Kriget i Ukraina planerat i syfte att krossa Ryssland och den europeiska ekonomin

En bekant som jag brukar diskutera politik med har länge sagt att det krig respektive kris som nu sker i såväl Ukraina som EU är planerat samt att USA gärna skulle se EU kollapsa eftersom de då har en politisk och ekonomisk konkurrent mindre. De uppgifter som tidningen Nya Dagbladet presenterade i en artikel i går bekräftar just detta.

Enligt tidningen visar en internläcka från den amerikanska regeringsnära tankesmedjan RAND Corporation – bland annat kända för att ha legat bakom amerikansk strategi för utrikes- och försvarspolitik under Kalla kriget – hur energikrisen i Europa planlagts strategiskt av USA.

I det hemligstämplade dokumentet, som är daterat i januari i år, medger man att den aggressiva utrikespolitiken som USA bedrivit i Ukraina kommer att pressa Ryssland till att tvingas ingripa militärt i landet. Syftet sägs vara att införa ett sanktionspaket som varit förberett sedan länge, där
EU:s ekonomi oundvikligen kommer att kollapsa till följd av detta och man gläds bland annat åt att resurser uppemot 9000 miljarder dollar kan flöda till USA samt att välutbildade europeiska ungdomar kommer att bli tvungna att emigrera.

Huvudmålet beskrivs vara att splittra Europa – i synnerhet Tyskland och Ryssland samt förstöra den europeiska ekonomin genom att få nyttiga idioter i politiken att stoppa ryska energileveranser till kontinenten, där gröna partier och ideologier i Europa – som beskrivs som enkla att manipulera för att gå den amerikanska imperialismens ärenden – har en ledande roll.

Citat: ”Personliga egenskaper och brist på professionalism gör det möjligt att anta att det är omöjligt för dem att erkänna sina egna misstag i tid. Sålunda kommer att det vara tillräckligt för att snabbt forma en mediebild av ett Putins aggressiva krig – och för att göra de gröna till ivriga och tuffa anhängare av sanktioner – ett ”krigsparti”. Det kommer att möjliggöra att införa sanktionerna utan några hinder”.

Mycket intressant och inte alls omöjligt. Tänk om massmedia gjort sitt jobb och grävt mer i detta för att upplysa den stora massan om hur de duperas samt utnyttjas som brickor i ett spel, då hade denna segdragna historia där tusentals människor gått hädan som kanonmat i onödan samt otaliga miljarder av det europeiska folkets pengar som pumpats in för att förlänga kriget, kunnat undvikas i ett tidigare skede. Men folket ska hållas ovetandes om hur makteliten styr narrativet och hur våra egna politiker är puppets så att agendan fullföljs utan några hinder på vägen.

#followthemoney

https://nyadagbladet.se/utrikes/chockerande-dokumentet-sa-planerade-usa-kriget-och-energikrisen-i-europa/

19 reaktioner till “Kriget i Ukraina planerat i syfte att krossa Ryssland och den europeiska ekonomin

  1. Jaa naturligtvis USA blander sig i saker ofta på andra sidan klotet för att styra, destabilisera, förstöra och plundra länderna där. Man kämpar för demokrati eller WMD t. ex. Irak är ett praktexempel där man verkligen gjort öken av ett fungerande land….. Libyen … osv.

    Gillad av 1 person

  2. Reblogga detta på Björn ST Wiklund och kommenterade:
    ”Jaa naturligtvis USA blander sig i saker ofta på andra sidan klotet för att styra, destabilisera, förstöra och plundra länderna där. Man kämpar för demokrati eller WMD t. ex. Irak är ett praktexempel där man verkligen gjort öken av ett fungerande land….. Libyen … osv.”

    Gilla

  3. Planerat är det kanske inte men USA är snabba att dra fördel av det och hittills har det varit lyckosamt iom att man drar till sig kapital och kunskap. Dollarn fortsätter att långsiktigt stärkas och i det lilla finns det stora. Microfiskar som jag reagerar precis som de stora finanshajarna och flyr till dollar. Räddas det som räddas kan. En kamp på liv och död nästan bokstavligen. Europa dör och USA stärks. Den enes bröd osv.

    Gillad av 1 person

  4. Nu är det väl ändå Ryssland som invaderat Ukraina, eller? Tack vare USA, UK och flera andra europeiska stater har Ukraina tränats och fått moderna, västerländska vapen. Som är mer träffsäkra än Rysslands gamla skräp. Så Ukraina kastar ut Ryssland, Ukraina blir på sikt ett välmående europeiskt land medan Ryssland faller djupare ner i fattigdom och elände. Att vissa fortfarande tror på sagor kan jag leva med. Även de som gör det inser snart vad klockan är slagen. Hur länge sitter Putin kvar? 1 månad? 3 månader. Time will tell.

    Gilla

    1. Det första som dör i ett krig är sanningen. Efter krigets slut kommer sanningen fram och då skriver vinnaren sanningen….. eller JL? Rörande vapen så har Ukraina fått, köpt, lånat vapen från väst till ett värde av 10 svenska militärbudgetar….. ska vi betala för en massa pang eller ska de inblandade pynta för fyrverkeriet? För visst fanns forskare där som flyttades till Sverige…… totalt sägs det funnits 36 biolab i Ukraina varav minst 10 helt finansierade av USA….

      Gillad av 1 person

    2. @uppstigersolen
      Ryssland har inte ”invaderat” Ukraina, utan med ett militärt ingripande stoppad Ryssland ett etniskt folkmord och förintelse av samma sort som hände i Nazityskland föra seklet. Vi skall nog vara tacksamma för det. Hade Ryssland ingripit i tid förra seklet hade förintelsen i Tyskland kunnat stoppas, denna gång upprepade man inte det misstaget. 1945 räddade Ryssland, då Sovjet, oss från nazisterna i Berlin. Låt oss hoppas att Ryssland 2022 kommer att rädda oss från nazisterna i i Kiev, trots att dom sponsras av USA.

      Gillad av 2 personer

  5. Självklart så var det Putin som fattade beslutet att gå in i Ukraina, en nation som inte på något sätt utgjorde ett militärt hot mot Ryssland! Däremot så såg ju många ryssar att deras bröder, systrar och tidigare landsmän själva fick välja vilka som skulle leda landet och det såg så klart Putin och hans lakejer som ett hot! Just nu får väl Putin och hans lakejer fundera på hur de ska överleva, protesterna över det galna kriget ökar överallt inom Ryssland och bland Putins kamrater, alltfler vill ha ett slut! Ryssar där i mängder och nya soldater att sätta in saknas. Allt är en fråga om tid, officerare i Krim skickar sina familjer till Ryssland och säljer sina hus då de inser att den ryska ockupationen snart är över i Ukraina. Just nu är väl frågan om Ukrainarna stannar vi gränsen eller fortsätter in i Ryssland?

    Gillad av 1 person

    1. @Anders
      Vill bara påminna dig att det var ett verkligt hot mot de ryska innevånarna de ryska enklaverna inom Ukraina, och 14,000 ryssar hade redan avrättats. Nazisterna i det forna Nazityskland använde gaskammare, nazisterna i Ukraina använder artilleri. Resultatet är detsamma även om metoden är annorlunda.

      Gilla

    2. @Anders september 14, 2022 kl. 10:53
      ”Ukraina, en nation som inte på något sätt utgjorde ett militärt hot mot Ryssland”
      Ställ frågan till de 14,000 Ukraina, eller snarare USA, slaktade, eller snarare till de överlevande.

      Gilla

    3. Intressant med ”uppstigersolen” undras om det är för eller efternamn…. eller Putintroll…. att skriva något som inte alla håller med om MEN varför gå anonym? Minskavatalen innehåller flera saker som Ukraina struntat eller gjort tvärt emot….. det kan inte vara en tillfällighet att Ukrainas försvar sedan 2014 gått från 100k till 600k…. tvärtom faktiskt…. och sedan vilka amerikanska politiker har besökt Ukraina…..

      Gilla

  6. En mycket intressant artikel!
    Lite lång men bra.

    Att göra ”vad det än tar” för att hålla Europa i ”Intervention Lockstep” (parafraserar Jaroslav Zajiček, tjeckisk Coreper-ambassadör)
    By Alastair Crooke

    EU:s ledning är fast besluten att ignorera protestmeddelanden, hur högljudda de än blir.
    Det finns en doft av desperation som svävar över Brysselslagsområdet. Glöm Ukrainakriget – det är en förlorad sak, och bara en tidsfråga, tills dess slutliga upplösning; ändå kan Ukraina – som ikon för hur euroeliten har valt att föreställa sig sig själva – inte vara mindre existentiellt. Det ses (cyniskt) i Bryssel vara nyckeln till att hålla de 27 medlemsländerna i ”lockstep” det vill säga – och en möjlighet för ett maktgrepp: ”Vi européer är ”offer”, som Ukraina, för Putins handlingar”; ”Alla måste offra till det nyinstallerade kommandot ”krigsekonomi””.

    Tänk på farhågorna (som uppfattas av Bryssel) för att överge Ukraina för att vädja till Moskva om gas och olja. Ett tal av president Macron förra veckan gav en ”teaser” till vad som kan följa: Macron sa till en ambassadörskonferens i Élysée förra veckan att EU inte borde tillåta östeuropeiska krigshetsare att bestämma EU:s utrikespolitik, eller ens tillåta östeuropéer att agera ensidigt till stöd för Kiev. ”En kommentator skämtade om att Macron åtminstone undvek Jacques Chiracs ökända uttalande om att östeuropéer hade missat ett tillfälle att ”hålla käften”.

    EU-etablissemanget agerar därför med skärpa för att säkerställa ”en 27 låsstegs sammanhållning” mot risken att konsensus upplöses innan mardrömsscenariot med en ökning på 2 biljoner euro i gas- och energiutgifter; en höjning av enhetliga energiräkningar med 200 % i Europa (vilket motsvarar 20 % av hushållens disponibla inkomst) (siffror från Goldman Sachs Research). De stora demonstrationerna i Europa under den senaste helgen var tydliga i deras budskap: ’Vi vill ha tillbaka gasen. F*** NATO’.

    EU:s ledning är fast besluten att ignorera sådana protestmeddelanden, hur högljudda de än blir.
    Ryssland säger att om inte sanktionerna hävs kommer ingen gas att flöda genom Nordstream 1. Det är en pistol mot EU:s spets (som svar på sanktionerna mot Ryssland). Men om EU:s ledning skulle följa demonstranternas uppmaning till EU att glömma Ukraina och häva sanktionerna mot Ryssland, skulle östeuropéer givetvis sätta en annan pistol mot EU:s huvud (vetot över EU:s utrikespolitiska frågor). Macron har rätt.

    Det är den interna utsikten till upplösning. Externt är utsikten inte längre rosig. Det finns en markant minskning av respekten för EU:s värderingar i icke-västliga länder. Dess ställning urholkas. Afrika och det globala södern står på avstånd över Ukraina; OPEC+ har gjort sin position mycket tydlig genom att faktiskt minska råoljeproduktionen (100 000 fat/dag); och Iran blåste bara EU ett hallon genom att säga ”no deal” tills de ”olösta uranpartikelfrågorna” är stängda.
    Som en ledarartikel från Global Times denna vecka förklarade: ”Sedan konflikten mellan Ryssland och Ukraina bröt ut har USA och dess allierade försökt få andra att stödja deras sanktioner, men har inte brytt sig om att tänka på varför deras stafettpinnen inte längre fungerar. Helt enkelt beror västvärldens avtagande inflytande på deras maktmissbruk, att de på ett själviskt sätt ignorerar och tär på andra länders intressen. Hur kan det internationella samfundet lita på väst efter allt det har gjort?”.

    Ingen OPEC eller iransk olja som salva till EU:s ”offer” för Ukraina. Många i icke-västliga länder migrerar snarare till BRICS och SCO-alliansen.
    Ändå håller EU fast vid sina principer om att rädda Ukraina. Så efter att ha ”arbetat oavbrutet under helgen” föreslår EU ”historiska ingrepp” på energimarknaden – inklusive en avgift på övervinster från el- och energibolag, och åtgärder som sträcker sig från gaspristak till ett upphävande av handel med kraftderivat.

    Med ett ord, alla andra råvarumarknader är på väg att ”regleras” eller begränsas till döden. Och EU tar sitt ”ekonomiska krig med Ryssland” till en uttryckligen mycket bokstavlig tolkning:
    Det så kallade ”nödinstrumentet för den inre marknaden”, ”som kommer att presenteras den 13 september, innehåller flera etapper som öppnar upp för olika befogenheter för kommissionen beroende på situationen”. Genom detta nya instrument kommer kommissionen att söka nödbefogenheter som ger den rätt att omorganisera leveranskedjorna, beslagta företagstillgångar; skriva om kommersiella kontrakt med leverantörer och kunder; beordra företag att lagra strategiska reserver; och tvinga dem att prioritera EU-order framför export.
    Hmmm. Om det antas skulle det förvandla EU bokstavligen till en krigstidskommandoekonomi.
    Det skulle också förvandla medlemsländer till låsta överensstämmelse genom den centraliserade kontrollen över hela matrisen av ekonomisk infrastruktur – från vilken det inte kommer att finnas några undantag (eftersom … för att ”vi måste alla sörja”).

    Så Europa kommer inte att ransonera den lilla energi det får efter pris; utan snarare kommer det att subventionera industriproduktion och hushåll – även om den nytryckta finansieringen innebär att Europa pressas in i en inflationsdepression och valutakollaps. Antalet och likviditeten som krävs för att göra detta kommer sannolikt att vara enorma. Enbart Tysklands räddningspaket för konsumenter uppgår till 65 miljarder dollar.
    Men dessa subventioner missar poängen. De kan erbjuda europeiska konsumenter lite kortsiktig lättnad, men kostnaderna är inte huvudproblemet. Problemet kvarstår om olja och naturgas kommer att vara tillgängliga till något meningsfullt pris – priset är omtvistat när utbudet närmar sig noll.

    Utbud är en sak. De strukturella motsägelserna i denna kommandoekonomi är dock en helt annan. Hur exakt hänger detta uttryckligen inflationsdrivande ”räddningspaket” ihop med ECB:s beslutsamhet att höja räntorna för att bekämpa inflationen? Klart det inte gör det. Att låna eller skriva ut pengar för att betala för importerad energi (i dollar) – samtidigt som man har stigande dubbla underskott – är ett bra sätt att förstöra sin valuta. Och det betyder att inflationen inte är övergående. Med logikens kraft måste EU alltså ransonera genom diktat (precis som i krig). Men hur?

    I kinetiskt krig är svaren mycket mer förutsägbara: Prioritera industriell tillverkning av artillerigranater och stridsvagnar. I ekonomiskt krig, som syftar till att uppnå något ganska annorlunda – den grundläggande funktionen av en mångsidig konsumentekonomi – är valen inte så uppenbara: dvs. hushållsuppvärmning kontra tillverkarnas operativa behov; industri med låg energianvändning kontra intensiv industriell användning; industrier som betjänar konsument strategiska behov kontra lyx- eller säkerhetsbehov; och balansera rättvisa mot politiska kopplingar på hög nivå.
    Det är den typen av frågor som ekonomer i fullt planerade system ställer dagligen – och får fel eftersom de inte har några prissättningsmekanismer eller återkopplingsmekanismer att styra sina beslut på.

    Okej, så vi vet alla att det Pavlovska EU-svaret helt enkelt kommer att vara att satsa pengar på förnybar energi, men kommer det att vara rätt svar? Europas affärsmodell är i grunden high end (dvs kostsam) produktion, utnyttjad på insatsen av billig energi från Ryssland. Som Credit Suisse-gurun, Zoltan Poszar, har framhållit: Inte mindre än 2 biljoner dollar av tysk tillverknings mervärde är beroende av bara 20 miljarder dollar av gas från Ryssland – det vill säga 100 gångers hävstångseffekt. Det är en enormt omvänd pyramid som vilar på en relativt liten topp av fossilt bränsle. Tror någon verkligen att lågenergikrävande väderkvarnar kommer att hålla den tyska produktionen på 2 biljoner dollar kvar?
    Separat, men som en del av den kollektiva västvärldens finansiella krig mot Ryssland, har G7:s finansministrar kommit överens om att fortsätta med en plan för att sätta ett tak för priset på rysk oljeexport. Detta initiativ skulle inte ersätta G7-ländernas eller EU:s separata embargon mot rysk olja, utan skulle vara ett komplement.

    Eftersom över 90 % av världens fartyg är försäkrade genom Londonbaserade försäkringsbolag som Lloyds of London, förväntar sig amerikanska och EU-tjänstemän att initiativet kommer att påverka ryska energiintäkter massivt. Locket skulle aktiveras genom det ”omfattande förbudet mot (försäkrings)tjänster” som endast skulle tillåtas där lasten köps till eller under ett pris som kommer att fastställas av en ”bred koalition av länder”.
    Det här schemat är i huvudsak en idé av USA:s finansminister Janet Yellen: ”Detta pristak är ett av de mest kraftfulla verktygen vi har för att bekämpa inflationen och skydda arbetare och företag i USA och globalt från framtida prisökningar orsakade av globala störningar. ”

    I Yellens vision skulle priset sättas över den prisnivå som Ryssland kräver för att balansera sin nationella budget (och därmed uppmuntra Ryssland att fortsätta att pumpa olja); ändå vara under det pris som krävs för att hålla västerländska ekonomier blomstrande – och tillräckligt lågt för att skära in i Rysslands oljeintäkter, och därigenom försvaga dess ekonomi och dess krigsansträngning.
    Men det kommer inte att fungera. Ryssland kan enkelt ersätta västerländska försäkringar. De två huvudvägarna är självförsäkring (du reserverar en del av dina intäkter i en fond för att betala skadestånd vid behov), och captive-försäkring (du bildar egna försäkringsbolag med deltagande av berörda parter). Shakespeare beskrev det faktiskt i The Merchant of Venice 1598.

    Enkelt uttryckt kan Ryssland enkelt få försäkring på andra marknader som inte deltar i bojkotten, inklusive Dubai, Indien och Kina – tillsammans med Ryssland självt. Så, försäkring kommer inte att fungera som ett effektivt vapen mot Ryssland, och pristaket kommer att misslyckas.
    I huvudsak har Ryssland både effektivt vunnit det militära kriget i Ukraina och det globala kriget om finansiella sanktioner (även om båda är långt ifrån över). Ju längre förnekandet fortsätter, desto mer kommer Europa att drabbas ekonomiskt. Det är uppenbart; och uppenbart är också att det kommer att bli fult i vinter i Europa.

    Ändå har EU:s ledning fördubblat sina misstag, eftersom de ser att situationen tjänar deras bredare ambitioner. Den tidiga pandemiperioden i Europa kännetecknades av att medlemsländerna satte sina egna nationella behov – något kaotiskt – först (om än mot bakgrund av EU:s totala oduglighet). Social distansering var 1 m i ett land, 2 m i ett annat; medan krav på masker och regler för sociala sammankomster var överallt – och i Tyskland ändrades till och med från en region till en annan.
    EU-etablissemanget vidtog emellertid sent åtgärder. Det luktade från denna kris den skarpa doften av möjligheter: Den gav sig i kast med ett maktgrepp. Den tog kontrollen över hela Europa över vaccinprocedurer, resebegränsningar och, med lockdown, nödbefogenheter över medborgarnas liv.
    Med energiavbrottet åberopar EU återigen ”nödbefogenheter”, mitt i dystra rädslaframkallande mediarubriker. Det uppfattas i Bryssel som ytterligare ett tillfälle för eliten att påtvinga de 27 ett ingripande ”lockstep” och att ta den centrala kontrollen över frågor som tidigare var nationella befogenheter (ofta föremål för parlamentariskt ansvar).

    Takterna och bestämmelserna är på gång, och den 13 september kommer EU att överväga att ge sig själv nämnda befogenheter att ”omorganisera” försörjningsledningar; beslagta tillgångar; skriva om kommersiella kontrakt; beställa lageruppbyggnad och hävda att EU-order har företräde framför alla andra.
    Energikrisen kommer att ’användas’ på detta sätt. Målet är alltid central kontroll. För ideologerna är det nu också chansen att ”påskynda avfossiliseringen” och att fördöma ”bakslag på förnybara energikällor” – oavsett vilken smärta som ålagts medborgarna. Dessa meddelanden svämmar över europeiska webbplatser.
    Den tyske utrikesministern (de gröna partiet) sa det tydligt: Jag kommer att sätta Ukraina först ”oavsett vad mina tyska väljare tycker”, eller hur svårt deras liv blir.
    Skulle man fråga sig, är detta då WEF (’Davos’) agenda som utvecklas? Det skulle vara svårt att ge ett kategoriskt ”nej”.

    I vilket fall som helst är EU byggt som en ångvält som stadigt krossar vägen mot mer central kontroll. mer nyhetshantering; mer medborgarbevakning. Regelverket, EG-domstolen och byråkratin går helt enkelt framåt i ostoppbar fart: Backväxeln ingick aldrig. Faktum är att arkitekturen nästan inte har någon möjlighet att vända, förutom genom att åberopa artikel 50 – att lämna unionen, och det har avsiktligt gjorts outhärdligt smärtsamt.
    Så förvänta dig att EU-ledarna dogmatiskt kommer att fortsätta med att omvandla EU till en kommandoekonomi i sovjetisk stil. Och även för att söka fler befogenheter, desto mer försvagas ekonomin. EU är självklart att offentliga protester kan och kommer att förtryckas med tvång (möjligen med armén på gatan). Protester har börjat. Men det är bara september, och sommarens dis finns fortfarande kvar … vintern lockar, men på något sätt verkar det vara långt borta.

    Vad som är säkert är att med EU som massivt stödjer efterfrågan genom omfattande räddningsaktioner – i en tid av redan minskat utbud och förvärrat av störningar och brister av typen kommandoekonomi – kommer en högre inflation, och euron kommer att vara ”skål”.
    Finns det en väg ut? Kanske kommer en siffra att överraska allt. Kanske kommer euron som kraschar och valresultaten i USA i november att vara katalysatorn som kommer att tillåta en sådan siffra att uppstå och formulera en vision som verkar erbjuda någon lösning. Lösningen är trots allt ganska uppenbar. Men först kommer smärtan.

    https://strategic-culture.org/news/2022/09/12/doing-whatever-it-takes-keep-europe-in-intervention-lockstep/

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s