Trots att man lagt en tung ekonomisk börda på framtida generationer räcker inte pengarna till

Under sitt tal till studenter vid Naval War College i Newport i går deklarerade USA:s försvarsminister Pete Hegseth att USA nu avslutar eran av subventioner av europeiskt försvar, vilket förändrar relationens natur.

”De principer som har väglett amerikansk offentlig politik i 80 år har omdefinierats. Till exempel förändrar vi karaktären på våra relationer med Europa: eran med subventionerat försvar närmar sig sitt slut. Europeiska allierade måste ta på sig huvuddelen av försvarsansvaret i sin region.”

Men det är väl inget problem för oss – den nya krigsmakten Sverige, eller? Jo det tycks inte gå enligt plan för enligt en ny rapport från Försvarsberedningen klarar inte Sverige av att möta de Natokrav som ska avskräcka Ryssland trots rekordstora tillskott som regeringen presenterade i juni 2025 i form av lån på upp till 300 miljarder kronor för att täcka kravet om att varje Natoallierad ska lägga 5% av BNP på försvar – en starkt kritiserad plan av bland annat Finanspolitiska rådet då det lägger en enorm ekonomisk börda på framtida generationer.

Konjunkturinstitutets ”Hållbarhetsrapport för de offentliga finanserna” visar dessutom att Sveriges militära upprustning inom fem år kommer att lämna ett hål på 80-90 miljarder kronor i statens budget varje år.

De anslagna pengarna räcker helt enkelt inte till då det blivit dyrare än beräknat säger man nu.

”Försvarsberedningen konstaterar att beslutade ekonomiska ramar och de förutsättningar som ligger till grund för Försvarsmaktens nuvarande planering dock inte är tillräckliga för att i alla delar uppfylla de förmågemål som 2025 tilldelades Sverige.”

Sedan i juni ingår dessutom det militära stödet till Ukraina när Sverige redovisar försvarsutgifter till Nato, vilket innebär att ett stort antal miljarder inte går till att bygga upp försvaret i landet.

Bristen på pengar kommer att landa i knät på nästa regering och Socialdemokraterna har avböjt att kommentera. Blir det fortsatt Moderatstyre är det troligen ännu mer lån som väntas lägga på befolkningens axlar.

Det finns också andra relaterade problem som skapar huvudvärk, exempelvis att Zelenskyj begärt ytterligare 70 miljarder euro av EU utöver de 90 miljarder euro till Ukraina som redan godkänts för perioden 2026-2027.

EU har redan lovat att täcka cirka 45 miljarder euro (52 miljarder dollar) av Ukrainas beräknade finansieringsunderskott på 70 miljarder euro under 2027, men det är mycket oklart var man ska hitta de pengarna. Ungern, Slovakien och Tjeckien har redan signalerat motstånd mot att bidraga till ytterligare ekonomiskt stöd till Kiev – även Bulgarien förväntas ansluta sig. Detta har fått Tysklands förbundskansler Friedrich Merz att se rött och kräva att alla medlemsländer bidrager annars kommer han lägga in sitt veto mot överenskommelsen om EU:s nästa budget.

Och mitt i allt kaos runt omkring oss med krig, kriser och skyhöga elpriser pressar EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på för att införa ytterligare sanktioner mot Ryssland trots att det efter fem år uppenbarligen inte gett önskat resultat.

Dejan Šoškić, tidigare chef för Serbiens nationalbank och parlamentskandidat från Studentlistan, konstaterade i en intervju med Serbiens radio- och televisionscentral (RTS) att EU:s antiryska sanktioner inte gett de förväntade resultaten.

”Jag har uttalat mig om sanktioner mot Ryska federationen vid ett flertal tillfällen. För ganska länge sedan, för ungefär fyra år sedan, sade jag offentligt att de skulle vara ineffektiva. Och det var i huvudsak vad som hände. Den ryska ekonomin har sedan 2022 vuxit mer än 2% snabbare än EU-ländernas ekonomier.”

———

Men det spelar ingen roll för Bryssel och våra europeiska ledare vilka konsekvenser deras oansvariga politik skapar för den egna befolkningen – att det skadat oss själva mest har ingen betydelse för det är i slutändan uteslutet att arbeta efter att den globala ekonomin och den internationella säkerheten ska komplettera varandra så att vi kan leva i fredlig samexistens och delat välstånd med andra länder.