Medan Nato och Bryssel gör sitt yttersta för att sätta käppar i hjulet för en varaktig fred mellan Ryssland och Ukraina, klämtar klockan för den sistnämnda. Även om såväl Zelenskyj som svensk massmedia försöker låtsas som att Ukraina har tagit tillbaka initiativet blir det allt svårare att upprätthålla luftslottet.
Den amerikanske analytikern Ted Snider skriver i en debattartikel för The American Conservative om Ukrainas dilemma och likt en del andra internationella analytiker slår han fast att Ryssland faktiskt har vunnit Ukrainakonflikten.
Utdrag ur artikeln nedan.
”Tre saker är säkra. De två första: Ukraina kommer inte att bli medlem i Nato och Ryssland kommer att få större delen av eller hela Donbas. Dessa saker är säkra på grund av den tredje sanningen: Ryssland har vunnit kriget.
Ukraina dör och klockan tickar. Den enda osäkerheten är hur länge Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och europeiska ledare kommer att hålla ut innan de avslutar livsuppehållande apparater.
Inte bara dödas eller lemlästas ukrainska soldater i en häpnadsväckande takt – kanske så mycket som 30 000 per månad – utan Ukrainas befolkning har försvunnit. Miljontals ukrainare har flytt och många planerar inte att återvända. Nästan en kvarts miljon lämnade landet under första halvåret i år och många fler är på väg att lämna i vinter då livet i Kiev blir outhärdligt. Bland dem som stannade kvar överstiger antalet dödsfall antalet födslar. Förväntad livslängd är den lägsta i Europa. Det finns inte tillräckligt med människor för att bemanna arbetskraften eller betala skatt för sociala tjänster.
Ukraina kan inte längre försvara sig. Kiev har slut på luftförsvarsflygplan och på nationer som är villiga och kapabla att leverera dem. USA:s leveranser av Patriot-flygplan har minskat till värre än en rännil och kan ta flera år att leverera och Tyskland har sagt till Ukraina att de inte har mer att skicka. Som ett resultat träffar ryska missiler och drönare sina mål praktiskt taget när de vill. Ukrainas hamnar är begränsade och dess spannmål kan inte exporteras i nödvändig skala. Dess stålverk stängs, dess gruvdrift läggs ner och dess digitala infrastruktur attackeras. Transporterna står stilla då viktiga broar skadas och hundratals lok förstörs. I huvudstaden Kiev inträffar strömavbrott halvregelbundet.
Och hela tiden rycker de ryska väpnade styrkorna långsamt men obevekligt fram över Donbas. Ukraina måste erkänna den oundvikligheten nu och rädda liv. Förlorade fästningsstäder kan byggas längre västerut, men förlorade liv kan inte återvinnas.
Rysslands krig mot Ukraina handlade aldrig primärt om territorium. De viktigaste skälen till invasionen var att hålla Ukraina utanför Nato och, som Kreml ser det, att skydda de etniska ryska medborgarna i Donbas. De tidigare Minskavtalen hade varit avsedda att lösa det senare problemet. Det var först när Ukraina misslyckades med att genomföra dem, USA misslyckades med att pressa Ukraina att genomföra dem och Europa använde dem som en fördröjningstaktik för att beväpna Ukraina för krig mot Ryssland, som Moskva såg annekteringen av Donbas som en nödvändig lösning.
Så, även om kriget aldrig i grunden handlade om territorium, handlar det förhandlade slutet på kriget till stor del om territorium. Ryssland kommer inte att avsluta sitt angrepp förrän Donbas är ryskt.”
————
Eftersom våra makthavare vill pressa ut så mycket vinst som möjligt – oavsett hur många döda människor man måste offra på vägen – kommer det dröja innan vi skattebetalare, som utnyttjats grovt av profitörerna i det militärindustriella komplexet, inser vidden av vad vi medverkat till och hejat på. Tids nog kommer dock verkligheten komma ifatt oss även här.
The War Must End Before It’s Too Late for Ukraine
