Om viljan finns kan man få integrationen att fungera men våra styrande har målat in sig i ett hörn

Kvällens debattinlägg i DN är intressant eftersom det presenterar åtgärder för att få integrationen att fungera genom kraftfulla reformer som ökar individens motivation att acceptera enkla arbeten och man pekar på att det generösa bidragssystemet är en stor samhällskostnad.

Man konstaterar bland annat att drygt 600.000 utrikes födda i arbetsför ålder (20–64 år) redan före pandemin inte nådde upp till självförsörjningsmålet och att detta utanförskap genererar stora samhällsekonomiska kostnaderna. Enbart de statsfinansiella kostnaderna motsvarar enligt tillgänglig forskning 1-2% av BNP, således 50-100 miljarder kronor – dessutom måste man räkna in de betydande samhällsekonomiska kostnaderna för kriminalitet och sociala problem i våra utanförskapsområden.

Skribenterna varnar för att om inget görs så kommer dessa kostnader att stiga dramatiskt och bara kostnaderna för grundskyddet i utrikes föddas pensioner förväntas enligt prognoser från Pensionsmyndigheten stiga från dagens 4,1 miljarder till 69 miljarder kronor om 40 år.

Vidare konstaterar man att en ensamstående förälder med ett barn kan få 14.800 kronor i månatligt bidrag, medans bidragsnivån för en familj med två vuxna och fyra barn ligger på över 33.000 kronor i månaden. Betänker man att 741.979 helårspersoner i arbetsför ålder var helt försörjda av bidrag under 2019, ser man orimligheten i ett sådant samhällsåtagande.

Debattörerna anser sammantaget att vi måste skapa ett respektavstånd mellan bidragsnivå och nettolön, villkora bidragen samt underlätta för självförsörjning. Men kommer våra styrande politiker att lyssna på dessa kloka tankar och indirekt erkänna att man gjort fel, eller kommer man som vanligt att stoppa huvudet i sanden och driva på sin oansvariga linje som sänker landet i botten? Jag tror mig veta svaret.

#vigillarintefegapolitiker


”I slutet av år 2019 initierade vi här på denna sida ett nytt projekt som vi döpte till ”Integration Sverige” (DN Debatt 16/11 2019). Bakgrunden var våra egna kontakter med företagare och anställda runt om i landet som vittnade om att den ekonomiska integrationen av utrikes födda till stora delar havererat. Vittnesmål som fick eldunderstöd i en Sifo-undersökning, beställd av Entreprenörskapsforum, som visade att åtta av tio svenskar dömde ut den förda integrationspolitiken.

Nu, ett år och fem rapporter senare, är projektet i hamn. I dag fredag lanseras slut­rapporten: ”Vägar till självförsörjning” på entreprenorsskapsforum.se. Arbetet har letts av Johan Eklund, professor i nationalekonomi, som med sitt team tagit fram ett intressant material som vi menar att våra ledande politiker måste förhålla sig till vid utformningen av Sveriges framtida integrations- och migrationspolitik.

Först och främst visar de att hela grunden för verklighetsbeskrivningen på området bygger på en alltför ljus syn på den ekonomiska integrationen och sysselsättningsstatistiken. Alla är enligt SCB:s statistik sysselsatta bara de arbetat en enda timme under en undersökningsmånad.
Sysselsättningsmåttet måste skrotas och ersättas med ett självförsörjningsmål som vägledning för integrations­politiken. Det bör inte sättas för högt utan motsvara en årsinkomst på fyra prisbasbelopp, vilket år 2019 motsvarar cirka 12.600 kronor i månaden netto.

En sådan mer rimlig bedömningsgrund visar att drygt 600.000 utrikes födda i arbetsför ålder (20–64 år) redan före pandemin inte nådde upp till självförsörjningsmålet. De samhällsekonomiska kostnaderna för detta reella utanförskap är betydande. Enbart de statsfinansiella kostnaderna motsvarar enligt tillgänglig forskning 1 till 2 procent av bnp, alltså 50–100 miljarder kronor. Till detta kan läggas betydande samhällsekonomiska kostnader för kriminalitet och sociala problem i våra utanförskapsområden.

Detta är kostnader som sammantaget, om inget görs, kommer att stiga dramatiskt. Bara kostnaderna för grundskyddet i utrikes föddas pensioner kommer enligt prognoser från Pensionsmyndigheten att stiga från dagens 4,1 miljarder till 69 miljarder kronor om 40 år, om vi fortsätter i tangentens riktning. Det är denna utveckling som gör att vårt nuvarande integrations­politiska samhällskontrakt håller på att lösas upp.

Det säger sig självt att detta inte är hållbart. Projektet Integration Sverige visar att det krävs kraftfulla reformer för att bryta denna trend och skapa integration på riktigt i vårt land. Det går inte utan att vi först erkänner problemet och är beredda att vidta reella och genomgripande åtgärder.

Så vad måste då göras? Först visar projektet att den politiska favorit­lösningen – en satsning på utbildning – inte förslår långt. Vi är för alla tänkbara insatser på området, och utbildning är en självklar integrationspolitisk del­åtgärd. Men vi måste vara klara över att det inte går att utbilda bort sysselsättningsglappet mellan utrikes och inrikes födda i vårt land. Det är ett självbedrägeri att hävda att så är fallet.

Projekt Integration Sverige blottlägger med all önskvärd tydlighet att den enda möjligheten att påtagligt minska detta glapp är genom att öka individens incitament att acceptera enkla arbeten. Kostnaderna för att anställa individer med låga färdigheter och kunskaper är höga i Sverige sett ur ett internationellt perspektiv.

Kombinationen av tre vägar är angelägen:

*Skapa ett respektavstånd mellan bidragsnivå och nettolön.
Generösa ersättningssystem motverkar en ökad etablering på arbetsmarknaden. Inte minst utrikes födda kvinnors benägenhet att ge sig ut på arbetsmarknaden påverkas negativt av de nuvarande ersättningssystemens konstruktion. Systemet utgör också en inhemskt skapad jämställdhetsbroms för de grupper i vårt samhälle som redan har en kulturell ryggsäck att bära i detta avseende.

*Villkora bidragen.
För att ytterligare stimulera en övergång till arbete ska bidragen inte delas ut utan motkrav. Det kan handla om krav på aktivt deltagande i språkundervisning och yrkesutbildningar. Den vägledande principen måste vara att bidrag bara delas ut under förutsättning att bidragstagaren under tiden står till förfogande för alla aktiviteter som kan leda till att självförsörjning uppnås.

*Underlätta för självförsörjning.
Den svenska arbetsmarknaden har ändrats markant. Många utrikes födda får i dag sina första jobb i nya former i gränslandet mellan anställning och näringsverksamhet. I stället för att begränsa och försvåra för dessa frilansare, giggare och soloföretagare, måste samhället underlätta inträdet på den arbetsmarknad som i dag står till buds.

Här förtjänar det också att lyfta fram de goda möjligheter som ackordslöner ger. Taxinäringen är ett bra exempel på detta där många får ett första inträdesjobb. Att underlätta de första åren står inte i motsatsställning till att invandrare efterhand får traditionella avtalsenliga jobb eller arbetar som soloföretagare.

Hur bidragen justeras ned, och vilka bidrag som omfattas av den reformen, är en politisk fråga. Det viktiga är att det sätts ett bidragstak för den sammanlagda bidragssumma som varje individ/del av hushåll kan tillgodoräkna sig. Och denna nivå måste ligga i paritet med den självförsörjningsnivå som införlivas i den officiella statistiken samt ligga på en lägre nivå än de i dag kollektivavtalsbestämda minimilönerna efter skatt.

I dag kan en ensamstående förälder med ett barn få 14.800 kronor i månatligt bidrag. För en familj med två vuxna och fyra barn är bidragsnivån över 33.000 kronor i månaden. Om vi betänker att 741.979 helårspersoner i arbetsför ålder var helt försörjda av bidrag under 2019, ser vi storleken på detta samhällsåtagande. Bidragen är en stor samhällskostnad.

Härtill kommer att bidrag i nivå med arbetsinkomster efter skatt minskar drivkraften för den enskilde att byta bidrag mot inkomst. Bidragen på nuvarande nivåer är en fälla såväl för samhället som för den enskilde som fastnar i ett utanförskap. Det är viktigt att komma ihåg att vissa typer av bidrag har större effekt på arbetsbenägenheten än andra, de bör utsättas för särskild prövning. Ett typexempel är flerbarnstillägget som tenderar att höja tröskeln för utlandsfödda kvinnors vilja att träda in på arbetsmarknaden.

Över 800.000 personer jobbar i dag som företagare utan anställda. Projektet Integration Sverige föreslår en soloföretagsreform med en enkel schablonbeskattning för försäkringsskydd och pensionsinbetalning och ett okomplicerat regelverk kring bokföring och redovisning där jobb och ersättningar helt hanteras via en app.

Sammantaget utgör detta en trestegsraket mot ett fungerande integrationspolitiskt samhällskontrakt där utanförskapet minskar och det svenska samhället åter läker ihop.

Sanningen är den att om vi fortsätter i tangentens riktning riskerar vårt samhällskontrakt att lösas upp. Vi kan bryta utvecklingen så att invandrare kommer in på arbetsmarknaden och får egen försörjning. Om politikerna vill och vågar når vi dit.

Rune Andersson, grundare Mellby Gård
Lars Backsell, grundare Recipharm och ordförande Entreprenörskapsforum
Lovisa Hamrin, ägare Herenco
Dan Olofsson, grundare Sigma”

https://www.dn.se/debatt/har-ar-atgarderna-som-far-integrationen-att-fungera/

19 reaktioner till “Om viljan finns kan man få integrationen att fungera men våra styrande har målat in sig i ett hörn

  1. Håller med, det var ett bra debattinlägg, fler av liknande art eftersöks. Det säger sig självt att med en befolkning på drygt 10 miljoner, kanske fler för varken myndigheter eller de styrande politikerna motsätter sig en ny folkräkning,
    där endast 4 miljoner arbetar inte är hållbart. Det är inte för inte som en allt större del av landets 2,3 miljoner pensionärer får det allt sämre och benämns fattigpensionärer. Har man en pension understigande 12 300 kr netto per månad så räknas man in som fattigpensionär varav en av dessa är jag. Det är dessutom så att den som är 65 år och aldrig arbetat eller gjort ett handtag i landet får mer i pension än den som slitit i 40 år och betalat in skatt.
    Så ser det ut i detta land. Svenskar som arbetat för brödfödan hela livet sätts på undantag och de ”nya” svenskarna får förtur till det mesta. Om jag är bitter? Kanske finns en orsak i så fall. Men jag klarar mig alltid, tyvärr så finns det de som inte gör det.

    Gillad av 4 personer

    1. Vad är arbete i dagens samhälle? Jag har sett jättemånga som dagarna i ända sitta på sociala medier och samtidigt jobba.När fredagen kommer utbrister man att ”nu tar vi helg”.Från vad frågar jag mig,från en slitsam vecka på twitter? Det finns ytterst få som verkligen arbetar med att bidra till att upprätthålla välfärden,resten sitter i möte dag in och dag ut.Eller tycks arbeta med att twittra.Samhällsparasiter oavsett hudfärg.Ju vitare desto högre ersättning för att parasitera,det är väl den enda skillnaden.

      Gillad av 1 person

      1. Jag tycker du ha otroligt rätt där. Det finns ”närare”, de som bidrager till samhället, och ”tärare”, de som lever på systemet. Med åren i det sovjetkommunistiska system Sverige har har allt fler flyttat från att vara ”närare” till att vara ”tärare”. Det påstås att över halva Sveriges befolkning idag lever på systemet, inte bara som bidragstagare utan som byråkrater, pappersvändare, stämpelsvingare, utredare och ”forskare” som inte producerar något användbart som sätter mat på bordet, utan snarare är stopplossar för framsteg.

        Gilla

  2. Kvinnan utan läppar, finansminister Magdalena, vill se högre krav på anställda inom välfärden då det gäller kunskaper i svenska språket. Detta gäller förstås i första hand invandrare och detta krav borde ha införts och fastställts för över 20 år sedan. Sent ska syndaren vakna…

    Gillad av 2 personer

    1. Hon super dessutom, visste du det? Men hon är smart och välutbildad, en av få inom S. På något sätt kan jag förstå henne, om jag tvingades vara i S sjuka värld skulle jag också behöva droga ner mig i land för att stå ut. Tänk bara att behöva ljuga dagarna i ända fastän hon inte vill det!

      Gilla

      1. Super? Du menar intar alkoholhaltig dryck? Ja vem gör inte det? Jag för min del avnjuter ofta och gärna en riktigt rökig maltwhisky eller några glas rödvin eller varför inte några glas väl kyld Guinness. Verklighetsflykt? Tja kanske det, men det behövs emellanåt för att stå ut i dårarnas paradis.

        Gilla

  3. Minns forskaren Ruist och hans förklaring i Aktuellt om att kostnaden i snitt var 70 000 (förmodligen per år ) . Det var nog inte riktigt vad optimisterna ville höra. Det är tråkigt för rätt skött hade det varit mindre utmaningar.

    Gillad av 1 person

  4. Sverige har lånat stora pengar och fortsätter med svensks folket som garanter. Räntan är låg nu men kommer självklart att stiga, rimligen enligt flertal bedömare inom 1,5 – 2 år. Då belastas Sveriges ekonomi så mycket att staten kommer bli tvungen att skära i utgifterna. Det är enkel nationalekonomi. Om skillnaderna mellan de importerade och svenskarna blir FÖR stora uppstår så stora spänningar att stabiliteten i samhället hotas. Detta vet politikerna och sådant vill de inte ha. Därför kommer ett flertal åtgärder som vem som helst kan räkna ut vilka de blir.
    Det vi kallar globalismen fortsätter, det är ju en teknisk utvecklingsnivå som det inte går att backa från. Gränser kommer finnas igen. Vi får se om usa fortsätter på sin egen väg. Expansionen från Kina fortsätter.

    Sverige är förändrat för all framtid. Självklart kommer samhället dock inte tolerera det våld islam utövar nu, motreaktion kommer.

    Vet folk ens vad de menar när de pratar om integration? I bästa fall är det att de främmande arbetar och betalar skatt och inte utövar våld. Något annat är inte möjligt de närmaste 30 åren.

    Gilla

      1. Vad som börjar bli otäckt är metoderna. Det är inte alltid öppna och synliga skatter man inför, det är förtäckta dolda, hemliga skatter. Man lägger avgifter på elbolag, på tågbolag osv som dom sedan lägger på priset. Andra exempel är klädskatten, plastpåse-skatten, flygskatten, osv. Man driver alltså upp kostnaderna i samhället och då tvingas innevånarna skära ner på utgifterna och samhället stannar. Man reser mindre, köper mindre, osv. Cirkulationen av pengar i samhället stannar av, samhället dör. Man skär ner på maten, folk blir undernärda, och välfärdskostnaderna ökar. Hela den nuvarande politiken att anpassa inkomsterna efter utgifterna är på sikt destruktivt och bryter sönder samhället. Det verkliga problemet är att i form av diktatur som Sverige har är det, liksom i alla diktaturer, nästan omöjligt att stoppa utvecklingen.

        Gilla

  5. Det kommer inte bara att skäras beträffande utgifterna, tro inte det. Regeringen sitter ju med trumfkort på hand så ytterligare skattehöjningar lär ju inte vänta på sig. Kommer som ett brev på posten, som man sade förr innan posten krackelerade. Vid årsskiftet kommer bland annat både tobaksskatt och alkoholskatt att höjas enligt välinformerade källor. Å det är ju inte bra för mig som är slav under lasten.

    Gilla

    1. Det är avgifterna framför allt som har höjts och kommer fortsätta höjas. Själva skatten som sådan är det politiskt svårt att höja mycket mer. Avgifterna för el, vatten, värme och allt kring bilen och liknande kommer fortsätta höjas. Ovanpå det ser vi sedan länge många kreativa nya sätt att ta våra pengar.

      Gilla

      1. Precis så är det,avgifter kommer att höjas då skatten är politiskt känslig att höja.Kommuner har kommit på en fiffig grej med att pungslå husägare med olika påhittade avgifter.Nu är det klappjakt på enskilda avlopp där avlopp på lösa grunder döms ut.Man tvingar husägare att ansluta sig till kommunens avlopp till höga anslutningsavgifter.Sexsiffriga belopp per fastighet för anslutning.Så kommer det att fortsätta.

        Gillad av 1 person

      2. Avgifter är också skatt men döljs av att benämnas avgifter. Det trodde jag alla hade förstått.

        Gilla

      3. Glöm inte de förtäckta skatterna, som är skyhöga. Man tar till exempel ut ”banavgifter” för tågen, som läggs på biljettpriset. Därför kostar till exempel en resa till Arlanda omkring 150 kronor, medan samma resa här i Kina kostar 7 kronor. Detta beskattningssystem bromsar hela samhället. Om en anställd skall köpa en vara för 20 kronor, måste dom tjäna 100 kronor för att betala staten 80 kronor på olika sätt. Det är därför svenska företag och jobb flyr utomlands, dom överlever inte och växer inte i Sverige. Regenerering hittar sedan på låtsasjobb i byråkratin och anställer folk, medan räkningen skickas till de som fortfarande producerar något som kan beskattas. På 40 år har inte ett enda företag utvecklats i Sverige, som tidigare ASEA, nu Schweiziska ABB, eller TetraPak, även det numera Schweiziskt.

        Gilla

  6. Själv tror jag inte på en ”integration”, den fungerar för enstaka individer, men så snart kulturgruppen når en kritisk storlek bevara de kulturella särdragen och integration fungerar inte. Det finns åtskilliga exempel i historien, en är ”integrationen” av ”zigenarna” som pågick länge förra seklet, nu kallade romerna. Däremot vad som går att åstadkomma är fredlig samlevnad mellan olika grupper som inte är integrerade i varandra. För att det skall fungera fordras stor respekt och en tolerans. Det existerar hittills inte i Sverige. Det Sverige samhället med sitt hårt byråkratiskt toppstyrda system är dysfunktionellt. Folk får i verkligheten betalt för att inte arbeta. Sluta dela ut pengar. Understöd i natura, tillhandahåll en bostad och mat i en kantin, osv. Skapa motivation för att arbeta för att få det bättre. Avskaffa minimikostnader för att ge folk jobb. Inför skattefrihet för inkomster under en viss nivå.

    Gilla

  7. Oavsett om migranterna jobbar eller ej så är deras inkomst till 90 %
    Skattepengar.
    Alltid så är det mer lönt att vara flykting än Svensk.
    Hur många hundra tusentals migranter har jobb som finanseras med rot och
    Rut.
    Många av dessa jobben är det totalt finanseras med skattemedel.
    Ny starta jobb eller egen företag. Som frisörer proppar upp och går i konkurs och
    Samma frisör med annat namn på kontraktet.
    Vi har över 400 000 kriminella företagare som lever på rot och Rut, plus på
    Köpta arbetsintyg.

    Vi har förlorat nästan alla våra pengar under en 50 år till integrationen
    Som vi inte har valt.
    Det har byggts förskolor, skolor, lägenheter, låtsas jobb,
    Men mest av allt alla jobben som flyktingarna fått för att köpa dem medborgarskap.
    Alla de kriminella saker de gjort när de fått myndighets jobb. Sen SVT och SR
    Kollar man på all reklam som sänds i tv är det fler invandrare och mörka i
    Filmerna än Svenskar.
    Sverige är förlorat och det går inte att integrera människor.
    För om vi hade kunnat det hade inte Svenskarna varit förlorarna.

    Gillad av 2 personer

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s