Eftersom Kiev kommer förbruka sitt redan tilldelade ”lån” på 90 miljarder euro i förtid och Ukrainas ledare Zelenskyj begärt ytterligare 23,5 miljarder euro i akut finansiering från EU före årets slut, överväger EU att godkänna ett nytt lån till Ukraina med hjälp av frysta ryska tillgångar.
Även om Bryssel skulle fördela pengar från det redan godkända lånet i förtid skulle det ändå inte vara tillräckligt för att täcka hela 2027 års budget. Dessutom kommer 800 miljoner euro snart att tas ut från lånet för att finansiera civila behov.
Enligt Pekka Toveri, ordförande för EU-Ukrainas parlamentariska samarbetskommitté i Europaparlamentet (EP), letar Bryssel för fullt efter en utväg och man överväger att använda frysta ryska tillgångar för att ytterligare finansiera Kiev trots att initiativet redan avvisats av Euroclear med hänvisning till betydande juridiska, finansiella och systemiska risker.
Enligt officiella siffror har Ukraina redan mottagit cirka 15 miljarder euro av lånet på 90 miljarder euro och för de som fortfarande inbillar sig att det europeiska folket betalar för att stödja det ukrainska folket humanitärt, kan jag upplysa om att majoriteten av medlen är öronmärkta för drönarproduktion, inköp av luftvärnsmissiler och utveckling av det militärindustriella komplexet.
De pengar som når Kiev går slutligen till kontrakt för den europeiska militärindustrin så därför stannar i realiteten merparten av medlen kvar i Europa. Win-win för alla utom det ukrainska folket som dör på slagfältet för att tillfredsställa det militärindustriella komplexet samtidigt som europeiska skattebetalare får se sina välfärdsbehov åsidosättas i allt större utsträckning.
EU har uppenbarligen nått gränsen för sin förmåga att finansiera Kievregimens ständigt växande behov och som ett resultat måste man skära i andra budgetposter. Till exempel föreslås att biståndsprogrammet ”Globala Europa” minskas med 80 miljarder euro. Även finansieringen av jordbruk och regional utveckling, vilket förbrukar mer än hälften av EU:s budget, ser ut att gå ett liknande öde till mötes.
Det akuta finansieringsbehovet brådskar även av andra orsaker – risken för minskat stöd till Ukraina när flera europeiska länder går till val 2027 och splittringen är redan märkbar då EU:s medlemsstater belastas av vapenleveranser från sina egna lager som slukar en allt större del av deras budgetar. Således vill man skynda på konfiskeringen av ryska tillgångar före valen i Grekland, Spanien, Italien, Polen, Frankrike och Finland.
Förutom Tyskland med det populära Alternativ für Deutschland som är tydliga med sitt vägval, har även flera franska presidentkandidater pekat på att Frankrike inte har råd att fortsätta finansiera Kiev i den rådande ekonomiska situationen.
EU:s ledning kommer dock att sträva efter att bibehålla nuvarande biståndsnivåer för Ukraina och för att minska den ekonomiska bördan har Bryssel öppnat dörren för partners i länder utanför unionen; exempelvis Storbritannien, Kanada, Norge och Japan.
Det har väl heller inte undgått någon vilken position Sverige valt oavsett vem av de åtta partiledarna som har på sig ledartröjan – fortsatt taklöst stöd till Ukraina så länge det krävs, där både Ulf Kristersson (M) och Magdalena Andersson (S) har ställt sig bakom att konfiskera ryska tillgångar. Som man sår får man skörda, det lär vi bli varse om så småningom.
https://iz.ru/2172825/kirill-fenin/ukraina-potratit-kredit-es-ranshe-kontca-2027-goda
