Alla anständiga medborgare – gör er plikt och öppna upp era hem för migranter!

Intressant artikel om hur ”Årets europé” (priset delas ut imorgon), Antonio Calò, för tre år sedan bestämde sig för att utöka sin 6-personersfamilj till en 12-personersfamilj genom att öppna upp hemmet i Italien för sex afrikanska migranter.

Det här ger torde ge inspiration till den nya regeringen i Sverige som behöver all hjälp de kan få med att tackla problemen som följer i den oansvariga migrationspolitikens spår och behovet av att avlasta systemet är enormt.

Bostadsfrågan är ett skriande problem och när en majoritet av befolkningen säger sig vilja ha öppna gränser och hjälpa all världens migranter på skattebetalarnas bekostnad så är väl detta ett utmärkt tillfälle att kräva att dessa människor öppnar upp sina egna hem för migranter! I princip hela Södermalm i Stockholm består av välvilligt inställda personer, det är ju super! Hela kändiskåren som hetsar med sina upprop – upp till bevis! Alla medelålders kvinnor runt om i landet som påstår sig vurma för alla ekonomiska migranter som strömmat in och fortsätter strömma in – nu har ni er chans! Alla politiker i sjuklövern med Annie Lööf, Jonas Sjöstedt och Gustav Fridolin i spetsen – upp till bevis! Alla tonåringar som går omkring och skriker rasist eller genomför hotfulla attacker mot alla som försöker tänka realistiskt – gör nu er plikt och släpp in dessa individer i era hem! Jag vet flera i min närhet som tänker med hjärtat istället för huvudet och det måste vara likadant över hela landet. Så här har vi lösningen gott folk – alla ”anständiga medborgare” som inte röstade på SD får helt enkelt inhysa minst en migrant i sina hem samt stå för kostnaderna själva!
———————————————–

Familjen bor i Veneto i norra Italien, som en gång i tiden var en välmående stad men som numera präglas av stor fattigdom och hör till regeringspartiet Legas starkaste fästen. Familjen Calòs val att öppna upp sitt eget hem för sex afrikanska migranter som samtliga är muslimer, har skapat reaktioner i regionen.

Familjen är inte så omtyckt i kvarteret och kommunen Treviso som har en lång tradition av främlingsfientlighet ligger bara någon kilometer bort. Grannarna har satt upp en flagga med ett lejon som symboliserar partiet Lega och står för tradition.

Professor Antonio Calò, som är 56 år, undervisar i historia och filosofi samt har en teologiexamen.
-”Vi är som en enda stor familj. Jag brukar säga att jag och min hustru Nicoletta har tio barn: fyra vita och sex svarta. För tre år sedan när en fullastad flyktingbåt förliste och upp mot 900 personer drunknade kände vi att vi i vår lilla värld måste göra något för dessa människor som flyr. För mig blev det omedelbart en samvetsfråga. Det är inte en lätt sak att ignorera och tysta ner sitt samvete. Så föddes tanken på att ge sex afrikanska migranter mat och logi i vårt eget hem, men innan beslutet fattades frågade vi våra fyra barn, som då var i åldern 17 till 27 år och till vår stora förvåning sa barnen omedelbart ja. Alla sade att vi var galna som tillät främlingar komma in i vårt hem som man inte kan lita på, men jag tänker tvärtom – de vet inte heller vilka vi är. Jag välkomnade dem till vårt hem och gav dem omedelbart nycklarna. Om man inte vågar lita på människor så blir det omöjligt att leva. Min ena son Giovanni har senare tackat mig för att jag lät Afrika få komma in i vårt hem. Förra sommaren valde alla mina tre söner att åka till Afrika. Det gjorde stort intryck på mig. De måste ha frågat sig varför migranterna kommer hit. Det är ett svar som du bara kan få i Afrika.”

Källarvåningen inredd till gillestuga räddade familjens behov av utrymme, men givetvis är barnen tvungna att dela rum. Här gäller integration – barnen och migranterna delar rum. Nästan alla i huset delar även kläder och underkläder – det är en praktisk fråga och den enklaste lösningen när man tvättar och är så många. Det hela fungerar bra, troligen för att makarna Calòs barn är jämnåriga med migranterna.

Saiou, som kommer från Gambia tycker inte att det känns som att de är så många som bor i detta hus:
-”Jämfört med Afrika så är vi en relativt liten familj så det går bra.”

Alla migranterna är muslimer och de flesta går regelbundet till en moské på fredagarna. Mohammed är gift och har sin hustru samt 3-årige son kvar i hemlandet.
-”Vi kommer från olika afrikanska kulturer och har helt olika traditioner. Men vi har ändå lätt att leva tillsammans här. Jag har aldrig sett min son. När han föddes var jag i Libyen. Men jag vet att det kommer en dag då jag kan åka tillbaka till mitt land.”.

I december förra året tog Antonio och Nicoletta Calò ytterligare ett avgörande steg genom att lämna sitt hus helt och hållet till de tio barnen. Själva valde de att flytta till församlingens stora prästgård där de nu bor som gäster.
”-Det var ett beslut som småningom mognat. Vi har lärt oss av våra afrikanska barn att det inte är viktigt att äga saker. Man klarar sig utan att ha något eget. Sedan dess känner vi oss mycket friare.”

De flesta av afrikanerna har fått någon form av flyktingstatus och uppehållstillstånd. Målet att försöka bli italiensk medborgare är fortfarande mycket avlägset eftersom det tar minst elva år och de har bara varit tre år i Italien.

Alla sex jobbar och talar bra italienska. Antonio Calò satte från första början ihop ett program med studier, arbete, gymnastik och frivilliga insatser som att hjälpa grannar med trädgårdsskötsel, inköp och reparationer. De har dock ingen gemensam ekonomi. De pengar migranterna tjänar på sina arbeten får de behålla och sätta in på sina sparkonton.

Det är bara att gratulera årets europé som verkligen gjorde en stor chansning, men som föll väl ut. Jag undrar dock i mitt stilla sinne, om det fungerat lika smärtfritt om familjen hade haft döttrar…

https://www.hbl.fi/artikel/familjen-calo-trotsade-framlingsfientligheten-oppnade-sitt-hem-for-afrikanska-migranter/