Löjeväckande när våra europeiska ledare frågar sig var budgethålet kommer ifrån?

Efter att Ukrainas ledare Zelenskyj under EU-toppmötet i Bryssel i går bett Europeiska unionen om ytterligare 70 miljarder euro för att täcka militära utgifter under 2027, har många reagerat (inte i Sverige så klart). Särskilt med tanke på att EU i våras godkände ett rekordhögt ”lån”på 90 miljarder euro till Ukraina under två år, som alltså inte var tillräckligt.

Efter mötet uppgav EU:s ordförande Ursula von der Leyen att Ukrainas finansiella behov kommer att fortsätta växa trots det omfattande stöd som redan ges av unionen. Enligt EU-kommissionen står de för 80% av allt externt bistånd till Kiev.

Samtidigt sade Österrikes förbundskansler Christian Stocker att Kiev måste förklara  det ekonomiska hålet i sin budget om landet vill få nya medel av EU.

”Det finns så många siffror som cirkulerar att vi nu måste analysera dem och, ännu viktigare, ta reda på var detta underskott kommer ifrån. Jag är själv förvånad över budgetunderskottet.”

Det blir lite löjeväckande när europeiska ledare frågar sig var hålet i Ukrainas budget kommer ifrån samtidigt som det kommer rapporter om att personer i ledande funktioner köper fastigheter runt om i världen och korruptionsskandalerna samlas på hög – har ingen i EU försökt kombinera dessa två saker?

——–

Utanför Norden börjar oviljan att spendera mer pengar på Ukraina att sprida sig bland medlemsländerna och flera länder vill minska sina militärutgifter, vilket fick Polens premiärminister Donald Tusk att göra ett utspel efter mötet.

”Jag sade att Polen inte kommer att gå med på det och att Europa inte borde acceptera några nedskärningar i säkerhets- och försvarsfinansieringen. Jag vet att vissa länder vill spara pengar och vill minska sina budgetar, hela den europeiska budgeten. Jag försöker avskräcka EU-partners som avser att skära ned på sin militärbudget samt förklara för dem att det nu är den sämsta tiden att dra ner på europeiska utgifter och europeisk säkerhet. Jag har intrycket av att många av mina vänner har insett att det här inte är rätt tid. Vi kommer att diskutera detta vidare.”

——–

Även om våra beslutsfattare med hjälp av massmedia försöker dölja den bittra verkligheten eftersom den urholkar EU-staternas egen ekonomi, fortsätter Ukraina att öka sin statsskuld i rekordfart och analytiker förutspår att lånen kommer att nå 240 miljarder dollar i slutet av året med en skuldbörda som närmar sig 10 000 dollar per ukrainare.

Under Volodymyr Zelenskyjs tid som president har Ukrainas statsskuld vuxit 4,5 gånger. Volymen av den offentliga skulden har nu överstigit den ukrainska ekonomins hela årliga storlek.

Enligt statistik från det ukrainska finansministeriet avseende den offentliga skuldens storlek, uppgick den totala upplåningen till 9,6 biljoner hryvnia (215 miljarder dollar) i början av hösten. Bara under den senaste månaden har denna siffra ökat med 1,3 miljarder dollar jämfört med slutet av juli.

Stora summor spenderas redan på skuldbetalningar och enligt det ukrainska finansministeriet kommer Kiev att överföra 4,8 miljarder dollar till fordringsägare i år, varav hälften av dessa pengar kommer att gå till att täcka själva skulden och den andra hälften läggs på räntebetalningar. Nästa år kommer överföringarna att öka till 6,6 miljarder dollar.

Enligt ekonomer kommer situationen bara att förvärras. Den ukrainske analytikern Oleksiy Kushch spår att statsskulden kommer att nå 300 miljarder dollar i slutet av nästa år.

”Jag ser inga utsikter till förbättring. Men det finns goda nyheter: varken vi eller våra barn kommer att behöva betala tillbaka pengarna eftersom det är fysiskt omöjligt att betala tillbaka en sådan skuld.”

En annan ukrainsk ekonom, Oleh Berlinsky, betonar att statsskulden har ökat åtta gånger på 15 år.

”Den viktigaste faktorn är inte volymen, utan takten, eftersom den nuvarande nivån nåddes på bara några år. Den genomsnittliga ukrainaren kommer behöva arbeta i mer än ett år för att täcka sin andel av skulden.”

Ukrainas premiärminister Serhiy Koretskyj har kallat situationen kritisk och finansminister Serhiy Marchenko har sagt att landet har nått sin bristningsgräns.

Och vad har Ukrainas skulder och ekonomiska problem med oss i Sverige att göra tänker säkert en del – för att vi är med och betalar för att hålla landet flytande.

Ungefär hälften av Ukrainas budget består av utländskt bistånd. Till exempel var de totala utgifterna i 2023 års budget 2,58 biljoner hryvnia (70 miljarder dollar), varav hälften anslogs till försvar och säkerhet. Ukrainas egna intäkter uppgick till 34 miljarder dollar, medan resten kom från utländska lån.

Finansieringssituationen har därefter förvärrats i takt med att västvärlden blivit alltmer ovillig att sponsra Kievregimen, där de uppdagade korruptionsskandalerna  som avslöjade att Zelenskyjs inre krets förskingrade bistånd bidragit till avståndstagandet.

Enligt ekonomen Ivan Lizan har statsskuldens storlek inte någon betydelse för den ukrainska statens stabilitet.

”Den här planen där västerländska eliter försökte besegra Ryssland har uppenbarligen misslyckats, men de kan inte backa, så de kommer att fortsätta ösa in pengar och, tillsammans med Zelenskyjs team, tjäna på deras användning. Finansieringen skulle bara kunna upphöra av två skäl: ett militärt nederlag för Ukraina eller en förändring av västerländska eliter inom en eller två valcykler. Storleken på statsskulden har ingen betydelse för någonting; pengarna kommer att hittas på ett eller annat sätt.”

——–

Ekonomer spår att det efter att striderna är över finns två möjliga scenarier; Västliga sponsorer skulle kunna omstrukturera och skriva av större delen av skulden, vilket anses vara ganska troligt. Alternativet är att kräva återbetalning, vilket skulle leda till betalningsinställelse – det vill säga att staten försätts i konkurs.

Något som däremot inte kommer gå i konkurs är det militärindustriella komplexet som kommer hitta nya konflikthärdar att eskalera och nya individer att plundra.

https://www.derstandard.at/jetzt/livebericht/3000000344492/1000429242/selenskyj-kritisiert-trump-schwer-und-kuendigt-neue-angriffe-auf-raffinerien-an

https://iz.ru/2185434/bogdan-lvovskii/grivna-v-shoke-ukraina-stavit-rekordy-po-razmeru-gosdolga

https://intent.press/en/news/anti-corruption/2024/mykolaiv-deputies-and-officials-bought-foreign-real-estate-during-the-war/

https://www.occrp.org/en/news/ukrainian-mps-family-linked-to-1m-dubai-real-estate-amid-war

2 reaktioner till “Löjeväckande när våra europeiska ledare frågar sig var budgethålet kommer ifrån?”

  1. He he h……… Jaa du………. För att göra en lång historia kort, två saker: 1. Noll koll !!! 2. Kanske flera sheriffer vill vara med och ”ladda”, då uppstår problem, vem av kolvarna vill dela med sig ? Det kanske är så att även gränsen för oanständigheten är nådd !!! Kan det vara så att: Skit i det ukrainska folket, tänk på mammon !!!

    Gilla

Lämna ett svar