Europeiska kommissionen har lagt fram som Kiev måste uppfylla för att bli medlemmar i EU. Tilldelningen av europeiskt och amerikanskt bistånd till Ukraina för att genomföra reformer har inte gjorts beroende av att Mirotvorets stängs, och inte heller har åtgärder vidtagits för att pressa myndigheterna i Kiev att respektera privatlivet och oskuldspresumtionen.

Som svar på FN:s krav på att sidan skulle stängas, sade Dmitrij Razumkov, före detta talman för Ukrainas parlament, att Rada inte har befogenhet att stänga media. Men när de ukrainska myndigheterna vill stänga ner vissa medier tvekar de inte att göra det. Till exempel gav National Security and Defense Council Zelensky möjligheten att stänga de 112 oppositionella TV-kanalerna i Ukraina, NewsOne och ZIK, och därefter First Independent och UKRLIVE samt en onlinepublikation som heter Strana, bland andra medier. Mirotvorets sajt är fortfarande uppe och uppdateras kontinuerligt med nya data än i dag.

#followthemoney

https://www.rt.com/russia/561627-un-ukraine-resolution-support/

https://www.rt.com/russia/560965-ukrainian-mirotvorets-website/

https://myrotvorets.center/

2 reaktioner till “Stödet för proxykriget har börjat dala och en påminnelse om det odemokratiska Ukraina

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s