Hur kan dagens journalister vara stolta över sitt arbete?

Jag undrar hur landets journalister kan se sig själva i spegeln varje morgon när de vet att de inte gör sitt jobb?

Jag förstår mycket väl att de också måste arbeta för brödfödan och skriver det de blir tillsagda, men att medvetet föra medborgarna bakom ljuset, starta drev mot människor med avvikande åsikter, aktivt medverka till att bara en typ av fakta får föras fram i klimat- och coronadebatterna, hjälpa till att mörka massinvandringens baksidor, indirekt bistå med att hjälpa till att köra landet i botten och framförallt blunda för alla oegentligheter i maktens korridorer där man undviker att såväl gräva i känsliga ämnen som ställa ansvariga till svars hade fått åtminstone mig att skämmas rejält.

Den stora indoktrinerade massan följer lydigt med och tar sin dagliga dos med tillrättalagd information utan att protestera samtidigt som de gärna medverkar till att frysa ut de som inte vill följa strömmen.

Tyvärr verkar detta samhällsklimat med kontrollerade nyheter, censur samt åsiktsförföljelse vara här för att stanna och som någon skrev i går till mig;
”Jag vet ärligt talat inte var vi fria människor skall kunna samtala med varandra i framtiden. Jag tror personligen att personliga, fysiska möten är det enda sätt där vi kommer att kunna vara frispråkiga och ärliga, vilket kommer att vara exklusivt och dyrbart.”

Sorgligt, särskilt för våra barn som har en mörk framtid framför sig där vår verbala och medborgerliga frihet sakta men säkert stryps medan majoriteten av befolkningen tittar på.

#onlyinsweden

16 reaktioner till “Hur kan dagens journalister vara stolta över sitt arbete?

  1. Ibland svårt att förstå hur en så pass stor, överlag intellektuell grupp personer kan vara så främmande för allmän moral. Ännu svårare att förstå hur journalistkåren som yrkesgrupp, som är utbildade i kritisk tänkande, tolkar alla uppgifter nedströms som ren fakta. Enda förklaringen är att, och detta kan låta religiöst, majoriteten av människorna i journalistkulten har blivit fördärvade av att fostrats i en kultur som verkar som ett maktmedel emot massorna.

    Rent praktiskt så fungerar denna kulten genom kompiskorruption, utfrysning, outtalade principer och en toppstyrd agendasättning. En toppstyrning utifrån det överste skiktet där alla är medlemmar av samma klubb..

    Gillad av 1 person

  2. Jag är ju aktiv SD politiker i min kommun. Vi kan prata fritt med varandra på våra möten. Jag kan också tala fritt med alla mina vänner, barn och släktingar. Det gäller att vara tydlig. Inte vika sig om nån inte vill lyssna. Vad är det värsta som kan hända?

    Gillad av 2 personer

    1. Det värsta som kan hända är det som händer just nu, information mörkas, förfalskas, man ljuger, sprider falska rykten, och vilseleder, indoktrinerar, censurerar och agiterar. Jag läser det på Expressen, och andra media, just nu, just idag, och det är en repetition av historien. En gång levde en man vid namn Julius Streicher (1885-1946). Han gav ut en egen tidning. Hur svenska media skriver idag är en nästa identisk spegelbild av vad och hur han skrev. Han var besatt av sin starka och djupa rashat. Han utgav sig för att vara expert. Han drev en rasistisk hatisk tidning som hette Det Stürmer. Han var personlig vän med Hitler, och drev rasism precis som svenska media gör idag. Skillnaden är att idag är det ett annat folk som utsätts för attackerna med falska rykten och hat.

      Gillad av 1 person

      1. Nåväl, om en liten minoritet med tillgång till MSM ljuger och vilseleder så är det viktigt att vi talar öppet med varandra. Då kommer lögnarna att förlora. Vi har ju ändå levt i ett någorlunda fritt land i flera hundra år. Vi är inte fostrade att behöva smussla.

        Gillad av 2 personer

      2. uppstigersolen Jag håller med dig, och jag hoppas att du kommer att få rätt, men men situationen idag är minst sagt hotande. MSM och Public Service är en maktfaktor, och den styrs av en lite elit. Sverige är väl knappast något fritt land. Har du själv gjort något framgångsrikt försök att stoppa massinvandringen, det medföljande våldet eller ens den nästan fanatiska agitationen som stöder förfallet i Sverige.

        Gilla

  3. Ett ovanligt briljant inslag och klarsynt observation. De flesta som kallar sig journalister är inte alls vad vi egentligen ska kalla journalister. Dom söker ingen stolthet, dom söker personlig tillfredsställelse och ett utlopp för ofta grovt radikala och rasistisk politisk agitation. Vi såg nyligen hur en av de mest rasistiska fanatikerna gick i taket när han inte tilläts sprida sin rasism och agitera för sin personliga åsikter via media. Det är sällan någon ens tilläts säga emot dom. Dom kallar sig gärna experter och kunniga, och ingen tilläts höja rösten mot dom.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s