Dags för riksdagskvinnorna att tänka till

Jag är inget fan av Agnes Wold, men i dagens Expressen får hon alla rätt i ett mycket angeläget ämne – det ogenomtänkta lagförslag om en förenklad procedur för byte av juridiskt kön där en kvinna ska kunna registrera sig som man och vice versa som riksdagen kan få ta ställning till.

Obegripligt att det ens bereds som ett lagförslag och att i princip alla riksdagspartier (utom SD, åtminstone enligt vad som sades för några veckor sedan) stödjer idiotin.

Håller med Wold om att alla riksdagskvinnor borde gå samman över partigränserna och stoppa galenskapen.

https://www.expressen.se/kronikorer/agnes-wold/kon-ar-inget-som-man-ska-fa-bestamma-sjalv/

—————————————————————

”Sedan 1970-talet har personer, som efter utredning av medicinsk specialist fått diagnosen transsexualism, kunnat byta juridiskt kön. Vilket cirka 6000 personer i Sverige hittills gjort.

Men nu ska alla få byta, snabbt och enkelt. Vilket skulle stöpa om hela samhället. Män kan få jobba på och besöka boenden för våldsutsatta kvinnor om de bara söker om nytt juridiskt kön. Eller dela fängelse med kvinnor. Redan i dag har en sexualmördare i Sverige bytt kön och fått sitta i kvinnofängelse. En kvinnomisshandlare som spräckte mjälten på sin sambo fick däremot nej, eftersom han bara åberopade ”kvinnlig könsidentitet”, något som med dagens lagstiftning inte räcker för ändring av könet i registren. Med den nya lagen hade det kunnat räcka bra.

Den organiserade brottsligheten skulle troligen jubla – tänk att enkelt kunna radera ut valfritt belastat personnummer! Att byta tillbaka könet ger ytterligare ett färskt personnummer.

Principen att man kan bestämma sitt kön själv strider mot vetenskap och erfarenhet. Könet kodas av kromosomer som finns i varje cell i kroppen. Att ett fåtal personer upplever att de har ett annat kön än vad biologin säger, kan inte ändra vetenskapliga fakta. Att dessa individer genomgår behandling och får byta kön i folkbokföringen ändrar inte heller principen att det biologiska könet normalt ska speglas i det personnummer som används av vård, myndigheter och den medicinska forskningen.

Idén att könet är en ”social konstruktion” lanserades av akademikern Judith Butler 1990 och har sedan sakta sipprat ut från seminarierummen och in i skola och institutioner.

Under rubriken ”Vad är kön?” listar sjukvårdsupplysningen 1177 följande underrubriker: Kroppsligt kön, könsidentitet, könsuttryck, tilldelat kön vid födseln, juridiskt kön, samt språkligt kön och tillägger: ”Det är bara du själv som kan veta vad du har för könsidentitet och vad det innebär för dig”.

Hur påverkas barn och unga av denna nya, flytande och fragmenterade definition på kön i kombination med uppmaningen att välja själv? Det är inte orimligt att tänka sig att det orsakar förvirring. Den olust, vilsenhet och utanförkänsla som är så vanlig under puberteten har tidigare ansetts bero på hormonell omställning. Men nu erbjuds en alternativ tolkning: att man fötts i fel kön.

Medan bara något tiotal personer per år ansökte om könsbyte före år 2000, mest vuxna män som ville bli kvinnor, har antalet i dag exploderat. Nu dominerar unga kvinnor, ofta med en eller flera ytterligare diagnoser såsom autismspektrumtillstånd, anorexi, självskadebeteende eller ADHD. Om den föreslagna lagändringen skulle öka antalet ytterligare, kan ingen veta. Men hittills har uppmaningarna till fritt val av könsidentitet gått hand i hand med att fler individer drabbats av könsdysfori och inte tvärtom.

Och i dag saknas evidens för att dagens vård av unga med könsdysfori minskar deras risk för självmord, självmordsförsök eller ens själva könsdysforin, enligt statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU.

Lagen förbjuder i dag operation av ”könskörtlarna” före 23 års ålder utan särskilda skäl. Men där inbegrips inte kvinnobrösten som helt lagligen kan avlägsnas från tonåringar; 84 av 85 könskorrigerande operationer på minderåriga efter 2004 var just borttagande av brösten. Om lagen ska ändras är det snarare skyddet för kvinnokroppen som borde stärkas.

Det saknas tunga argument för varför kön ska ”självbestämmas”. I pläderingen för förslaget åberopas att det a) är modernt b) redan genomförts i andra länder och c) har ältats under lång tid. Den utdragna processen beror nog på mängden av berättigade invändningar. Och trots ältandet har man ännu inte lyckats utreda konsekvenserna för jämställdhet och kvinnors rättigheter.

Att andra länder infört en dålig lag är knappast vårt problem – detta svaga argument åberopades förgäves av SD för att försämra vår fina abortlag. Att lagförslaget är ”modernt” imponerar inte heller. Det för tankarna till 1974 års sexualbrottsutredning som i modern sexualliberal anda föreslog att nästan alla typer av sexualbrott skulle avkriminaliseras, förutom de allra grövsta formerna av våldtäkt. Lyckligtvis gick riksdagskvinnorna samman över alla partigränser och stoppade moderniteten. Kanske dags att upprepa den bedriften?”

3 reaktioner till “Dags för riksdagskvinnorna att tänka till

Lämna ett svar till SasjaL Avbryt svar