Trump hade rätt; Ukrainakriget var helt onödigt, Biden och Zelensky provocerade fram det och massmedia ljög om det gång på gång

Även om etablissemanget i Sverige fortfarande har locket på kring bakgrund och de riktiga orsakerna till Ukrainakonflikten, har sanningen börjat sippra ut på andra håll. Ett exempel är en artikel i den amerikanska tidningen The Hill i går av Alan J. Kuperman, professor vid University of Texas i Austin som undervisar i kurser om militär strategi och konflikthantering (se nedan).

När den amerikanske investeraren David Sachs i dag kommenterar artikeln konstaterade han att sanningen om den militära konflikten i Ukraina äntligen avslöjas.

”En fantastisk artikel i The Hill. Sanningen om kriget i Ukraina kommer äntligen ut. Författaren förklarar varför Trump har rätt angående Ukraina; kriget var helt onödigt; Biden och Zelensky spelade en betydande roll i att provocera samt eskalera det; och västerländska medier ljög om det upprepade gånger.”

—————————————————–

”Jag håller sällan med president Trump, men hans senaste kontroversiella uttalanden om Ukraina är för det mesta sanna. De verkar obehagliga bara för att västerländsk publik har matats med en stadig diet av desinformation om Ukraina i mer än ett decennium. Det är dags att sätta rekordet på tre nyckelpunkter som belyser varför ukrainare och tidigare president Joe Biden – inte bara Rysslands president Vladimir Putin – bär ett betydande ansvar för utbrottet och fortsättningen av krig i Ukraina.

För det första, som nyligen dokumenterats av överväldigande kriminaltekniska bevis och som även bekräftats av en domstol i Kiev, var det ukrainska högermilitanter som startade våldet 2014 som provocerade Rysslands första invasion av landets sydöstra del, inklusive Krim. Då hade Ukraina en pro-rysk president, Viktor Janukovitj, som hade vunnit fria och rättvisa val 2010 med starkt stöd från etniska ryssar i landets sydöstra del.

2013 bestämde han sig för att fortsätta ekonomiskt samarbete med Ryssland  snarare än Europa som tidigare planerat. Pro-västerländska aktivister svarade med huvudsakligen fredlig ockupation av huvudstadens Maidantorg och regeringskontor, tills presidenten så småningom erbjöd betydande eftergifter i mitten av februari 2014, varefter de huvudsakligen drog sig tillbaka.

Just då började dock högerextrema med utsikt över torget skjuta ukrainsk polis och kvarvarande demonstranter. Polisen besvarade eld mot militanterna, som sedan falskt hävdade att polisen hade dödat de obeväpnade demonstranterna. Upprörda över denna skenbara regeringsmassaker, kom ukrainare ner till huvudstaden och avsatte presidenten som flydde till Ryssland för skydd.

Putin svarade med att sätta ut trupper till Krim och vapen till sydöstra Donbasregionen på uppdrag av etniska ryssar som ansåg att deras president hade störtats odemokratiskt. Även om denna bakgrund inte motiverar Rysslands invasion, förklarar den att den knappast var ”oprovocerad”.

För det andra bidrog Ukrainas president Volodymyr Zelensky till ett bredare krig genom att bryta mot fredsavtal med Ryssland och söka militärt bistånd och medlemskap i Nato. Avtalen, kända som  Minsk 1 och 2 , hade förhandlats fram under hans föregångare president Petro Porosjenko 2014 och 2015 för att stoppa striderna i sydost samt skydda utrotningshotade trupper.

Ukraina skulle garantera Donbas begränsad politisk autonomi i slutet av 2015, vilket Putin trodde skulle vara tillräckligt för att förhindra Ukraina från att gå med i – eller tjäna som militärbas – för Nato. Tyvärr vägrade Ukraina i sju år att uppfylla det åtagandet.

Zelensky  kampanjade till och med 2019 för ett löfte att äntligen genomföra överenskommelserna för att förhindra ytterligare krig. Men efter att ha vunnit valet avstod han från detta, uppenbarligen mindre oroad över att riskera krig än att se svag ut mot Ryssland.

Zelensky ökade istället vapenimporten från Natoländer, vilket var droppen för Putin. Så den 21 februari 2022 erkände Ryssland Donbas självständighet, utplacerade trupper där för ”fredsbevarande” och  krävde att Zelensky skulle avsäga sig sin strävan efter Natos militära hjälp och medlemskap.

När Zelensky återigen vägrade, utökade Putin sin militära offensiv massivt den 24 februari. Avsiktligt eller inte hade Zelensky provocerat fram rysk aggression, även om det uppenbarligen inte ursäktar Moskvas efterföljande krigsförbrytelser.

För det tredje bidrog också Joe Biden avgörande till att striderna eskalerade och fortsatte. I slutet av 2021, när Putin mobiliserade styrkor vid Ukrainas gräns och krävde genomförande av Minskavtalen, verkade det uppenbart att om inte Zelensky gav efter, skulle Ryssland invadera för att åtminstone bilda en landbro mellan Donbas och Krim.

Med tanke på att Ukraina redan var existentiellt beroende av USA:s militära hjälp, om president Biden hade insisterat på att Zelensky skulle följa Putins begäran, skulle det ha hänt. Istället lämnade Biden sorgligt nog beslutet till Zelensky och lovade att om Ryssland invaderade, skulle USA svara ”snabbt och beslutsamt”, vilket Zelensky läste som ett grönt ljus för att trotsa Putin.

Hade Trump varit president skulle han sannolikt inte ha tillhandahållit en sådan blankocheck, så Zelensky hade inte haft något annat val än att genomföra Minskavtalen för att avvärja krig. Även om Zelensky fortfarande hade vägrat och provocerat Ryssland att invadera, skulle Trump ha nekat honom ett veto mot fredsförhandlingar, vilket Biden hänsynslöst gav honom genom att deklarera; ”Det finns ingenting om Ukraina utan Ukraina.”

Det löftet uppmuntrade Ukraina tragiskt nog att förlänga kriget i väntan på så småningom avgörande amerikansk militär hjälp, som Biden sedan vägrade att tillhandahålla på grund av rädsla för kärnvapenupptrappning. På det sättet väckte Biden falska förhoppningar i Ukraina och fortsatte i onödan ett krig som har dödat eller skadat hundratusentals bara under de senaste två åren, under vilka frontlinjerna har flyttats med mindre än 1% av Ukrainas territorium.

De grundläggande konturerna av ett avtal för att avsluta striderna är uppenbara även om detaljer återstår att förhandla om, vilket Trump och Putin började göra idag i ett  telefonsamtal. Ryssland kommer att fortsätta att ockupera Krim och andra delar av sydost, medan resten av Ukraina inte kommer att gå med i Nato utan kommer att få säkerhetsgarantier från vissa västländer. Det sorgliga är att en sådan plan kunde ha uppnåtts för minst två år sedan om bara president Biden hade gjort militärt bistånd villkorat av att Zelensky förhandlade fram en vapenvila.

Ännu mer tragiskt, vilket fredsavtal som än uppstår efter kriget, kommer att vara värre för Ukraina än Minsköverenskommelserna som Zelensky dåraktigt övergav på grund av sina politiska ambitioner och naiva förväntningar på bottenlöst amerikanskt stöd.

Alan J. Kuperman”

—————————————————–

Där ska dessutom tilläggas att om Zelensky skrivit under fredsavtalet i Istanbul 2022, bara några veckor efter krigsutbrottet, som han var på god väg att göra innan Storbritanniens tidigare premiärminister Boris Johnson valsade in och hindrade honom, hade Ukraina inte behövt förlora varken en halv miljon ukrainska män helt i onödan eller markområden som nu kommer att bli verklighet.

Inte undra på att Zelensky saknar stöd hos det ukrainska folket folket efter detta oerhörda svek – inklusive det faktum att han sålt ut stora mängder värdefull åkermark till Blackrock med flera.

Men eftersom svenska medier ljugit för svenska folket i flera år om Ukraina, Zelensky och bakomliggande orsaker, blir det så klart extra svårt att ta till sig bedrägeriet som de utsatts för, då är det enklare att förneka det medan man gör som man blivit itutad och hatar på Trump och Putin.

#sakerviintepratarom

https://thehill.com/opinion/5198022-ukraine-conflict-disinformation/

17 miljoner hektar åkermark i Ukraina ägs numera av globala storföretag i USA