Kinas svar till Washington kommer slå i de områden som gör mest ont

Den amerikanska journalisten Bradley Blankenship har skrivit en intressant analys om vad Nancy Pelosis besök i Taiwan innebär och vad Kinas svar kommer att bli. Att man kommer slå tillbaka ekonomiskt mot ett redan blödande USA låter som ett troligt scenario. Kina lär också sitta på information om familjen Bidens smutsiga affärer och om det kom i dagens ljus skulle det definitivt kasta USA in i en kris, men med tanke på hur de skyddats hittills av etablissemanget lär de fortsätta glida under radarn.

——————————————

”Det amerikanska representanthusets talman Nancy Pelosi gjorde en oanmäld men efterlängtad landning i Taiwan på tisdagen, vilket sänkte relationerna mellan USA och Kina till en ny låg nivå. Trots varningar från andra topptjänstemän i Washington har Pelosi nu blivit den högsta amerikanska tjänstemannen att besöka ön på 25 år – men situationen är mycket annorlunda nu än den var då.

För det första bör det erkännas hur följdriktigt detta beslut är. För USA är det inte en så stor sak. Kongressdelegationer, inte bara från USA utan många västländer, åker ofta till Taiwan. Det ses också som skilt från den officiella amerikanska regeringens politik eftersom den lagstiftande grenen av regeringen är skild från den verkställande makten, som har till uppgift att hantera utrikespolitiken. Faktum är att Pelosi noterade detta i en tweet när hon först anlände till ön. ”Vårt besök är en av flera kongressdelegationer till Taiwan och det motsäger inte på något sätt USA:s långvariga politik, vägledd av Taiwan Relations Act från 1979, USA-Kina Joint Communiques och de sex försäkringarna”, skrev hon.

Men Kina ser det inte så. Och det beror på att situationen nu är mycket annorlunda jämfört med för 25 år sedan när dåvarande talmannen Newt Gingrich besökte Taipei. Det beror i första hand på att det då regerande partiet Kuomintang (KMT) fortfarande bibehöll linjen ”Ett Kina”, som nåddes under 1992 års konsensus som upprättades av Republiken Kinas nationella enhetsråd (officiell titel för vad västerlänningar kallar Taiwan).

Det är värt att kort komma ihåg hur Taiwan som vi känner det kom till. Det bildades under det kinesiska inbördeskriget när det styrande KMT flydde till Kinas Taiwan efter att ha blivit överväldigad av styrkor ledda av Kinas kommunistiska parti. Republiken Kina är resterna av den kvarvarande, förkommunistiska regeringen. Det är därför som ROC:s linje från 1992 erkände sig själv – inte Folkrepubliken Kina (PRC) – som den legitima regeringen i hela Kina. Den såg sig själv som en exilregering. Denna linje var dock fortfarande tillåten av fastlandet, t.ex. Kina, eftersom den erkände att det finns ett Kina och att Taiwan är en del av Kina.

Det var inte förrän 2019 som Taiwans nuvarande ledare Tsai Ing-wen, från det demokratiska progressiva partiet (DPP), helt förkastade det etablerade konsensus från 1992. Det var då saker och ting förändrades samt Peking började hänvisa till Taiwans regering under DPP som ”Taiwans självständighetsstyrkor.” Det var vid denna tidpunkt som en oberoende ”taiwanesisk” identitet började växa fram.

Så Gingrichs besök sågs inte som ett erkännande av separatistiska krafter – eftersom det styrande KMT såg sig själv som rättsliga härskare över Kina och Pelosis besök ses som en attack mot Kinas nationella suveränitet. Kina ser också administrationens beteende som ett tyst godkännande av denna attack mot dess suveränitet.

Först och främst tog Pelosi ett officiellt amerikanskt regeringsplan till Taipei, vilket innebär en officiell koppling mellan tjänstemän i Taipei och Washington. Kostnaden för denna resa uppgår uppskattningsvis till cirka 90 miljoner dollar för amerikanska skattebetalare. En del av USA:s ”Ett Kina”-löfte är att de bara kommer att upprätthålla inofficiella förbindelser med Taiwan. Samtidigt ska den amerikanska militären – en del av administrationen – ha gjort planer på att skydda Pelosis plan i nödfall och till råga på det är både Pelosi och USA:s president Joe Biden medlemmar i samma politiska parti. Detta understryker bara Kinas insisterande på att administrationen stödjer Pelosis handlingar.

Pelosis besök i Taiwan kommer utan tvekan att sänka relationerna mellan Peking och Washington till en ny låg nivå. ”Taiwanfrågan är den viktigaste och mest känsliga frågan i hjärtat av relationerna mellan Kina och USA. Taiwansundet står inför en ny omgång av spänningar och svåra utmaningar där den grundläggande orsaken är de upprepade åtgärderna från de taiwanesiska myndigheterna och USA för att ändra status quo”, enligt ett officiellt uttalande från Kinas utrikesministerium.

Frågan är nu hur det går härifrån. Spänningarna är redan nära att koka. På grund av spekulationer om Pelosis besök stördes flygningar i Kinas Fujian-provins nära Taiwan, Taiwans presidentkontor var måltavla för en utomeuropeisk DDoS-attack samt det skickades till och med ett bombhot till Taiwans Taoyuan International Airport. Kina har sedan dess aviserat en stor militärövning från 4-7 augusti som i stort sett omsluter hela ön Taiwan och korsar Taiwans territorialvatten. Det verkar inte som att USA har planerat för något utöver militära övningar eller diplomatiska uttalanden och på samma sätt verkar Peking inte sannolikt att göra några plötsliga knästötsreaktioner på Pelosis besök. Kinesiska nationalistiska kommentatorer som Hu Xijin från Global Times har antytt omedelbara militära reaktioner, men detta verkar osannolikt.

Ordspråket säger att hämnd är en rätt som bäst serveras kall och Kina har förvisso mycket tid på sig att låta den rätten tyna bort samt välja en egen tid och plats för att reagera. En sak är säker, som kinesiska kommentatorer har sagt, detta senaste drag kan lätt påskynda möjligheten till återförening. Det finns en intern politisk dynamik som tyder på detta också, med den allmänna opinionen på fastlandet som bestämt är för att dra tillbaka Taiwan till Pekings omloppsbana och president Xi Jinping vill befästa sitt arv som en av Kinas historiska ledare. Under andra halvan av 2022, under den 20:e nationalkongressen för Kinas kommunistiska parti, söker han en tredje mandatperiod som generalsekreterare för Kinas kommunistiska parti – eller möjligen att bli vald till ordförande för Kinas kommunistiska parti, en position som avskaffades 1982 och framför allt innehas av Mao Zedong. Återföreningen, och därmed ett permanent slut på det kinesiska inbördeskriget, skulle säkerligen placera honom bland de viktigaste kinesiska ledarna någonsin.

När det gäller hur Kina kommer att slå tillbaka mot huvudförövaren – Washington – kommer detta sannolikt att vara i de områden som det verkligen gör ont och där USA redan ser mest destabilisering – de ekonomiska och handelsrelaterade sfärerna. Den amerikanska leveranskedjan är oändligt sammanflätad med Kina och det pågående handelskriget mellan de två sidorna har redan varit en stor källa till inflation. Med ett pennsnärt kan kinesiska tjänstemän allvarligt rubba den amerikanska ekonomin, förvärra inflationen och skicka Bidens demokrater packning i årets mellanårsval, vilket också skulle innebära att Nancy Pelosi avsattes som talare. Det är en gissning om hur saker och ting fortskrider, men detta verkar mest troligt enligt min åsikt.”

https://www.rt.com/news/560105-china-pelosi-visit-revenge/