Disciplinen lyser med sin frånvaro och istället lever man för dagen!

När jag var liten tränade jag karate, men jag slutade när jag kom upp i tonåren och workout hägrade mer. Ikväll var jag med de två äldsta barnen på stadens karateklubb för att de skulle få pröva på sporten och efteråt var de båda nöjda och ville fortsätta. Bara att befinna sig inne i dojon väckte gamla minnen till liv och de flesta grundrörelserna sitter fast i minnet än idag. Tränaren var precis lika hård som jag minns det och körde med både barnen samt hjälptränarna som sig bör.

Karate handlar mycket om disciplin och när jag betraktade tränaren så insåg jag att det är precis det som saknas i Rosenbad – DISCIPLIN! Istället påminner allt om en hönsgård där alla springer runt som yra höns och kacklar. Tuppen i hönsgården, herr Talman, lever verkligen inte upp till namnet utan lägger sig platt för vänsterns krav och utan att blinka öppnar han upp för fyra år till med den rödgröna röran – toppad med lite liberalism.

Det är märkligt att talmannen erkänner att svenska folket är evinnerligt trötta på den utdragna regeringsbildningen och politiker som inte tar sitt ansvar, men ändå ger han dessa klåpare ännu mer tid – trots att tid är det enda de har haft de senaste månaderna. Det är uppenbart att han inte klarar av att hålla sig neutral utan lobbar för det röda laget, för att på så sätt säkra sin egen position (inkomst).

Nej, det hade sannerligen behövts en strikt karatetränare som kunde mästra dessa hycklande utsugare till politiker och täppa till truten på dem som gapar högst. Men att talmannen ska slå knytnäven i bordet kan vi bara drömma om, han är tyvärr lika menlös som resten av våra så kallade makthavare.

Det finns verkligen inte mycket kvar att be för och jag har väldigt svårt att tro att Lövén inte ror i hamn det här på 48 timmar – det är ju Socialdemokraterna vi talar om och de har sina metoder, de lär inte låta ett sådant här tillfälle glida dem ur händerna. Vänsterpartiet kommer att dra det längsta strået, medan Liberalerna och Centerpartiet köper grisen i säcken!

På måndag kommer troligtvis Löfvén återträda i rollen som Sveriges statsminister och inga stora förändringar lär väl ske i övriga regeringen. Det kommer att vara som om tiden stått stilla och riksdagsvalet aldrig inträffat. Detsamma gäller politiken – allt fortsätter i samma hjulspår, precis som vi skattebetalare förväntas dra vårt strå till stacken och chippa in skattepengar som regeringen i sin tur kan slösa på fel grupper.

Fyra härliga år i gruvan – det är bara att bita ihop och knega på, medan Anders Norlén skrattar hela vägen till banken!

happened

Annonser

7 reaktioner till “Disciplinen lyser med sin frånvaro och istället lever man för dagen!

  1. Tuppen i hönsgården har gett upp, kammen hänger slapp och lealös, blicken är skumögd och ofokuserad. Viriliteten är dessutom som bortblåst, om den ens funnits där från början. Hönsen däremot, de kacklar och går på. Ljudnivån är hög och stressen så fysiskt påtaglig och vibrerande att man nästan kan ta på den. Hönsen sprätter det ena påståendet efter det andra för lyhörda och nyfikna mediahens. Storhönan Stefannie skrockar och sprättar allra värst och vill förstås ta över ledarskapet i hönsgården nu när tuppen befinner sig på dekis och är färdig för slakt. Vänsterhönan Jonnas kycklingar är arga och besvikna, så arga att de sprätter som de aldrig gjort förr. Och detta för att de inte tillåts vara med och sprätta som de alltid gjort tillsammans med storhönan Stefannie. Det envisa och entoniga pipandet och det makalöst vildsinta sprättandet från Jonnas kycklingar börjar gå storhönan Stefannie på nerverna. Något måste göras och det snabbt som attan. Nå storhönan Stefannie finner som alltid på råd och bjuder generöst in Jonna och hennes kycklingar till hönsrådet, där de får en framträdande plats. Där tillåts de sprätta hur mycket skit som helst på den röda hönan Anniesprätt och hennes kompis Jannie Sprättlund, som egentligen inte är en höna utan en hybrid som kallas hen. Storhönan Stefannie är dock nöjd och Jonna och Jonnas kycklingar är om möjligt ännu nöjdare. Och vem vet, kanske går de lyckligt runt och sprätter i hönsgården än i dag…

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s