Granskning av hur Göteborgs stad arbetar mot hedersrelaterat våld visar på stora brister

Det har snart gått tre år sedan Göteborgsposten först berättade om en flicka från Göteborg som växte upp i Angered, blev bortgift med en irakisk man när hon var 12 år och födde tvillingar på Östra sjukhuset när hon var 13 år. Socialtjänsten hade kontakt med henne och hennes föräldrar, men de svenska myndigheterna som visste gjorde ingenting för att stoppa det.


Efter GP:s uppmärksammade granskning tillsatte Göteborgs stad en haverikommission och nu är den så kallade ”Amandakommisionen” färdig. Resultatet visar att det finns stora brister i hur staden hanterar hedersrelaterat våld och förtryck.


Ett problem är att socialtjänsten snarare sett till föräldrarnas behov än barnens. Det finns också exempel på där ekonomin varit avgörande för hur man agerat. Chefer och medarbetare från socialtjänsten berättar att man valt bort eller avbrutit skyddsplaceringar eftersom det kostar mycket pengar.


Göteborgs stad får också kritik för att man struntat i att koppla in polisen. I flera ärenden finns uppgifter om våld och övergrepp mot barn utan att kommunen gjort någon polisanmälan. Det finns också fall där barn ska ha förts utomlands utan polisens vetskap.


En annan brist är att socialsekreterarna saknar kompetens och erfarenhet samt dessutom finns en stor personalomsättning som gör att barn som utsätts för hedersrelaterat förtryck kan behöva byta handläggare flera gånger under processen. I minst ett av de granskade fallen förekommer tre handläggarbyten under ett års tid.


Kvinnan som är skälet bakom att det blev en Amandakommission är inte imponerad av ännu en rapport. Hur hon behandlades av socialtjänsten som barn har påverkat hela hennes liv. Hon förlorade vårdnaden av barnen till mannen som hon tvingades gifta sig med, han fick ensam vårdnad om barnen och i dag har hon ingen kontakt med dem.
-”De är duktiga på att skriva rapporter här, men inget mer kommer att hända. Svenska myndigheter spelar att de är goda, men så ser det inte ut i verkligheten.”


Kvinnan berättade om hur hon i flera år vädjat om hjälp hos svenska myndigheter med att försöka hämta hem barnen, som är svenska medborgare, från Irak. Men att hjälpen uteblev. I stället beslutade svensk domstol under 2018 att tilldela ensam vårdnad om barnen till exmannen i Irak, trots starka protester från svenska experter. Beslutet överklagades till Högsta domstolen som inte beviljade prövningstillstånd.


Hon mådde mycket dåligt och var förkrossad efter att ha förlorat sina barn ännu en gång. Inte heller efter det anser kvinnan att hon fick hjälp.
-”Ingenting blev bättre. Jag fick inget som helst stöd och jag känner att jag inte har några som helst rättigheter. På grund av Sverige har jag ingen kontakt med mina barn. Det är tungt och sorgligt för mig.”

I dag vet kvinnan att hennes barn aldrig kommer att lära känna henne. Hennes exman skulle aldrig låta henne besöka dem i Irak och hon är dessutom rädd för vad som skulle kunna hända henne om hon åkte dit. Många släktingar är arga för att hon stred för barnen, men också berättade sin historia offentligt.

Hon återkommer till Amandakommissionens rapport och undrar hur andra tjejer i Göteborg som utsätts för hedersförtryck ska kunna lita på myndigheterna.
-”Det finns tusentals tjejer som mig. Vad kommer att hända efter rapporten? Ingenting, för Sverige är ett fegt land. Men jag hoppas ändå att politikerna vill förändra situationen.”

Inte särskilt upplyftande läsning, men detta är det nya Sverige och ingen är nog särskilt förvånad. Kanske skulle Göteborgs stad med Socialdemokraterna i spetsen ha lyssnat på den tidigare kommunstyrelseordföranden Ann-Sofie ”Soffan” Hermanson som försökte dra i nödbromsen. Hon hade nämligen kommit till den logiska insikten att vi för att få en fungerande integration i vårt land måste bekämpa extremism och hedersförtryck – men istället gav de henne sparken!


#detnyasverige
#nejtillhedersförtryck


https://www.gp.se/nyheter/göteborg/göteborg-kritiseras-stora-brister-i-arbetet-mot-hedersförtryck-1.27384283

6 reaktioner till “Granskning av hur Göteborgs stad arbetar mot hedersrelaterat våld visar på stora brister

  1. Det svenska folket har aldrig tillfrågats om de vill ha utomeuropeisk invandring. Alla opinionsundersökningar sedan 1970-talet har visat att folkviljan varit en liten reglerad invandring. Massinvandringen mot majoritetens vilja, har infört problem som vi inte bett att få. Vem är ansvarig för att lösa problemen?

    Gilla

    1. ”Har aldrig tillfrågats” – jag syftade på bestämmande folkomröstning.

      Det har endast gjorts opinionsundersökningar som politikerna struntat i.

      Gilla

  2. Arbetet mot ”hedersrelaterat våld” går trögt???? Vatusan, det är ju en hel religion och kultur man försöker ändra på genom att säga att ni får inte slå, knivhugga och kasta ut kvinnor från balkonger!!!??! På vilket sätt skulle det vara en framkomlig väg att säga fy, fy så får ni inte göra??? Är det inte någon som begriper det!!!???!!! Som att stänga av vattenkranen när det blir översvämning pga kraftiga regn. Fast man låtsas naturligtvis bara. Håller skenet uppe inför svennarna. Man kanske tom tycker att det är en bra utveckling. Skulle tro det. Sådär i bastun oss grabbar från Bommersvik emellan. Visst var det bättre förr.

    Gilla

  3. Soffan satte kanske fingret på fel fel?
    Problemet som det beskrivs här borde vara en kärnfråga för alla ”feministiska organisationer ” oavsett definition, men verkar inte vara det. Konstigt är bara förnamnet.

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s