Människor i flyktinglägren har inget hem att återvända till och resurserna tunnas ut för var dag som går – ändå lägger Sverige och Europa ofantliga summor på att hjälpa ekonomiska migranter utan skyddsskäl!

Jag brukar förespråka att vi måste rikta hjälpinsatserna till konfliktområdena runt om i världen istället för att ta hit människor som vi inte har resurser att ta hand om – något som borde stå överst på EU:s agenda, men dessvärre inte riktigt tas på allvar. I dagens Al-Jazeera har man gjort ett intressant reportage om den stora gruppen med människor som fortfarande sitter fast i flyktinglägren trots att landet numera anses säkert – anledningen är att det inte finns något att återvända till.

Enligt UNHCR har över två miljoner människor blivit förflyttade inom Irak sedan januari 2014.

Hend Ali, en 36-årig sexbarnsmor, har levt i tre år i al-Khadra, ett läger för förflyttade personer (IDP:s) i Iraks huvudstad Baghdad. Precis som många andra blev Hend tvingad att fly från sitt hem när militära operationer och ISIL-attacker eskalerade år 2015. Efter Baghdads seger över ISIL förra året, var det tänkt att de hundratals familjerna i lägret skulle återvända till sina hem, men dussintals av dem – inklusive Hend – hade ingenting att återvända till. Förödelsen, fattigdomen och bristen på service i de återtagna områdena har tvingat Hend och många andra förflyttade irakier att stanna i lägren runt om i landet.

Inuti al-Khadra lägret, som erbjuder lite skydd från den tryckande sommarhettan, springer barn omkring och leker i sanden mellan tälten, kvinnor hänger tvätt och kokar mat inuti tälten. Det finns inga tecken på att det här lägret kommer att stänga inom kort.
-”Jag kom tillbaka till lägret eftersom det inte fanns något i Anbar. Inget vatten, ingen elektricitet och inget arbete. Om det hade funnits någon form av basservice så hade vi återvänt hem redan imorgon, även om det betyder att vi måste hålla ut genom att äta gräs.”

Familjer som lever i lägret får ett tält och ett månadsbidrag på 18 USD per individ för att täcka kostnader för mat och andra grundbehov, men livet är ändå tufft. Bristen på elektricitet över hela landet, har medfört att människor måste köpa bränsle eller betala för privatägda generatorer – något som inte är möjligt för människorna i lägren.

Enligt Dahaa al-Rawi, lägrets grundare och ansvarige, som även är medlem i Bhagdads lokala regering, håller donationerna från lokala välgörenhetsorganisationer och medel från internationella organisationer inklusive the World Food Programme, på att uttömmas.
-”Vi har inte tillräckligt med pengar för att köpa elektricitet. Lägrets invånare måste betala själva.”

En kvinna i lägret, Dalya, säger att hennes liv innan kriget var enkelt men funktionellt och hon undrar hur länge till hon måste stanna i lägret.
”-Vi kan knappt klara oss, men vi har ingen annanstans att ta vägen. Livet har blivit så hårt och känns som ett helvete. Jag önskar att jag aldrig hade behövt gå igenom det här.”

För den irakiska regeringen kommer den utmanande situationen med IDP:s inte att lösas förrän de återtagna områdena har återuppbyggts – vilket i sig är en jätteuppgift och bygger på att Baghdad får mer stöd från den internationella kommittén.

Sattar Nawroz, talesman för myndigheterna, säger att man hoppas kunna uppfylla målet, men han erkänner att detta kommer att bli extremt svårt.
-”Den idealiska situationen för förflyttade familjer är att de återvänder hem frivilligt, men då måste dessa områden vara redo att ta emot dem. Det krävs därför att vi återuppbygger infrastrukturen och förser människor med en grundservice – inklusive vatten, elektricitet och undervisning. Med så många kriser runt om i regionen har medlen från internationella donatorer minskat avsevärt. Bildandet av den nya regeringen efter valet i maj fördröjer också processen ytterligare.”

När man tar del av denna artikel blir det uppenbart, åtminstone för mig, att vi i väst agerar helt fel! Det är människorna som är kvar i flyktinglägren som är de riktiga offren och det är dit vi måste rikta våra insatser genom att hjälpa till med återuppbyggandet av infrastrukturen.

De flesta normalt funtade människorna förstår att det inte är logiskt på något sätt att ta hit ofantligt många ekonomiska migranter som egentligen saknar skyddsskäl och vill ha ett bättre liv för att de har det fattigt i sina hemländer. Visst går det bra med några tusen, men när det uppgår till hundratusentals personer och det aldrig tar slut? Då är det för sent att dra i nödbromsen. Vi måste lyssna mer på vad Visegradsländerna och Österrike säger i frågan – det viktigaste är att tänka på det egna folket främst innan man öser resurser som hade behövts till annat på mängder av migranter. Europa måste sätta stopp för migrantströmmarna genom att sluta ta emot flyktingsmugglarnas båtar, kontrollera gränserna på riktigt och istället fokusera på att ge rätt stöd och insatser på plats.

Hur ska man då få de europiska ledarna och de svenska politikerna att inse denna enkla tes? Kanske skulle man skicka dem till Irak eller Syrien för att bo i ett flyktingläger i en vecka och på riktigt få känna på hur livet ter sig när man inte får allt serverat på silverfat – en vecka är dessutom en droppe i havet, dessa människor har levt i lägren i åratal!

Bara tanken på att vi skänker bort vårt land till ekonomiska migranter samtidigt som de riktiga offren lider på plats i deras hemländer gör mig upprörd. Varför bryr sig ingen om de verkligt utsatta? Våra politiker tycker uppenbarligen inte att det är något problem att exempelvis ta emot tusentals afghanska män utan skyddsbehov som ljuger om sin ålder, men ägnar inte en tanke åt de kvinnor och barn som lider under talibanernas styre i hemlandet. Hur kan man överhuvudtaget kalla sig för en humanitär stormakt när man uppenbarligen inte vet vad ordet humant innebär?! Jag tycker att det är skamligt att vi har politiker som är så indoktrinerade och verklighetsfrånvända i sin inställning så att oavsett hur illa det ser ut, ändå vill fortsätta driva denna inhumana migrationspolitik!

https://www.aljazeera.com/…/life-hell-iraq-idps-suffer-inte…

irak

Annonser

En reaktion till “Människor i flyktinglägren har inget hem att återvända till och resurserna tunnas ut för var dag som går – ändå lägger Sverige och Europa ofantliga summor på att hjälpa ekonomiska migranter utan skyddsskäl!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s