Politikerna behöver inte ens anstränga sig för att lura befolkningen

I går hade lokaltidningen en artikel om att Sverigedemokraterna är det mest populära partiet i Sydöstra Skåne inför regionvalet, vilket i sig inte är så märkligt då partiet sedan lång tid tillbaka haft stort stöd i dessa kommuner, men med tanke på att de bland annat medverkat till att stänga sjukhusköket på lasarettet i Ystad, konfiskerat icke politiskt korrekt konst på en vårdcentral och gett sitt stöd till orimliga sparkrav på sjukhusen i regionen borde väljarna tänka till lite.

Men det är exakt det som alltför få faktiskt gör – tänker till, tittar i backspegeln, ser vad partierna presterat den senaste mandatperioden samt vilka långtgående konsekvenser det får.

När jag skrev en kommentar till artikeln om att folk inte borde fortsätta ge de åtta riksdagspartierna förtroende som svikit befolkningen i så många frågor och fråga sig själva om deras liv blivit bättre av de senaste 20 årens politik, svarade några kvickt att de aldrig haft det bättre.

En påpekade att 90% av populationen garanterat har fått det bättre de sista fyra åren med mer i plånboken, sänkta skatter, sänkt bensin, sänkt matmoms samtidigt som tryggheten ökar.

Jag replikerade utförligt med att de med kapital har fått det bättre och tog även upp att alla sänkningar regeringen genomfört måste finansieras på något sätt och det är där vi kommer in i bilden.

”De sänkta skatterna, bensinen, matmomsen, billigare kort för kollektivtrafiken etc ska finansieras på något sätt. Bara notan för sänkningen av matmomsen ligger på cirka 16 miljarder 2026 och drygt 21 miljarder 2027 och måste betalas av någon. Oss skattebetalare. Det som ser bra ut på pappret kommer med ett pris.

Finanspolitiska rådet varnade tidigare i år för att vi står inför det största underskottet i svenska statsfinanser på 30 år och att regeringen lägger de största kostnaderna på kommande generationer, som exempelvis får betala för försvaret två gånger. Därtill kommer kostnaden för energikrisen.”

——

Ingen reaktion från någon så klart och när jag tänker på det i efterhand slår det mig hur enkelt det är för våra politiker att utan större ansträngningar manipulera befolkningen att tro att det blivit bättre utan att tänka ett steg till.

Politikerna: ”Se så bra ni har fått det med vår försorg; billigare mat, drivmedel, pendlakort och nu bygger vi dessutom ut försvaret medan försvarsindustrin drar hem det ena guldkantade avtalet efter det andra, vilket är en vinst för Sverige!”

Medborgarna: ”Ja, hurra vad det har blivit bättre, titta bara på allt vi får!”

Men vem ska betala? Hur ska det finansieras? Kommer det i slutändan bli en förlustaffär för befolkningen? Varför lyfter Finanspolitiska rådet ett varningens finger? Varför påpekar experter att det kommer kosta mer än det smakar? Varför säger finansminister Elisabeth Svantesson att pengarna är slut för nya samhällsförbättringar när Sveriges ekonomi går som tåget? Kommer vår redan bristfälliga välfärd krackelera ännu mer?

BORING! Ingen bryr sig vem det drabbar, ingen är intresserad av att se konsekvenserna och ingen vill höra talas om att de manipuleras. Skit samma om det är ett bedrägeri och vi ändå får betala i slutändan, strunt samma om det drabbar barn, barnbarn och generationer framöver som kommer få betala det verkliga priset av vår dumhet – jag känner i alla fall att jag har det bra just nu så låt mig vara. Ungefär så.

Så enkelt och ointresset samt oförmågan att tänka själv, ta reda på information och dra slutsatser gör att våra makthavare inte ens behöver anstränga sig för att lura folket att fortsätta rösta på dem. De kan bara luta sig tillbaka och låta spelet ha sin gång. Bäst av allt är att väljarna är upptagna med att tjafsa om höger vs vänster trots att  de tillhör samma etablissemang – två delar av samma system.

Att beslutsfattarna därtill utökar sin makt och stärker sin kontroll över befolkningen samtidigt som man påverkar rikets säkerhet genom diverse lagändringar som smygs igenom, lär komma som en överraskning den dagen bedövningen väl släpper hos majoriteten av befolkningen, men då är det redan för sent.