När ska man ta tag i problemen som präglar statliga myndigheter, kommuner och regioner?

Som bekant uppgår kostnaden för Sveriges pågående försvarsupprustning till över 700 miljarder kronor fram till 2030 som delvis finansieras med lån som läggs på skattebetalarna, vilket fått kritik från såväl Finanspolitiska rådet som ledande nationalekonomer som påpekar att man skuldsätter framtida generationer. I Försvarsberedningens senaste rapport påpekas dock att pengarna inte räcker till för att nå Natos nya förmågemål.

Kustbevakningen, som vid höjd beredskap  ska fortsätta sina samhällsviktiga civila uppdrag till sjöss samtidigt som myndigheten ska ställa personal, fartyg och flyg till Försvarsmaktens förfogande, ingår inte direkt i den militärbudgeten som går till Försvarsmakten, utan finansieras i stället via ett eget anslag under det civila försvaret och krisberedskap.

Myndighetens ordinarie anslag har de senaste åren höjts med hundratals miljoner, men trots de ökade anslagen är Kustbevakningens ekonomi fortsatt ansträngd på grund av ökade kostnader och utökade uppgifter.

Myndigheten planerar nu att göra sig av med totalt sju fartyg och båtar, däribland ett större miljöräddningsfartyg och fyra övervakningsfartyg som är placerade längs Östersjökusten – besparingar som riskerar att få stora konsekvenser för verksamheten till sjöss.

Enligt Kustbevakningens presschef, Mattias Lindholm, har myndigheten ansett att de varit tvungna att prioritera sin underrättelseverksamhet som styrs från land.

Johan Lindgren, ordförande på fackförbundet Tull-Kust, menar att Kustbevakningens ekonomi är pressad.

”Kustbevakningen har inte pengar att fullt ut bedriva den verksamhet man är satt att göra, vilket är jätteallvarligt. Det är en kritisk situation där vi är tvungna att lägga fartyg vid kaj eftersom vi inte har råd att framföra dem.”

———-

Det blir lite bisarrt att trots att man satsar så mycket pengar på försvaret och gett ökade anslag till Kustbevakningen så räcker inte pengarna till.

Samma mönster genomsyrar många andra viktiga samhällsfunktioner – exempelvis den ekonomiskt hårt pressade skolan som trots statliga tillskott ändå kämpar med besparingskrav som i sin tur påverkar eleverna negativt eftersom kommunen vill prioritera annat, eller de återkommande problemen med den hårt belastade vården som regelbundet får statliga miljardtillskott och ändå dras med gigantiska sparkrav som påverkar patientsäkerheten eftersom kostnaderna i regionerna ökat snabbare än intäkterna.

Ett annat exempel är rättsväsendet som fått historiskt stora ökningar av anslag – exempelvis uppgår budgeten för Utgiftsområde 4 (Polismyndigheten, Kriminalvården, Sveriges Domstolar, Åklagarmyndigheten, Säkerhetspolisen och rättsliga biträden) till cirka 95 miljarder kronor för 2026 – ändå larmar flera delar av rättskedjan om att pengarna inte räcker till, vilket bland annat beror på en kombination av en stor ökning av antalet ärenden, ny straffrättslig lagstiftning och en obalans i hur resurserna fördelas mellan myndigheterna.

Det hela kokar ned till att Sverige lider av organisations- och styrningsproblem som präglar statliga myndigheter, kommuner samt regioner. Det tragiska är att detta varit ett känt problem i decennier, men även fast man plöjer ned hundratals miljarder kronor i dessa samhällsviktiga sektorer utan önskat resultat fortsätter man på samma sätt istället för att gå till botten med problemen.

Därtill har vi problemet med korruption bland landets kommuner och regioner, där man hade behövt arbeta mer medvetet och strukturerat för att motverka utbredningen. Ett stort mörkertal samt att kommuner och regioner saknar anmälningsplikt försvårar saken ytterligare.

Myndighetssverige lider av svågerpolitik där man hellre kliar varandra på ryggen istället för att göra en välbehövlig granskning och utrensning så att man kan bygga nytt. Statsminister Ulf Kristerssons hantering av att utse Sveriges nationella säkerhetsrådgivare är ett bra exempel i mängden på nepotism och hur de ansvariga ständigt undgår ansvarsutkrävande.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/kustbevakningen-vill-avveckla-sju-fartyg-obegripligt

https://www.dn.se/sverige/forsvaret-klarar-inte-natomal-trots-300-lanemiljarder/

Lämna ett svar