Tio bra punkter för ökad ordning och studiero i skolan signerat Liberalerna

Barnen är det viktigaste vi har och självklart måste vi göra en hel del för att återfå en fungerande skola i Sverige efter decennier av nedmontering.

Det är sällan jag hyllar Liberalerna, men de här tio punkterna för ökad ordning och studiero i skolan som man idag presenterade är faktiskt riktigt bra! Kan man få med sig en majoritet på det här är det några bra steg på vägen.

  1. Höj kraven på vad en kränkning
    innebär.

När en elev blir kränkt i skolan är det en allvarlig händelse. Samtidigt finns tecken som tyder på att definitionen av vad som utgör en kränkning har kommit att bli allt för vid, vilket i sin tur har givit upphov till många okynnesanmälningar. Det är ett tydligt tecken på att åtgärder måste vidtas. En viktig åtgärd för att motverka det är att se över de
nuvarande formuleringarna i skollagen. I dag räcker det med att en elev ”anser sig”kränkt för att en skola ska bli skyldig att utreda
händelsen. Det medför en risk att elever ellervårdnadshavare anmäler skolor för lättvindigt. Eftersom utredningar upptar dyrbara resurser i
form av tid från en redan ansträngd skola, måste skollagens formuleringar om vad som anses utgöra en kränkning av elever ses över. Liberalerna vill ändra skollagen för att förhindra att enskilda elevers subjektiva uppfattningar om vad som utgör en kränkning inte blir för styrande.

  1. Lärare ska inte hotas med anmälan
    till Skolinspektionen.

Lärare är en utsatt grupp i dagens skola. Skolinspektionens siffror visar att antalet anmälningar mot lärare har ökat explosionsartat. Det leder inte bara till att lärare undviker att ingripa mot stök och bråk i skolan, det har även visat sig vara en anledning till lärarkårens dokumentationsbörda. Sex av tio lärare dokumenterar mer än de måste – av rädsla för att bli ifrågasatta av föräldrar. Trots den explosionsartade ökningen var det bara en procent av de anmälda lärarna som prickades år 2018. Det visar att mängden okynnesanmälningar är omfattande. Anmälningssystemet måste reformeras för att motverka missbruket. I dagens system anmäls lärare direkt till Skolinspektionen via myndighetens hemsida. Liberalerna föreslår i stället att klagomål ska gå till huvudmannen först, som då får möjlighet att reda ut tvister och konflikter lokalt först. Liknande ändring har skett inom hälso- och sjukvårdens klagomålshantering. Först när huvudmannen har hanterat klagomålet och om anmälaren inte är nöjd ska ärendet kunna gå vidare till Skolinspektionen.

  1. Liberalerna kräver att Barn- och
    Elevombudet läggs ner.

I dag har både Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionen i uppgift att utreda huruvida kränkningar har förekommit i skolan. Liberalerna menar att det inte finns behov av två aktörer som hanterar samma ärenden. BEO kan därutöver kräva skadestånd för barn och elever som uppger att de har varit utsatta för kränkningar i skolan. I ett nyligen uppmärksammat fall, i vilket en lärare anmäldes för kränkning efter att ha flyttat en elev som vägrade resa sig upp ur en soffa, menade BEO att eleven borde få skadestånd för att ha blivit kränkt. Det kravet avisades av både tingsrätt och hovrätt, men nu driver BEO ärendet vidare till Högsta Domstolen. Liberalerna ser en stor risk för att BEO skapar en osäkerhet inom lärarkåren, vilket har visat sig leda till att många lärare undviker att ingripa i bråk av rädsla för att bli anmäld. Det är fortsatt viktigt att det finns ett välfungerande system för att kunna utreda fall där lärare har begått övertramp och kränkt elever, men Liberalerna anser att det uppdraget bäst sköts av Skolinspektionen och att BEO som instans således bör avvecklas.

  1. Inför förväntansdokument mellan
    skolor och föräldrar.

Det förekommer att varken elever eller föräldrar respekterar skolors ordningsregler. Ett sätt att motverka det är att låta föräldrar och elever skriva under ett förväntansdokument, i vilket det framgår vilka regler som gäller och vad konsekvenserna är för regelövertramp. Det ska framgå att elever som förstör skolans egendom blir skyldiga att ersätta för de uppkomna skadorna. I dag låter var fjärde skola vårdnadshavare och elever skriva under sådana förväntansdokument. Liberalerna föreslår att alla skolor ska ta fram förväntansdokument som elever och vårdnadshavare ska skriva under.

  1. Inför konsekvenstrappor.

Rektorer eller lärare får vidta omedelbara och tillfälliga åtgärder för att se till att eleverna har trygghet och studiero, eller för att komma tillrätta med en elev som stör ordningen. Det kan handla om allt ifrån tillrättavisningar, omflyttningar i klassrummet, att gå emellan elever som bråkar eller stoppa skadegörelse. Kravet är att åtgärderna ska vara rimliga i förhållandet till elevens ålder och beteende. Undersökningar har dock visat att var fjärde rektor aldrig använder sig av disciplinära åtgärder – trots att problem med
stök, otrygghet och bristande studiero är både vanligt förekommande och har ökat. Samtidigt uppger så väl rektorer, lärare som elever att det är viktigt att regelövertramp får konsekvenser. När elever tillfrågas uppger de att konsekvenserna för regelövertramp ska vara samma, oavsett vilken elev det handlar om eller vilken lärare som fattar beslutet. I syfte att tydliggöra för så väl elever, lärare som vårdnadshavare vilka regler som gäller på en skola och vad för konsekvenser regelövertramp
får föreslår Liberalerna att alla skolor ska ta fram en konsekvenstrappa. Den ska redovisa vilka konsekvenser regelövertramp medför för eleverna. Det ska vara rektorn som fattar beslut vilka steg som ska ingå i konsekvenstrappan samt för att det finns rutiner på hur de upprätthålls. Det sista steget ska alltid vara att eleven stängs av tillfälligt i grundskolan eller permanent i gymnasieskolan. Ett exempel på hur en konsekvenstrappa kan
utformas bifogas i appendix.

  1. Slopa kravet på medbestämmande
    för elever om ordningsregler.

I skollagens femte kapitel finns bestämmelser om ordningsregler och disciplinära åtgärder. Där framgår bland annat att varje skolenhet ska ha ordningsregler som utarbetas under medverkan av eleverna. För många skolor fungerar det bra – men inte för alla. Exempelvis har Skolinspektionen kritiserat Internationella Engelska Skolan skarpt för att de inte låter eleverna vara med och bestämma vilka ordningsregler som ska gälla på
skolan. Även Skolverket gör tolkningen att ”elever och vuxna bestämmer reglerna tillsammans”. Liberalerna vill ändra i skollagen så att skolledningen får fullt mandat att besluta vilka ordningsregler som behövs på en skola för att säkerställa trygghet och studiero för alla elever. Således vill Liberalerna att det nuvarande kravet på att eleverna ska få vara med i beslutandet kring ordningsreglerna ska slopas. Det ska även fortsättningsvis vara möjligt för elever att inkomma med synpunkter, förslag eller idéer kring skolans ordningsregler.

  1. Inför ersättningskrav för elever
    som begår skadegörelse.

I Skolundersökningen om brott 2017 framgår det att nästan var femte elev har begått skadegörelse vid minst ett tillfälle under det senaste året. Om en elev orsakar materiell skada på en skola och skadan uppstått genom vårdslöshet eller genom avsiktlig skadegörelse kan skolor begära ersättning av eleven eller elevens vårdnadshavare. Många huvudmän och kommuner saknar dock rutiner för att begära ersättning av elever som har begått skadegörelse i skolan. Liberalerna kräver att alla huvudmän ska upprätta rutiner för
hantering av ersättningskrav. Liberalerna föreslår även att en elev ska få möjlighet att genom arbete ersätta skadan för att undgå krav på ekonomisk ersättning. Det kan exempelvis innebära att en rektor kan sluta en överenskommelse med en elev och elevens vårdnadshavare om att eleven i fråga
själv ska städa bort klotter. Arbetet ska få utföras efter skolans slut eller på lediga dagar och ske under ledning av skolpersonal.

  1. Slopa kravet på skriftlig
    dokumentation vid disciplinära
    åtgärder.

Enligt skollagen måste en rektor eller lärare dokumentera skriftligt om de har vidtagit en disciplinär åtgärd. Det innebär exempelvis att en lärare måste dokumentera om han eller
hon skickar ut en elev som stör undervisningen från klassrummet. Överlag är både lärare och
rektorers administrativa börda i form av krav på dokumentation alltför omfattande. Dessutom tenderar krav på dokumentation leda till alltför omfattande dokumentationer, då lärare och rektorer vill hålla ”ryggen fri”. I en rapport framkommer det att närmare hälften av lärarna uppger att de dokumenterar mer än vad de annars skulle ha gjort på grund av risken för att bli anmälda till Skolinspektionen. Liberalerna föreslår att kravet på att lärare och rektorer skriftligt ska dokumentera samtliga disciplinära åtgärder de vidtar, oavsett åtgärdens omfattning ska ändras. Liberalerna föreslår att enklare åtgärder, som exempelvis när en lärare tillfälligt skickar ut en elev som stör, inte ska omfattas av lagkrav på dokumentation. Detta i syfte att minska lärarnas administrativa börda. Krav på dokumentation för mer kraftfulla disciplinära åtgärder, som exempelvis omplacering av elev,
ska kvarstå.

  1. Förtydliga vilka befogenheter
    lärare har i skollagen.

Lärare har vittnat om att skollagen är allt för otydlig när det gäller lärarnas ansvar och befogenheter att gripa in för att skapa studiero vid olika situationer som kan uppstå. Ett konkret exempel på en brist i skollagen som Liberalerna menar behöver adresseras: Skollagen ger lärare rätt att använda den disciplinära åtgärden utvisning ur klassrummet, men det är otydligt huruvida lärare har rätt att exempelvis fysiskt ingripa för att få eleven att lämnaklassrummet. Liberalerna menar att lärare i sådana situationer eller under andra liknande omständigheter aldrig ska behöva känna sig osäkra eller rädda för att göra fel. Eftersom lärare i uppdrag att säkra ordning och studiero i klassrummet, måste även lagen bli tydligare gällande vilka befogenheter lärarna har – något som de båda lärarfacken har efterfrågat.

  1. Skolor ska vara stängda för
    obehöriga.

Under lång tid har det varit vanligt att svenska skolor har varit tillgängliga för alla, med olåsta dörrar och utan att besökare registreras eller
kontrolleras på andra sätt. På så sätt har svenska skolor skiljt sig från andra skolor internationellt. Skolor är inte en allmän plats, men trots det har flera skolor problem med att ungdomar som inte är elever på skolor vistas där, vilket kan skapa otrygghet för så väl elever som personal. BRÅ:s rapporter om brottsutsatta ungdomar visar exempelvis att skolan eller skolgården är den i särklass vanligaste brottsplatsen för misshandel.
Mer än var fjärde tjej uppger att de rent av har hållit sig borta från skolan en hel dag av oro för att utsättas för misshandel. Därför föreslår
Liberalerna att skolor ska vara stängda för obehöriga.

Klicka för att komma åt 2003-ordningslyftet.pdf

15 reaktioner till “Tio bra punkter för ökad ordning och studiero i skolan signerat Liberalerna

  1. Då jag gick i skolan fanns dessa punkter redan och användes…..

    Liberalerna har legat bakom en sten för länge….. vi är typ 3miljoner BUT efter dessa 10punkter….. vad kan gå fel?

    Det enda är om MP och L försvinner med sitt svammel…….

    Gilla

  2. Bra om det genomförs med leverantören är allt för svag själv. Det var bättre förr när läraren var boss och eleverna fick inrätta sig därefter.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s