Sverige saknar en nationell plan för landets utsatta områden präglade av gängkriminalitet och utanförskap

DN gör för ovanlighetens skull ett nedslag i verklighetens Sverige och redovisar regeringens misslyckade försök att hålla löftet om att återupprätta medborgarnas trygghet genom att krossa gängen, så medan våra styrande politiker fortsätter bygga luftslott och lägga över ansvaret på kommunerna istället för att själva ta sitt ansvar, kvarstår det faktum att Sverige saknar en nationell plan för hur landets 60 utsatta områden ska försvinna från polisens lista.

Läsvärt och eftersom DN i regel låser sina artiklar under förmiddagen har jag bifogat artikeln i sin helhet nedan. Bilderna visar också de utsatta områdena samt andelen arbetslösa samt med utländsk härkomst – dock inga nyheter för någon.

#detnyasverige

______________________

”Kulhålen finns kvar i den låga betongmuren. Men de unga män som använder den som bänk vill inte prata om skottlossningen här för drygt två veckor sedan. – Stick, gå härifrån. Hör ni inte? Stick! säger en av dem när DN ställer frågor om attentatet.

Det brutala dådet, som skadade en kvinna och två män, satte strålkastarljuset på Gamlegården i norra Kristianstad. En stadsdel som länge funnits med på polisens lista över utsatta områden men bara enstaka gånger tidigare omskrivits i termer av gängbrottslighet och skjutningar.

De boende som däremot vill tala med DN berättar om en gradvis förändring i kulisserna.

– Det startade runt 2015. Då bildades ett gäng som började hänga här i centrum, säger en trebarnspappa.

– Ungefär samtidigt började fler och fler tonårskillar springa ute på kvällarna… deras föräldrar hade liksom ingen koll. Det blev ingen bra kombination och gänget drog till sig vissa av tonåringarna.

Parkeringen framför den lilla centrumanläggningen, där tystlåtna män nu sitter, lämpade sig perfekt för snabba drogleveranser till bilburna köpare. Men polisen hade till en början svårt att göra sitt jobb.

– Narkotikaförsäljningen fanns över huvudtaget inte med i den problembild som polisen 2018 presenterade inför att de och vi skulle ingå det som kallas medborgarlöfte. Det gjorde att jag vägrade skriva under dokumentet, säger Pierre Månsson (L) ordförande för kommunstyrelsen i Kristianstad.

När polisen väl vaknade hade det lokala gänget hunnit skapa rädsla bland invånarna, hamna i konflikt med andra narkotikahandlare och börjat beväpna sig.

– Det är där vi är i dag. Och när samhället väl har förlorat mark tar det tyvärr ganska lång tid att ta tillbaka den, fortsätter Pierre Månsson.

Sedan ett par år arbetar kommunen och polisen nu metodiskt för att öka tryggheten, detta utifrån lägesbilder som uppdateras varannan vecka. Enligt flera av dem som DN pratar med har det ännu olösta mordförsöket i början av augusti skapat en isande oro.

– Vanligt folk vågar knappt gå hit längre. De tror att de ska bli skjutna, säger en av centrumanläggningens näringsidkare.

Inga fler fyraåriga flickor, åttaåriga pojkar eller 63-åriga pappor ska dödas av gängkriminella. Det lovar statsminister Stefan Löfven (S) den 15 mars 2018 och fördömer tidigare våldsdåd mot utomstående. För att nå detta mål lanserar regeringen och Vänsterpartiet den här dagen ”det största trygghetsprogrammet i modern tid”, allt inför tevekameror i Linköpings utsatta område Skäggetorp.

Men det är inte i första hand staten som nu ska göra Sverige tryggare. Efter att regeringen förstärkt polisen och skärpt flera lagar är det dags för drabbade kommuner att steppa upp, förklarar statsministern. Moroten: 2,2 miljarder kronor om året i olika statliga bidrag till brottsförebyggande arbete. Kristianstad är en av 32 kommuner som är berättigade att söka pengar.

Men finns det verkligen stöd för att stadsbyggnadssatsningar, fler socialsekreterare, höjda löner till lärare och rektorer, utökat jämlikhetsarbete eller ens fler trygghetsvärdar kan minska säkerhetsriskerna för de nästan 600 000 människor som bor i utsatta områden? Varför saknar regeringskansliet fortfarande metoder för att utvärdera bidragens effekt? Och hur ser den långsiktiga planen egentligen ut? Det frågar sig Riksrevisionen två år senare.

”Om man gör satsningar riktade mot utsatta områden behöver det finnas en systematik och strategi för hur satsningarna bör riktas och utformas”, skriver riksrevisor Helena Lindberg och konstaterar att pengar pytsats ut till miljonprogrammen sedan 1970-talet utan att göra någon större skillnad.

Ytterligare ett halvår senare, i november 2020, kommer nästa kalldusch för regeringen. Trots höjda anslag har polisen misslyckats öka sin närvaro i många av landets utsatta områden, även detta enligt en granskningsrapport från Riksrevisionen.

Men kanske ännu värre: skjutningarna har fortsatt i samma takt som när Stefan Löfven presenterade det stora trygghetsprogrammet. Listan över utomstående dödsoffer har fyllts på med nya namn, däribland en 12-årig flicka i Hallunda, den 22-årige lärarstudenten Shayan i Segeltorp och läkaren Karolin, 31, i Malmö.

Polisens underrättelser säger att majoriteten av skottdåden har koppling till kriminella nätverk i utsatta områdena. Områden som regeringen hoppas snart ska förbättras.

”Det går att få bort samtliga av landets särskilt utsatta områden från polisens lista till 2025”, säger inrikesminister Mikael Damberg under ett seminarium för fastighetsbranschen i Göteborg 2020.

Hur detta ska gå till är dock oklart. Till skillnad från grannlandet Danmark, där regeringen i sitt ”ghettopaket” gett liknande löften fast till 2030, saknar Sverige en nationell plan.

I stället riktar regeringen sig återigen mot sina politikerkolleger ute i landet. Nu med tvingande lagstiftning.

Män och unga springpojkar. Narkotika, pengar, konflikter, vapen, hot och våld. Den kombinationen förenar nästan samtliga de 60 stadsdelar som av polisen klassats som ”utsatta områden”, ”riskområden” och ”särskilt utsatta områden”. Den här sommaren har skjutningar skett i bland annat BiskopsgårdenBäckbyHässelbyLindängenSkäggetorp och Tensta.

Men inte alla utsatta områden befinner sig i samma akuta fas. Här och där syns förbättringar. Ett sånt exempel är Drottninghög i östra Helsingborg.

– Här stod ett elskåp där nätverket gömde narkotika helt ogenerat. Alla visste vad de höll på med men ingen vågade säga någonting. Det vi kallar den kollektiva förmågan var helt enkelt för låg.

Polisinspektör Jonas Berg är tillbaka vid det hörn av Drottninghögs centrum där en av Skånes mest framgångsrika narkotikaorganisationer skötte sin verksamhet. Länge såg han och hans kolleger hur nätverkets medlemmar utvecklade sina affärer – utan att kunna stoppa dem.

– Visst gjorde vi ingripanden och tog beslag. Men de var oerhört disciplinerade och professionella. Klockan 14 varje dag bemannade de sina platser och mobiler och så höll de öppet till midnatt. Det var som en stor butik med många anställda, bara det att allting var kriminellt. Folk från hela stan kom för att köpa droger, gram blev till kilo och kilon till ännu större mängder.

Genombrottet skedde efter ett bombattentat mot Helsingborgs polishus i slutet av 2017. Misstankarna riktades mot Drottninghögsnätverket och dåvarande rikspolischefen Dan Eliasson kom ner från Stockholm och frågade vad som behövdes.

– Vi fick allt: telefonavlyssning, rumsavlyssning, kameraövervakning och nästan obegränsat med personal. Sprängningen förblev ouppklarad, däremot drog vi täcket av narkotikaorganisationen, säger Jonas Berg.

Det kommunala bostadsbolaget har nu fått bort elskåpet och andra installationer som användes som knarkgömmor. Kommunens säkerhetsstrateg Iman Abbas och 18 sommarjobbare har dragit igång ett stort projekt för att involvera invånarna i områdets trygghetsarbete. Och i områdets västra del har flera slitna hyreslängor rivits enligt dansk modell för att ge plats åt mer attraktiva bostäder.

Brottsförebyggande är alltid en vinstaffär, både mänskligt och ekonomiskt.”

Det säger justitieminister Morgan Johansson (S) i juni i år vid en presskonferens på Rosenbad. Intill honom står partikollegan Ann-Sofie Hermansson, tidigare ordförande för Göteborgs kommunstyrelse. Hermansson har precis lämnat över en utredning som föreslår att det ska bli olagligt för kommunerna att inte arbeta brottsförebyggande.

Kritik har hörts från bland annat Sveriges kommuner och regioner, SKR, som menar att drabbade kommuner ofta redan gör allt de kan. Men i riksdagen råder bred enighet och den nya lagen väntas klubbas redan i höst.

– Det är väldigt lätt att ställa krav uppifrån. Men då tycker jag att vi kan kräva att regeringen också tar större ansvar, säger kommunalråd Pierre Månsson i Kristianstad.

– Trots att vi gjort väldigt mycket och lagt betydligt mer pengar än vi fått av staten tror jag inte att vi kan vända utvecklingen på Gamlegården på egen hand. Dels behövs fler poliser i yttre tjänst, dels en ändring av socialtjänstlagen så att vi kan jobba lite tuffare med dem som är på väg in i kriminalitet. Det kan inte fortsätta vara frivilligt för unga och deras familjer att delta i insatser, då blir det ofta inget.

Även Helsingborgs kommunledning ställer nu motkrav på regeringen.

– Det kan säkert vara bra med en ny lag, men vi har redan trygghetsfrågan så högt på agendan som det går och jobbar målmedvetet på alla fronter. Ett stort problem är däremot de hinder i sekretesslagen som gör att vi inte kan dela information med de statliga myndigheterna som vi skulle behöva i vårt brottsförebyggande arbete, säger kommunalrådet Christian Orsing (M).

Så är allt bra nu i Drottninghög i Helsingborg? Nej, inte riktigt. De flesta i narkotikanätverket är åter släppta och för några månader sedan skedde skottlossning här i området.

– Både vi och politikerna har ofta samma svaghet, och det är att vara uthålliga i det vi gör, hinner polisinspektör Jonas Berg säga innan tre pojkar i munkjackor plötsligt dyker upp.

Först verkar pojkarna bara lite spralliga. Sen började de ropa otidigheter.

– Ni ska respektera polisen, säger parkarbetare som håller på att montera en bänk.

Jonas Berg visar sin uppskattning och vänder sig till DN.

– Där ser ni ett prov på kollektiv förmåga.

En av pojkarna hojtar något om att polisen varit hemma hos hans familj och varit ”dum” mot hans pappa.

– Sug min kuk! skriker han och försvinner runt ett hörn.

En stund senare lyckas Jonas Berg tala allvar med pojkarna. Att förolämpa vuxna är inte okej, förklarar han och pojkarna taggar ner. En av dem, som i höst ska börja sexan, vill prata med DN och berättar att sommarlovet varit ”kaos”.

– Polisen har tagit mig för misshandel, för att ha fixat en moped och för en annan grej också. Tror ni inte mig kan ni fråga min mamma.

En annan av pojkarna undrar över varför DN är här.

– Vi jobbar åt dem, påstår han när han förstår att reportaget handlar om narkotikasäljare.

– Hur tror ni annars vi har råd med såna här kläder? frågar en annan och tittar ner på sina märkesjeans med färdiggjorda revor.

Tre dagar senare hörs nya skott i området. En man 25-årsåldern har skjutits ihjäl några hundra meter från centrumanläggningen. Ingen misstänkt är hittills gripen.”

https://www.dn.se/sverige/utsatta-omraden-blir-knarkbutiker-nar-gangen-tar-over/

5 reaktioner till “Sverige saknar en nationell plan för landets utsatta områden präglade av gängkriminalitet och utanförskap

  1. Jag ställer mig hela tiden frågan om det är mina barn och jag som har fostrat dessa ”urtida gäng”, med mord, rån och våldtäkter, eller har vi att söka gängkriminaliteten i ”andra samhällsskikt”? Media är tyst som musen, när katten är i dess närhet. Man ska veta att jag är hellre sårad av sanningen än lycklig av lögnen. Tack för ditt bloggeri Jenny.

    Gillad av 1 person

  2. Man går som katten runt het gröt i denna DN-artikel. Inte en stavelse, inte ett ord om vad som skulle göra skillnad på riktigt. Dessa så kallade utsatta områden var inte utsatta innan de blev bebodda av skamlösa invandrare. Så hur ska dessa områden bli icke utsatta? Svaret torde vara givet för var och en som kan lägga ihop 1+1 men det vågar inte politiker, polis eller media ens andas om. De som har rest hit kan såklart resa i andra riktningen, antingen frivilligt eller med tvång.

    Gillad av 2 personer

  3. Sverige saknar inte bara en nationell plan. Sverige saknar nationell ledning. Varför rensar man inte upp i träsket. Det är klart, Sverige anser att vad DN beskriver i artikel är ”mänskliga rättigheter” för de kriminella.

    Gillad av 1 person

  4. Planen är att söndra genom att härska. Spelar ingen roll vad du röstar på bland riksdagspartierna idag. Same same but only slightly different rethoric. Alla partier i riksdagen utom möjligen SD tjänar på invandring från dysfunktionella länder. Att det kostar, det kostar bara vanliga skattebetalare, inte de styrande. Det förminskar också friheterna för Det gäller att upprätthålla teatern så att tillräckligt många tror på uttalandena. I verkligheten behöver man inte ändra så mycket.Makten framför allt..

    Gillad av 2 personer

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s