Svensk feminism har länge framstått som ett skämt och en av dem som gett den svenska ”feminismen” ett ansikte är kriminologen Nina Rung, grundare av Huskurage samt den som tog initiativet till den uppmärksammade knytblusmanifestationen i Gamla stan när det blåste som mest kring den Svenska Akademien. Hon har även uttalat sig om att man inte med säkerhet kan säga att våldtäkterna i Sverige har ökat samt att det inte går att peka ut invandringen som en orsak till de ökade våldtäkterna.
Idag tar hon bladet från munnen och skriver en debattartikel i Aftonblaskan. I en tid när svenska flickor utsätts för sexuella övergrepp på löpande band och får utstå sexuella trakasserier i skolan samt i ett land där hederskulturen och parallella samhällen breder ut sig med kvinnoförtrycket som norm, där invandrarflickor- och kvinnor lever under hot och tvång dagligen samt samhället sviker de flickor som tvingas till barnäktenskap och utsätts för kvinnlig könsstympning, samtidigt som samhället och reklambranschen lyfter fram kvinnoförtryckande plagg som något positivt – väljer Rung att skriva om det kvinnliga fotbollslandslaget och hur orättvist det är att de manliga spelarna har högre lön och får förmåner som till exempel billeasing.
”Jag inbjuder härmed både Svenska Fotbollförbundet att ge jämlika ersättningar – att de stora sponsorerna, såsom statliga Svenska spel, liksom Ica och Volvo ser till att kräva och villkora jämlika ersättningar. Allt annat är ovärdigt ett land där lika möjligheter bör råda – både utanför och på planen.”
Man skulle nästan kunna tro att det är ett aprilskämt när Rung pratar om hur ovärdigt det är för ett land att fotbollsspelarna inte har samma villkor. Missförstå mig inte – självklart bör fotbollsspelarna ha samma villkor oavsett kön, det håller jag fullständigt med om, men det känns verkligen inte som att det är ett prioriterat ämne just nu när Sverige har så mycket värre problem när det kommer till jämställdhet, lika villkor samt kvinnors och flickors rättigheter – framförallt rätten till frihet!
Tyvärr har vi ingen riktig feminism i Sverige av idag och det politiska parti som påstår sig vara feminister, Feministiskt initiativ, är en skam för Sverige och de kvinnor som lever i landet!
Media drar även sitt strå till stacken genom att hela tiden lyfta fram vänsterprofiler som är politiskt korrekta som feministiska förebilder – till exempel Nina Rung, Zara Larsson och Linnéa Claeson, som aldrig kommer att bli riktiga feminister i mina ögon! Däremot lyfter jag hellre kvinnor som Sofie Löwenmark, Galaxia Wallin, Katerina Janouch, Sakine Madon, Soheila Fors, Sara Mohammad, Ann-Sofie Hermansson och till viss del Ebba Busch-Thor, som faktiskt kämpar på riktigt mot strömmen!
Jenny Piper 
Märklig prioritering minst sagt……
Både inom gruppen kvinnor och även inom vissa idrottsgrenar….. kan det bero på att de ”bästa” fotbollsspelarna, de som drar mest publik, får störst publik……
MEN det finns väl ungefär lika stor andel män som kvinnor både i lagen 11 per lag typ såväl som i den publik som finns…… i mycket av handeln säger man att ”kunden har alltid rätt” och rörande fotboll finns ju en publik som är ganska 50/50 och med samma biljettpriser skulle fördelningen bli samma lika.Sedan har vi då sponsring men pss är potentiella kunder för skor och tröjor et. al. ganska 50/50 också….
Varför väljer den kvinnliga hälften av kunderna att köpa mindre biljetter såväl som mindre utrustning….. ?
Kan det bero på att man har olika saker man gillar bäst och om så är fallet är detmarknadens villkor för ingen producent av utrustning eller biljetter vill väl hålla nere antalet kunder?
GillaGilla