Reflektioner i vardagen

Jag och äldsta sonen var idag på köpcentret Mobilia i Malmö för att göra ärenden, bland annat byta telefon och därför har jag varit nedkopplad stora delar av dagen. Det har faktiskt varit riktigt skönt och man borde göra det oftare.

Vi hann dock bara passera avfarten till Oxie innan vi mötte poliser i hög fart med blinkande blåljus som körde i motsatt körriktning, vilket fick sonen att utbrista ”man vet att man är i Malmö när man möter poliser med blåljus”. Jo tack, man vet också att man är i Malmö när man känner det som att man är på semester i ett land i Mellanöstern. Under de här tre timmarna på Mobilia såg jag mer hijabis än jag gjort det senaste halvåret – både kvinnor och flickor, dock inga småflickor om man ska glädja sig åt något. Det blir lite komiskt när en kvinna i helsvart med hijab och abaya går in på H&M – moderiktiga kläder verkar onödigt med den utstyrseln, dock verkade hon leta barnkläder.

I det stora hela hade vi en trevlig dag och undslapp att bli vittne till någon skottlossning – mindre tur hade dock människor som befann sig på pendeltågstationen i Älvsjö sent i eftermiddags när en man kallblodigt sköt ihjäl en annan man vid spärrarna mitt bland vanligt folk. Runt åtta skott avlossades och skjutandet fortsatte trots att den som träffats av skotten låg ned rapporterar Aftonbladet – helt normalt i det nya Sverige!

Noterar för övrigt att ett 50-tal personer (mestadels kvinnor) i samma blaska skrivit ett uppror på Aftonbladet Debatt om att vi måste låta barn och unga från Afghanistan få stanna i Sverige. De som signerat menar att de minsann öppnat sina hjärtan, men att man nu med fasa ser på hur Sverige utvisar barn och unga till Afghanistan. Man hänvisar till hederskulturen i landet och att det strider mot barnkonventionen att skicka tillbaka familjer till dessa utsatta områden. Problemet är väl bara att det är en minoritet som är flickor och majoriteten är unga män som har ljugit om sin ålder och knappt satt sin fot i Afghanistan utan vuxit upp i Iran. Dessutom utvisar vi knappt någon till Afghanistan eftersom det inte går på grund av att landet inte vill ta emot dem samt i många fall ställer asylaktivister till problem vid avvisningarna och man överklagar ärendena in i det sista. Dessutom kan man fråga sig varför det alltid är de unga från Afghanistan som vi måste stå upp för – varför höjer man aldrig rösterna för alla andra som utvisas till olika länder och framförallt är det ingen som protesterar mot kompetensutvisningar som definitivt drabbar många barnfamiljer. Hycklare!

Vidare ser jag att både Stefan Löfvén och Ulf Kristersson fått utrymme att yttra sig i såväl Aftonbladet som SvD. Handlar det om den ständigt ökande grova kriminaliteten i Sverige? Rör det IS-terroristerna eller extremister som redan befinner sig i landet? Tar man äntligen tag i hederskulturen och radikal islam? Ska de avgå samtidigt och lämna plats för nya kandidater med råg i ryggen? Nej då, de tippar bara kvällens vinnare i Melodifestivalen, för sådant är mycket viktigt i landet Mellanmjölk – strunt samma att landet brinner och medborgarna känner sig otrygga!

Slutligen konstaterar jag att slöseriet med svenska skattemedel fortsätter och senast handlar det om Stockholms stads nya skolplattform, ett datorsystem som kostar skattebetalarna nästan en miljard kronor samt dessutom fungerar dåligt – har vi hört det förut?!

Jag längtar redan tillbaka till mitt nedkopplade tillstånd, där jag inte ens visste vad klockan var…

dis.jpg

Annonser

3 reaktioner till “Reflektioner i vardagen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s