Slagord på artillerigranater mot betalning skickas mot civila i Donbass – 2000-talets bröd och skådespel

Läsvärd artikel skriven av den politiska och kulturella kommentatorn Ian Miles Cheong, vars artiklar har publicerats i bland annat The Rebel, Penthouse, Human Events och The Post Millennial. Cheong beskriver hur människor i väst duperats av den onyanserade rapporteringen om Ukrainakonflikten och den vidriga nya ”underhållningen” där människor är villiga att betala för slagord på bomber och drönare som riktas mot civilbefolkningen.

——————————————-

”För många västerlänningar är konflikten i Ukraina ungefär som att titta på en åskådarsport. Det är ett tankesätt som förvärrats genom bombarderingen av pro-ukrainsk propaganda i media, genom mytbildning av fiktiva ukrainska superhjältar och avhumanisering av ryssar – inklusive civila.

Nu har överseendet med våld tagit en ny nivå och blivit nästan som ett interaktivt videospel där observatörer långt bort kan bli indirekta deltagare i konflikten. De som har köpt narrativet bär stolt lagets färger blått och gult samt njuter av varorna som marknadsför deras team – allt från en säker plats bakom sina monitorer. Från bobblehead-dockor avbildade som Zelensky och anpassade legofigurer till ”Saint Javelin”-klistermärken samt krigsprofitörer (som självklart kallar sig ”frivilliga”) som nu säljer meddelanden på artillerigranater som landar i bostadsområden i Donbass, enligt detaljer från artikel i Washington Post.

Människor kan nu deltaga i det blodiga spektaklet genom att betala pengar för att sätta sina slagord på bomber och drönare riktade mot ryssar samt den rysktalande ukrainska befolkningen i Donbass. Tusentals västerlänningar som inte direkt påverkas av våldet spelar med glädje detta interaktiva videospel och sponsrar meddelanden som ”Hej Ruskie! Jag hoppas att du gillar ukrainsk heavy metal”, till det mindre subtila ”F**k Russians!”, som den västerländska regeringsfinansierade ”Kyiv Independent” glatt har nämnt som exempel.

Det är en praxis som görs lätt genom att avhumanisera varje rysktalande person i Donbass genom att kalla dem ”orker” eller jämföra ryska styrkor med de medeltida mongoliska horderna. Med hjälp av skapandet av fiktiva hjältar som ”Kievs spöke” och de ukrainska trupperna som kapitulerade på Snake Island – falska berättelser som ivrigt främjas av tabloider och cheerleaders som den amerikanska kongressledamoten Adam Kinzinger och den professionella Russofoben Malcolm Nance – cementeras narrativet ytterligare.

Det krävs en viss grad av fräckhet för att vara så inblandad i en konflikt mellan två länder, varav ett land som många inte ens kunde identifiera på en karta för sex månader sedan. De som ägnar sig åt förädling av verkligt lidande önskar inte bara döden av människor de inte känner, utan betalar gärna för att bli indirekta deltagare. En av de ideella organisationerna som ansvarar för att skriva meddelandena erkänner ivrigt att den utnyttjar ”hat mot ryssar” för att få folk att betala för det.

Enligt Kyiv Independent tar vissa volontärer emot ordrar direkt vid frontlinjen och skriver meddelanden på granater med en permanent markör. Andra tar ett mer professionellt tillvägagångssätt, målar granaten i förväg och levererar den redan märkta ammunitionen till soldater.

Det är en lukrativ affärsidé, en blodig sådan och att lägga till slagord på artillerigranater kan kosta allt från $10 för generiska linjer till så mycket som $500 för mer utarbetade anpassade mönster. De som betalar för att deras meddelanden skrivs på bomber får veta att pengarna används för att köpa bränsle, mat och ammunition till ukrainska trupper i frontlinjerna. Ju mer man bidrager, desto mer känns det som man uppnått något, men samtidigt finns det inget sätt att spåra vart ens pengar tar vägen.

Frågan om varför den ukrainska militären skulle behöva donationer när den regelbundet sponsras av västerländska regeringar – genom skattebetalarnas pengar, förstås – är inget som folk tycks överväga.

Att skriva meddelanden på bomber är inte något nytt – det är en väldokumenterad praxis som har använts sedan andra världskriget, men att commodifiera det för en global publik som är inställd på blodsport i realtid är en helt ny utveckling som möjliggjorts med uppkomsten av sociala medier. Det är bröd och skådespel för 2000-talets bourgeoisi – folk som vill känna att de uträttar något samtidigt som de ignorerar den sociala kollaps som händer runt omkring dem. Och om du undrar – nej, du får inte heja på motståndarlaget. Ifrågasätt det inte ens. Om ryssar körde liknande kampanjer för att skriva ”F**k Americans” på IED:er som används av talibanerna mot amerikanska styrkor i Afghanistan, skulle det finnas kongresskrafter för att förklara krig mot Ryssland och inget slut på medias propaganda. Så länge det finns en efterfrågan på underhållning kommer någon att tillhandahålla den och propagandisterna kommer att motivera det – oavsett hur fruktansvärda kostnaderna är för de civila som tar emot bomberna.”

https://www.rt.com/russia/561994-ukraine-conflict-paid-bloody-sport/

https://www.washingtonpost.com/world/2022/08/17/ukraine-russia-bombs-slogans-fundraising/

https://www.saintjavelin.com/

3 reaktioner till “Slagord på artillerigranater mot betalning skickas mot civila i Donbass – 2000-talets bröd och skådespel

  1. En granat som skickas iväg briserar över eller vid nedslaget. Den går i småbitar om den inte är en blindgångare. Det betyder att det som skrivits på granaten inte går att tyda. Så, detta är mer ett spel för hemmapubliken.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s