Sviker vi barnen och svenska språket genom att välja engelskspråkiga skolor?

Intressant debattinlägg i dagens Aftonbladet om att vi urholkar och försvagar svenskan genom att sätta våra barn i så kallade ”internationella skolor” där en stor del av undervisningen bedrivs på engelska. Det är helt klart en trend bland föräldrar att sätta sina barn på skolor med internationell profil, något som dessutom växer vartefter den kommunala skolans rykte försämras.

Jag själv har varit inne på att sätta barnen i en sådan skola och har tidigare haft barnen i kö till Engelska skolan i Lund samt blev väldigt intresserad när det nyligen offentliggjordes att Nordic International School har ansökt om att få öppna i Ystad. Att barnen blir duktiga på engelska är så klart en fördel när de senare i livet ska göra karriär, men det som främst attraherar mig med dessa skolor är den strikta ordning som råder, skoluniformsregler, disciplin samt respekt för lärare som lyser med sin frånvaro i vanliga skolor.

Efter att ha läst den här lärarens text fick jag dock lite perspektiv och att eleverna tappar viktiga språkfunktioner från svenskan är viktigt att reflektera över, särskilt då många ungas svenskakunskaper redan i dag är bristfällig vad gäller att uttrycka sig korrekt i tal och skrift. Men debattören borde även nämna våra beslutsfattares roll i det hela.

Det är synd att den svenska skolan är så katastrofal numera efter att våra politiker i decennier fått fritt spelrum att experimentera med våra barn. Det är inte konstigt att många vårdnadshavare hellre väljer att sätta sina barn i privata alternativ för att säkerställa att barnen får en fullgod utbildning i klasser som inte har för få lärare i förhållande till antalet elever, där studiero prioriteras samt där man undviker att låta barnen vara försökskaniner när våra styrande aktivt vill blanda elever med olika förutsättningar och härkomst, vilket sänker hela klasser genom att placera alla elever på samma nivå trots att man vet att resultatet inte blir positivt.

Sverige är i stort behov av en skolreform, men för att den ska bli lyckad krävs att nuvarande politiker byts ut och att vi får in nya förmågor utan tunnelseende, så det lär nog låta vänta på sig ytterligare några årtionden. 🙄

#onlyinsweden


”Under de senaste tjugo åren har engelskspråkiga skolor blivit ett allt vanligare inslag på den svenska skolmarknaden. Skolor med “internationell profil” eller engelskspråkiga skolor är trendigt, hett och eftertraktat hos en del vårdnadshavare.

Det kan vi tydligt se i en granskning som Skolvärlden gjorde förra året. År 2011 fick 15 skolor i landet tillstånd att bedriva undervisning på engelska. År 2020 har 92 skolor fått tillstånd att bedriva undervisning på engelska.

En markant och märkbar ökning som blottar ännu en brist i vårt redan världsunika skolsystem. Det finns i dag inga tydliga eller starka regleringar när det gäller nyetableringar och nystart av fristående skolor med ”internationell profil” eller engelskspråkig inriktning.

Enligt dagens skolförordningar får engelskspråkiga grundskolor ha undervisning med upp till 50 procent engelska och i gymnasiet upp till 90 procent (allt utom svenskämnet).

Detta rimmar inte riktigt med riksdagens språklag från 2009 som föreskriver svenskan som ”det allmännas språk” i Sverige. Redan här sätter vi alltså det svenska språket i en underlägsen ställning och premierar ett annat språk framför vårt eget.

Förutom detta så riskerar barnen i dessa skolor att tappa en hel del kunskaper i svenska språket. De tappar viktiga fackord för de olika ämnena i NO, SO och matematik.

Ett exempel är att många elever från engelskspråkiga skolor inte förstår vad grundämnena natrium och kalium är. De har bara lärt sig de engelska orden (sodium och potassium).

Och SO-lärarna möts av ett näst intill omöjligt uppdrag där de förväntas undervisa barn och ungdomar om svenska samhällsbegrepp eller svensk historia på engelska. Hur översätter man viktiga begrepp som Saltsjöbadsanda, kohandeln, snapphane, Dackeupproret, Vasaloppet till engelska?

En annan viktig aspekt är att barnen och ungdomarna riskerar att tappa känslan för de svåra prepositionerna i svenska språket. Till exempel är det allt vanligare att unga i dag säger ”Konserten tar plats…” (takes place) i stället för ”äger rum”. De blir osäkra på vad som är skillnaden på att “gå i skolan” och att “gå på den skolan”. Eller att man skriver ”… spenderar tid…” i stället för ”… tillbringar tid…”.

Även versalreglerna tar stryk. I svenskan skrivs till exempel nationalitet, veckodagar och månader med gemener (italienaren, tysken, måndag, februari). I engelskan inleds orden med en versal (the Italian, the German, Monday, February).

Och så självklart alla dessa hemska särskrivningar som vi alla avskyr. De är en ofrivillig import från engelskan som tycks bli allt värre med tiden.

Häromdagen var det till exempel en engelskspråkig skola i landet som lade ut en jobbannons där de sökte en “Social Pedagog” till sin verksamhet. Skrattretande utveckling, kanske. Men i det långa loppet är det ganska oroväckande.

Hur blir det för barnen med ett annat modersmål än svenska som går i engelskspråkiga skolor? Jo, de riskerar att få ännu sämre grunder i svenska språket om de har gått hela sin skoltid i engelskspråkiga skolor. I stället blir de halvbra på engelska och halvbra på svenska.

Visst är engelskan ett viktigt språk och vi lever i en global värld och så vidare. Men ens första språk, modersmålet, är så mycket större, djupare och viktigare än så.

Språkforskningen har länge lyft fram att om man har ett starkt modersmål är det lättare att ta till sig nya språk. När man väl behärskar ett språk fullt ut så kan man leka med orden, experimentera, kommunicera, till och med förändra och förbättra samhället.

Vi riskerar att ta ifrån våra barn allt detta när vi sätter dem i engelskspråkiga skolor. Det urholkar språket, gör det fattigare, mindre nyanserat och i förlängningen försvagar det svenskan.

Det är ett oförlåtligt svek mot barnen och mot vårt svenska språk.

Hai Phuong Tran, lärare i Göteborg”

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/X8127n/engelsksprakiga-skolor-forstor-svenska-spraket

10 reaktioner till “Sviker vi barnen och svenska språket genom att välja engelskspråkiga skolor?

  1. Jag har erfarenhet av att ha barn i engelskspråkig privatskola utomlands. Det har för- och nackdelar.

    Det som räddade den svenska språkkompetensen var Svenska Skolan, knuten till Svenska Kyrkan som finns i flera stora städer utomlands. De hade undervisning av professionell lärare en eftermiddag per vecka. Mina barn var även mycket intresserade av att läsa berättelser på sin fritid och det utvecklar språket utan särskild ansträngning. De har bra kunskaper i svenska.

    Gillad av 1 person

  2. Finns det något hinder att öppna en skola med strikt ordning, uniformsregler, disciplin, där lärarna respekteras och undervisningen bedrivs på svenska i stället för på engelska?

    Gillad av 1 person

  3. Den engelska skolan mina barnbarn går är rena drömmen. Tänk att få undervisning på sin nivå i vårt fall matte på högstadiet i stället fyran. Att behövande barn har assistent. Att det finns fritidsklubbar som schack och musik för de vilka stannar kvar efter skolan. Utbildade lärare. Lugn och ro. Fina lokaler. När det var stök i en buss en gång började lärare åka med fast de bodde åt annat håll. Läxhjälp varje dag. Den är så bra att de flesta vill gå dit även om hjälp inte behövs.
    Skolan är multikulturell för de invandrare som vill ha bra skola kastade sig också i kön.
    Skolan är en riktig skola.

    Tompass11 frågade här ovan varför det inte kan finnas på svenska. Ja, det tycks vara försvunnen tid. Bra fråga.

    Av svenskbristen har vi personligen inte märkt något om men vara barnbarn lärde sig att läsa hemma vid fem så de hade en stadig kunskap. Och tänker man utvandra från den svenska röran är det engelska som öppnar dörrar.
    Varje gång någon skolminister hotar att förändra skolan till mer ”jämlik” får jag nästan ångest.
    Den närmaste kommunala skolan var bara kaos. Bränder. Alla kom och gick som de ville. Flera slutade skolan utan att ens kunna läsa. Att engelska skolan kom var en räddning. Omgående var det 1000 i kön. Och det är inte stabil svenska i någon förortsskola. I gymnasiet nära mig har man stödundervisning – även alfabetisering – i svenska så…
    Mina barnbarn bor en liten svensk stad, inte en förort i absurdistan.

    Gillad av 1 person

  4. Man sviker i dubbel bemärkelse eftersom engelska tappar betydelse som världsspråk.Sånt går i vågor och speglar vilken del av världen som leder utveckling inom olika områden.På 1800-talet var det franska som gällde,sen blev det tyska och sen engelska och nu kommer kinesiska att bli det dominerande världsspråket.Lär barnen kinesiska för där ligger framtiden.Man kunde ju ha önskat att framtiden låg i Sverige men påstår man det gör man sig till en folknarr,precis som Löfven och Kristersson,Lööf och Stenevi.

    Gillad av 1 person

  5. Att barnen i Sverige skall kunna Svenska borde vara självklart.
    Sen kan man lägga massa tid på Engelskan också.
    Många invandrar barn går på engelska skolan.

    Min dotter gick i vanlig skola men hennes Engelska är mycket bättre än
    svenskan. Då 80 % av eleverna kom från utsatta områden och blandats in
    I klasserna.

    De tog klasser från 4 och delade . Halv från skolan halva från utsatta områden.

    Men fler flyktingar kom och de gjorde det fyra gånger till.
    Politikerna ser inte gärningen resultat.
    Svenska språket blir inte längre svenska utan blatte Svenska

    Gillad av 1 person

  6. Detta har alltid intresserat mig för jag använder själv flera språk dagligen, närmare bestämt dagligen fyra språk. Sedan finns det inget språk som heter ”kinesiska” och Kina har omkring 1,500 olika språk. Det finns ett gemensamt språk som heter putonghua, vilket betyder allemansspråket, eller ”mandarin” för västerlänningar. Även putonghua skiljer sig beroende på plats, Taiwan har en egen version, så även i södra, norra och västra Kina, men dom är närliggande. Det är normalt i Kina att använda två eller tre språk till vardags. Många gånger ser jag barn omkring 4-5 som friskt snackar på lokalspråket med mamman, som är uppväxt lokalt, sedan mitt i en mening vänder sig till pappan, som är engelsktalande, och avslutar meningen på engelska, allt i ett sammanhang, inga skiljetecken. Ungarna har ingen svårighet alls att hålla isär språken.
    Omkring 1970 bodde jag i Tokyo och fick vara med på ett forskningsprojekt på Waseda universitetet. Man kom fram till att en person som lär sig ett språk utvecklar ett slags system i hjärnan , en slags ”språkgenerator”. Att lära ett språk genom att hjärnan skapar en slags ”uttrycksgenerator”, inte ordförråd med grammatik, i hjärnan. Vi tänker ju inte först på vad vi skall säga, utan vi bara uttrycker något automatiskt om vi kan språket. Vi bygger olika generatorer för olika språk. Varje språk har en egen generator, och var generator har ett egen uttrycks-förråd, inte ett ordförråd, som hör till olika språk generatorer. Däremot bildas även ett struktur förråd, oberoende av ord och språk. Förråden är olika för olika språk med närliggande strukturer, och det är det hjärnan blandar ihop med olika språk, precis som författaren beskriver. Språk är även kopplat till kulturer, och även genetiska och kulturella faktorer. Som exempel, en europé säger, ”absolut omöjligt”, en Japan ”det blir nog väldigt svårt”, en kines, ”kan vi göra så här istället”, men det betyder samma sak. Västerlänningar kan som regel inte tala ”kinesiska” utan talar svenska med svensk struktur och översatta ord. ”Ordagrann” översättning är inget som existerar. Först när folk lär sig skrift blir det bättre. Hur ofta hör jag, ”Det var ett trevligt möte vi hade i morgon”, eller ”var snäll och avsluta dörren” (stäng dörren). Det är alltså ett pris man betalar för att kunna olika språk och man måste vara mycket noggrann, vilket inte alltid fungerar i vardagsspråk. Man måste absorbera ett språk, inte lära sig det. Det inkluderar sättet att tänka och fungera. Språk utvecklas, ”att sätta ner foten” är inte svenska, eller ord som ”sajt”. Hjärnan fungerar som en PC, den kan köra olika program liksom olika språk, som ett spreadsheet (kalkylblad) eller ett wordprocessor (ordbehandlare) och som två språk går det att skifta mellan dom, men inte att använda båda samtidigt. Detta är heller inget nytt. När transistorn kom på 50-talet vägrade både tyskar och fransmän blankt och hårdnackat att tillåta att använda ordet ”transistor”, vilket ingenjörerna blankt och högaktningsfullt ignorerade. Det sker även i Kina, skall man tala om elektronik blir det mest engelska, för det finns inga ord på andra språk. I Kina heter januari ”månad ett”, februari ”månad två”, måndag ”dag ett” och onsdag ”dag tre”.

    Gilla

  7. Omkring 1970 bodde jag i Tokyo och fick vara med på ett forskningsprojekt på Waseda universitetet. Man kom fram till att en person som lär sig ett språk utvecklar ett slags system i hjärnan , en slags ”språkgenerator”. Att lära ett språk genom att hjärnan skapar en slags ”uttrycksgenerator”, inte ordförråd med grammatik, i hjärnan. Vi tänker ju inte först på vad vi skall säga, utan vi bara uttrycker något automatiskt om vi kan språket. Vi bygger olika generatorer för olika språk. Varje språk har en egen generator, och var generator har ett egen uttrycks-förråd, inte ett ordförråd, som hör till olika språk generatorer. Däremot bildas även ett struktur förråd, oberoende av ord och språk. Förråden är olika för språk med närliggande strukturer, och det är det hjärnan blandar ihop med olika språk, precis som författaren beskriver. Språk är även kopplat till kulturer, och även genetiska och kulturella faktorer. Som exempel, en europé säger, ”absolut omöjligt”, en Japan ”det blir nog väldigt svårt”, en kines, ”kan vi göra så här istället”, men det betyder samma sak. Västerlänningar kan som regel inte tala ”kinesiska” utan talar svenska med svensk struktur och översatta ord. ”Ordagrann” översättning är inget som existerar. Först när folk lär sig skrift blir det bättre. Hur ofta hör jag, ”Det var ett trevligt möte vi hade i morgon”, eller ”var snäll och avsluta dörren” (stäng dörren). Det är alltså ett pris man betalar för att kunna olika språk. Man måste absorbera ett språk, inte lära sig det. Det inkluderar sättet att tänka och fungera. Språk utvecklas, ”att sätta ner foten” är inte svenska, eller ord som ”sajt”. Hjärnan fungerar som en PC, den kan köra olika program liksom olika språk, som ett spreadsheet (kalkylblad) eller ett wordprocessor (ordbehandlare) och som två språk går det att skifta mellan dom, men inte att använda båda samtidigt. Detta är heller inget nytt. När transistorn kom på 50-talet vägrade både tyskar och fransmän blankt och hårnackat att tillåta att använda ordet ”transistor”, vilket ingenjörerna blankt och högaktningsfullt ignorerade. Det sker även i Kina, skall man tala om elektronik blir det mest engelska, för det finns inga ord på andra språk. I Kina heter januari ”månad ett”, februari ”månad två”, måndag ”dag ett” och onsdag ”dag tre”. …..

    Gilla

  8. Man ska nog inte lita för mycket på en individ som uppenbarligen vill slå in en kil mellan oss som tillhör den germanska språkgruppen. Uniformer är dessutom utmärkt och stärker kamratandan, samt minskar ytlighet fokus på märkeskläder. När mina kamrater marscherar på röda torget så kittlar det i mustaschen kan jag lova.

    Det är riktigt att många ord i engelskan bör förändras, ex. till Natrium och Kalium så att de är i samklang med periodiska systemets beteckningar, men det gäller givetvis även både ”guld” och och ”gold” som bör heta ”aurum” m.fl.. Där ligger inte enbart USA, men även det svenska akademin i det vetenskapliga bakvattnet.

    ”Saltsjöbadsanda” is a Swedish attitude created in Saltsjöbaden and means the workers and the companies willingness to cooperate, crating a win-win-situation, instead of fighting, causing a lose-lose-situation.

    ”Kohandel” comes from the german Kuhhandel and basically means Cow haggling in a derogatory way, normally against political opponents who are creating coalitions in order to reach over 50% of the mandate in the parliament, thereby betraying promises made to the people before elections.

    ”Snapphanar” was the swear word, used by the Swedish state in the 17th century, about Swedish robbers, farmers and forces that supported or participated on the Danish side in the Danish-Swedish wars and in the Dacke rebellion, a word that united them and ”Snapphanarna” made their own.

    Svårare än så är det inte.

    Det är i övrigt helt ok att pråket utvecklas och blir mer likt engelskan, eftersom det underlättar för alla elever att lära sig engelska som är ett internationellt vetenskapligt språk. Individerna får då tillgång till mycket mer kunskap.

    Det är inte fel att säga ”Konserten tar plats…” (takes place) i stället för ”äger rum”, eftersom en konsert faktiskt tar en viss mängd plats i anspråk.

    Det är inte fel att säga att man ”spenderar tid” i stället för ”tillbringar tid”, snarare bra, eftersom många slösar bort sin tid och den förbrukade tiden då kan anses vara spenderad/förslösad, inte har ”bringats” ”till” något.

    Även versalreglerna kan harmoniseras i de germanska språken i ett nafs naturligtvis, så även särskrivningar. Germaner kan ex. komma överrens om bindestreck mellan orden så att de blir enklare att förstå, eftersom poängen med språk naturligtvis är att de ska hjälpa oss att förstå varann. Det är både socialt och pedagogiskt.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s