Tio år av glädje, men när man ser framtiden an ser det desto mer dystert ut!

Idag fyller äldsta sonen 10 år och jag ser stolt hur han gått från att vara ett litet försvarslöst knyte till att bli en redig och ansvarsfull påg som älskar att lära sig nya saker.

Som mor tänker man dock även på andra saker när man betraktar sina barn och det finns hela tiden en gnagande oro över hur deras framtid ska te sig. Under sonens livstid har det runnit rejält med vatten under broarna såväl inrikes som utrikes.

Trots tre regeringar med både blå och röda färger har vi under det här decenniet gått från att vara en blomstrande nation där människor kände sig trygga, till att bli en bananmonarki där vi lånar pengar på löpande band, lägger ofantliga summor på allt annat än välfärden, har en våldtäktsstatistik som hela tiden slår nya rekord och en grov brottslighet som sprider sig som en löpeld så att en stor del av invånarna numera känner sig rädda när de går hemifrån.

Migrantströmmarna har under den här tiden varit extrema och landet har i princip dukat under för trycket när vi insett våra begränsningar och inte kan hjälpa alla som behöver bostad samt olika former av stöd. Migrationen fortsätter öka samtidigt som anhöriginvandringen gör sitt till, så det är uppenbart att vår regering inte har tänkt till den här gången heller – dessutom förväntas vi snällt betala med våra surt förvärvade skattepengar!

Faktum är att det verkar kvitta vem som sitter och styr för resultatet blir ändå likvärdigt. Vi har haft två val under den här tioårsperioden, där sju partier aktivt sett till att utesluta det parti som växer som en raket – det kallas demokratur. Värt att nämna är att man under de här två mandatperioderna hade möjlighet att genomföra en grundlagsändring för att kunna dra in medborgarskap och det har varit uppe på tapeten, men justitieminister Morgan Johansson har effektivt sett till att begrava frågan och nu sitter vi här med skägget i brevlådan när det väl gäller – så typiskt Sverige!

Radikal islam har blommat ut rejält och trots varningar från olika håll är det ingen som har någon tanke på att reda upp den sörjan. Islamiseringen av landet har också nått nya höjder och när böneutrop accepteras i vårt samhälle samt godkänns av politiker på flera orter i landet inser man att det har gått väldigt långt.

Kvinnoförtrycket är ett annat aber som utvecklats åt fel håll och numera ser man kvinnoförtryckande plagg från norr till söder – även på barn, utan att någon reagerar nämnvärt och de som vågar ifrågasätter utmålas som rasister samt islamofober och blir av med sina uppdrag. Detsamma gäller hederskultur som blivit en norm som våra politiker fortsätter att blunda för, trots att det gått 17 år sedan mordet på Fadime.

Överhuvudtaget går allt åt fel håll och jag vågar inte ens tänka på hur världen och framförallt Sverige kommer att se ut om tio år när det är dags för sonen att pröva sina vingar. Jag är rädd att det inte kommer att finnas särskilt mycket kvar att vara stolt över vid den tidpunkten, för att inte tala om när de andra tre ska lämna boet – om de överhuvudtaget kan göra det för bostadsbristen är ett gissel redan nu. Men jag gör mitt bästa för att göra som alla andra och förtränga dessa tankar och se det positivt – vi är trots allt en humanitär stormakt som står upp för allas lika värde samtidigt som vi har det jättebra här i landet, strunt samma att det inte kommer generera några fördelar för mina barn!

 

Annonser

4 reaktioner till “Tio år av glädje, men när man ser framtiden an ser det desto mer dystert ut!

  1. Det var på 70 talet, en bekant till mig gick till ambassaden i ett rutinärende och fick veta att hans svenska medborgarskap var indraget. Måste dom åtminstone inte tala om det. Nej sa diplomaten, vi har sett att du fått ett australiskt medborgarskap och vi tillåter då inte att behåller ditt svenska. Det är en administrativ rutinåtgärd. Hur kunde han få tillbaka sitt svenska medborgarskap, men det gick inte. Han blev förbannad, men idag bor han i Tibet och är överlycklig över att ha sluppit det svenska. När jag växte upp var det naturligt att vara lojal mot sitt land där man växt upp, nu när Sverige inte längre är lojal mot sina medborgare blir det nödvändigt att tänka om. Alla barn idag måste förstå, och inte bara barn, att det finns en del skurkländer och att det finns ännu fler goda länder, och att dom kanske måste överge det land där dom föddes och flytta till ett bättre, fredligare och mer harmoniskt. Det är bittert, tråkigt och ledsamt, men det måste bli ett avgörande envar måste göra som utvecklingen är idag.

    Gillad av 1 person

    1. Sverige är inte ens huvudproblemet. Motivationen att flytta från EU med sin fria rörlighet av människor, kapital och tjänster ökade när jag igår insåg att ALLA försök, av mycket goda människor, till integration av muslimer förmodligen kan anses vara bortkastat till ca 40%-45%. Dessa 40%-45% vill inte integreras. De är fundamentalister som kommer avla sönder vårt samhälle med fler barn som de kommer indoktrinera in samma fundamentalism.

      Evidens för den åsikten:

      https://vetenskapligapartiet.wordpress.com/2019/03/06/gron-forskare-i-sociologi-om-vilka-samhallen-som-lyckats-med-integration-av-muslimer/

      Tyvärr vet jag inget land där fundamentalistiska muslimer är portade. Jag tror inte ens att de är portade i Syrien, trots vad fundamentalismen lett till.

      Gilla

  2. Jag lider med alla som har barn idag. Om vårt land fortsätter i nuvarande riktning vill jag inte tänka på hur det kommer att se ut om 15-20 år. Det bästa du kan göra för din son är väl att ge honom de värderingar du tror på och se till att han håller sig i fysisk trim och gärna lär sig någon form av självförsvar. Det är trist men tyvärr nödvändigt. Gå med i en sportskytteklubb och tag med honom till banan och kolla om det är något för honom. Studera ungdomsverksamheten hos de olika frivilligförsvarsförbunden. Preppa, både för honom och dig själv. Se över skalskyddet där ni bor.

    Gilla

    1. Det är svårt att försvara sig mot beväpnade gäng, även med bra träning. Det kan vara taktiskt att lära barnet taktisk underkastelse och att de samlar bevis mot personerna och lämnar de bevisen till någon som både kan avsluta problemet tvärt och är villig att avsluta problemet tvärt.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s