Våga prata om att minoritetsgrupper drabbats hårdast av pandemin och sätt in D-vitamin

I dagens debattinlägg i Expressen skriver forskarna Mats Humble och Susanne Bejerot en intressant text som tar upp bristen på D-vitamin, som enligt forskningsrapporter sägs öka risken för allvarlig sjukdom och död. Att rekommendera befolkningen att ta D-vitamin, som flera andra länder har gjort, kan vara ett sätt att skydda sig mot Covid-19. Man pekar också på det faktum att personer med mörk hy och de som bär täckande klädsel är kända riskgrupper för D-vitaminbrist och att regeringen av rädsla för att peka ut minoritetsgrupper äventyrar dessa människors hälsa.

Bra att någon lyfter detta ämne eftersom våra fega politiker inte vågar göra det. I land efter land är det mörkhyade som sticker ut i statistiken över antalet döda i Covid-19 och självklart lär inte Sverige vara ett undantag, även om det undanhålls från allmänheten – precis som vi inte får veta hur många av de avlidna som har underliggande sjukdomar. Det är ett utmärkt förslag som presenteras där man propagerar för att personer med etnisk bakgrund från Mellanöstern och Afrika, kraftigt överviktiga och institutionsboende ska förses med D-vitamintillskott så att dessa grupper inte behöver lida i onödan samtidigt som man avlastar den redan pressade vården.

---

”Vi befinner oss nu i en andra våg av coronapandemin. Likt många andra virusinfektioner har Covid-19 spritts avsevärt mindre under sommaren, men nu är vintersäsongen här. I väntan på vaccin diskuteras lock-down och munskydd.

Vi vill belysa en annan åtgärd för att mildra pandemins fortsatta förlopp. Vissa näringsämnen krävs för ett fullgott immunförsvar, vilket samtidigt innebär att nedsatt immunförsvar, orsakat av brist på något näringsämne, kan förbättras om ämnet i fråga tillförs. Allsidig kost innehåller tillräckligt av de flesta näringsämnena, men det finns undantag, däribland D-vitamin.

Barn ordineras D-vitamin under sina två första levnadsår för att förhindra skelettdeformiteter (engelska sjukan), ett vanligt tillstånd i början av förra seklet. D-vitamin anses numera också inverka på vårt immunförsvar genom att stärka och balansera dess olika delar. Låga D-vitaminnivåer har kopplats till en rad sjukdomstillstånd, alltifrån autism till tjocktarmscancer. Kopplingen i sig betyder dock inte att dessa tillstånd botas med D-vitamin. Men om man gör studier där försökspersoner lottas till att få D-vitamin eller placebo kan man visa om D-vitamin förebygger en viss sjukdom. När det gäller luftvägsinfektioner har man gjort precis så och visat att tillskott av D-vitamin skyddar mot infektion vid D-vitaminbrist.

D-vitamin kan bildas i huden från solens ultravioletta UVB-ljus, men finns också i vissa födoämnen, främst fisk och mejeriprodukter berikade med D-vitamin. Kända riskgrupper för D-vitaminbrist är kraftigt överviktiga, de som har mörk hy, bär täckande klädsel eller på annat sätt undviker solen samt institutionsboende – till exempel äldre och intellektuellt funktionsnedsatta.

Livsmedelsverket ansvarar för att vårt D-vitaminbehov tillgodoses. Ett intag av 10 mikrogram (µg) per dag rekommenderas för befolkningen i stort, vilket anses täckas av normal kost. Personer över 75 år anses dock behöva mer, 20 µg, på grund av deras nedsatta förmåga att bilda D-vitamin i huden. Den dosen kan dock knappast uppnås via kosten, det krävs tillskott. Men eftersom D-vitamin sällan ordineras av läkare om inte en brist har verifierats, eftersom en eventuell brist sällan undersöks och eftersom vårdboendepersonal sällan initierar vitaminbehandling, kvarstår D-vitaminbristen hos de institutionsboende, vilket bekräftats i studier.

Äldre löper en påtagligt förhöjd risk för ett allvarligt förlopp vid Covid-19 infektion, liksom övriga grupper med D-vitaminbrist. Ett femtontal forskningsrapporter från olika länder visar att låga D-vitaminnivåer ökar risken för allvarlig sjukdom och död i Covid-19. Sambandet kan inte enkelt förklaras av socioekonomisk utsatthet eller ålderdom, eftersom exempelvis färgade initialt var överrepresenterade bland de läkare som dött i covid-19. Sedan senvåren har färgade brittiska läkare aktivt informerat varandra om D-vitamin som skydd mot Covid-19.

Sedan mer än tio år har vi upprepat hävdat att ingen myndighet tar ansvar för D-vitaminbrist i högriskgrupperna. Vi uppfattar det som en rädsla för att peka ut minoritetsgrupper. Man förefaller hellre äventyra dessa människors hälsa än påpeka att mörkhyade, kraftigt överviktiga eller beslöjade personer behöver ett rejält D-vitamintillskott.

I Norge och Danmark rekommenderas mörkhyade och de som bär täckande klädsel D-vitamintillskott året runt. I oktober uppmanades befolkningen i Israel och Irland att ta 20 µg D-vitamin dagligen för att skydda sig mot covid-19, och i Skottland gavs riktlinjer om D-vitamin redan i somras. Helt nyligen tog även England initiativ i D-vitaminfrågan.

De som bor på institutioner, liksom svenskar med etnisk bakgrund från främst Mellanöstern och Afrika, bör förses med D-vitamintillskott, inte minst för att det motverkar luftvägsinfektioner. Dessa grupper har drabbats hårt av pandemin, tyvärr kanske i onödan.

Mats Humble
Medicine doktor, forskare vid Institutionen för medicinska vetenskaper, Örebro universitet

Susanne Bejerot
Professor vid Institutionen för medicinska vetenskaper, Örebro universitet”

https://www.expressen.se/debatt/satt-in-d-vitamin-for-att-mildra-pandemin/