Under den anti-ryska hysterin döljer sig händelser som västvärlden inte vill prata om

Den tidigare slovakiske premiärministern Ján Carnogurský (1991–1992) har skrivit en kort översikt över de händelser i Ukraina som ingen i västvärlden vill höra talas om eller kan ge svar på. Om massmedia ägnat mer tid åt att belysa även dessa händelser samt ifrågasatt den nuvarande politiska agendan från makteliten i väst, hade vi troligen kunnat ha en mer nyanserad debatt.

1. Majdan.
I februari 2014 kulminerade protesterna i Kiev mot regeringen och dåvarande presidenten Viktor Janukovitj. Utrikesministrarna från Polen, Tyskland och Frankrike reste till Ukraina för att medla.

Den 21 februari undertecknade president Janukovitj och demonstranterna ett avtal som innebar att regeringen skulle dra tillbaka Berkutpolisen (en specialstyrka inom Ukrainas polis underställd inrikesdepartementet) från parlamentet och regeringsbyggnaderna samt att under hösten 2014 utlysa ett nytt presidentval. Regeringen drog tillbaka Berkut från parlamentet, varefter demonstranterna omedelbart stormade parlamentet. TV sände bilder av beväpnade demonstranter som gick runt i parlamentet och satte press på parlamentarikerna.

En av de första lagarna som antogs var en lag som förbjöd ryska i officiella sammanhang samt begränsade undervisningen av ryska i landets skolor. Under dödshot fick president Janukovitj fly från Kiev, först till östra Ukraina och därefter med hjälp av ryska fallskärmsjägare till Ryssland.

EU-ministrarna förhöll sig helt passiva. De fördömde inte demonstranternas brott mot avtalet, mot den ukrainska konstitutionen, mot störtandet av en vald president och inte heller deras angrepp på parlamentets ledamöter. Den amerikanska diplomaten Victoria Nuland angav att USA finansierat kuppen med fem miljarder dollar ”så att det ukrainska folket fritt kunde välja sitt ledarskap”.

2. Korsunský pogrom
Natten mellan den 20 och 21 februari 2014 återvände anhängarna av President Janukovitj från demonstrationen i Kiev till Krim. Nära staden Korsun stoppades bussarna av Majdan-aktivister som tvingade passagerarna att stiga av, varefter flera slogs ner och skadades. Aktivisterna satta eld på tre bussar, hällde bensin på några passagerarna och hotade att sätta eld även på dem. Av de ca 300 passagerarna dödades sju och 30 anmäldes som saknade. Händelsen bidrog till att innevånarna i Krim beslöt sig för att lämna Ukraina. Intermezzot återgavs i dokumentären ”Korsunský Pogrom”. Inga aktivister ställdes inför rätta för händelsen.

3. Terror i Odessa
Den 2 maj 2014 genomfördes en fredlig demonstration i Odessa där man samlade underskrifter mot kuppmakarna i Kiev. Anhängare av kuppmakarna attackerade och tvingade dem in i fackföreningarnas hus. Kuppmakarna satte eld på huset och de som kom ut ur huset misshandlades med påkar. Flera brändes levande i huset och dödades när de hoppade från fönstren. Sammanlagt dödades 48 personer. Polisen tittade overksamt på. Händelsen filmades, gärningsmännen kunde identifieras på videofilmer, men ingen åtalades.

4. Prickskyttar på Majdan
Den 20 och 21 februari 2014 sköt krypskyttar mot människor på Majdan, på både demonstranter och poliser. Skotten kom från tre omgivande byggnader på Majdan, 102 personer sköts. Prickskyttarna avslöjades, de kom bland annat från Georgien. I en dokumentär om Majdan-skjutningen berättade några av krypskyttarna om händelsen framför kameran. Enligt krypskyttarna beordrades eldgivningen av Turtjinov, som var en av de ledande kretsarna i Majdan. Turtjinov blev senare ordförande för det ukrainska parlamentet. Utredningen av Majdan-skjutningarna har lagts ned.

5. Krim
Generalsekreteraren för Sovjetunionens kommunistiska parti, Nikita Sergejevitj Chrusjtjov, donerade Krim till Ukraina 1954. Under Sovjetunionen var det bara ett administrativt beslut.

Efter Sovjetunionens sönderfall hölls en folkomröstning på Krim den 20 januari 1991 som förklarade Krims suveränitet, på grundval av att Krims parlament antog lagen ”Om återställandet av Krim Autonomous Soviet Socialist Republic” den 12 februari 1991.

Den 16 mars 2014 utlyste Krims parlament en folkomröstning om Krims suveränitet och tillbakadragande från Ukraina. Mer än 90% av väljarna röstade för och Krim drog sig ur Ukraina och ansökte om anslutning till Ryska federationen. Den ryska statsduman accepterade Krim och så blev Krim en del av Ryska federationen. Enligt folkräkningen 2007 utgjorde ryssarna 58% av befolkningen, ukrainare 24%, krimtatarerna12 % och resten andra nationaliteter.

6. Donetsk och Lugansk
Efter kuppen i Majdan utlyste Donetsk- och Lugansk-regionerna en folkomröstning om att lämna Ukraina. Folkomröstningarna i regionerna visade att mer än 90% av väljarna röstade för att lämna den ukrainska staten.

Inträdet i Ryska federationen ägde dock inte rum. Områdena började anfallas av den ukrainska armén. Med hjälp av ryska soldater utanför den ryska arméns officiella förband och internationella frivilliga försvarade sig invånarna mot kuppmakarna. Trots åtagandena i Minskavtalet attackerades de av den ukrainska armén med artilleri och annat. Sedan 2014 har omkring 13.000 människor, mest civila, dödats i striderna.

7. Minsköverenskommelsen
Den ukrainska armén försökte militärt förhindra Donetsk- och Lugansk-regionerna från att separeras från Ukraina. Under striderna hösten 2014 och början av 2015 hamnade den ukrainska armén under belägring nära staden Debaltsevo (mellan Donetsk och Lugansk).

Först gjordes ett försök att lösa situationen diplomatiskt. Den 5 september 2014 slöts det så kallade första Minskavtalet i Minsk av Ukraina, Ryssland och de båda regionerna, som förklarade sig vara självständiga folkrepubliker. Avtalet ledde inte till vapenvila.

Den 15 februari 2015 ingick dess deltagare det andra Minskavtalet, som specificerade skyldigheterna för parterna i avtalet. Därefter, den 18 februari 2015, drog sig den belägrade ukrainska armén tillbaka. Båda parter har anklagats för brott mot avtalet.

8. Otjakov-basen
Under president Jusjtjenko och sedan igen efter Majdan ville Ukrainas regering ansluta sig till Nato. 2008 förhindrade Tyskland och Frankrike detta endast till priset av en kompromissdom i slutkommunikén från NATO-toppmötet i Bukarest om att Ukraina (och Georgien) skulle bli medlemmar i Nato först någon gång i framtiden.

Utan NATO-medlemskap började USA bygga militärbasen Otjakov nära Odessa 2021. Efter fullbordandet skulle den amerikanska militären kunna skjuta upp kärnvapenmissiler mot Moskva (och andra ryska mål) med en flygtid på 6-7 minuter till målet. Ryssland skulle bli utsatt. I början av den militära operationen i februari 2022 bombade det ryska flygvapnet en byggplats i Otjakovo.

9. Neutralitetserbjudande
Innan den militära operationen i Ukraina inleddes erbjöd president Putin Ukraina att bli neutralt. Ukrainas ledning vägrade, vilket lett till att Ryssland inledde en militär operation.

10. Missilterror i Ukraina
Den 14 mars 2022 avfyrade Ukraina en Totjka-U-raket mot staden Donetsk. Missilförsvaret sköt ner missilen, men relativt sent. Resterna av raketen landade i stadens centrum, där 21 civila dödades och flera skadades. Den 8 april sköt Ukraina en annan Totjka-U mot staden Kramatorsk. Omkring 50 icke-militärer dödades, ytterligare fler skadades. Ukrainas militär har förnekat att dess armé avfyrat raketen Totjka-U. Från resterna av raketen och registreringsnumret på explosionsplatsen var det tydligt att raketen tillhörde den ukrainska armén.

http://vasevec.parlamentnilisty.cz/clanky/jan-carnogursky-argumenty-o-ukrajine

https://www.nyhetsbanken.se/2022/05/10-handelser-som-vast-inte-vill-hora.html?m=1#more