Danska skattemedel till Ukraina gick till falskt företag

I går avslöjade det danska undersökande mediebolaget Danwatch att Estland har använt 71 miljoner danska kronor (ca 100 miljoner SEK) från danska skattebetalare, som skänkts av Danmark, för att köpa artillerigranater till Ukraina från företaget Datasel där inte en enda artillerigranat har nått Ukraina.

Saken är den att varken det italienska Datasel, som använde bilder från datorspel på sin hemsida och ägs av en indisk självutnämnd ammunitionstillverkare, eller deras indiska moderbolag Neco Defence någonsin har tillverkat artillerigranater – Datasel har inte ens licens för att producera vapen. Ägarna vägrar dessutom att betala tillbaka pengarna.

Pengarna var en del av ett danskt stödpaket på över 300 miljoner danska kronor och gjordes via Estland som spenderade 71 miljoner på granater till Ukrainas ammunitionslager. Fallet har fått Estlands försvarsminister att avgå

Enligt två experter som danska TV2 talat med kommer vi att se fler liknande fall i framtiden eftersom upphandlingen av vapen till Ukraina måste ske snabbt.

Jens Vesterlund Mathiesen, specialkonsult vid Försvarsakademin och expert på materielanskaffning;

”När man donerar enorma summor pengar i samband med utrustning och gör det snabbt, så blir det också skandaler, misstag samt situationer där pengar går förlorade.

Framledes kommer det att ske fler försök att utnyttja de enorma pengaflöden som flödar från Natoländer till vapenhandlare. Det kommer att uppstå fler och fler situationer där folk kommer att utnyttja de pengar som finns tillgängliga samt missbruka dem genom falska företag eller korruption.

Det är viktigt att problematisera detta, och det är en utmaning som måste tas på allvar. Om dessa skandalösa berättelser om pengar som slösas bort på grund av dålig ärendehantering fortsätter att dyka upp kommer vi förmodligen att se ett större motstånd mot att lägga pengar på kriget i Ukraina.”

——

Och dessa korruptionsskandaler där man missbrukar våra skattemedel dyker upp med jämna mellanrum, bland annat i Kiev med koppling till Zelenskyjs innersta krets, med den skillnaden att våra nordeuropeiska massmedier i regel tiger om saken.

Militäranalytikern Peter Viggo Jakobsen håller med om Mathiesens analys;

”Det är klart att när man har tidspress och vill få tag på granater snabbt, så kan misstag ske eftersom man måste agera snabbt.

Sedan utbrottet av Ukrainakriget 2022 har det skett en förändring i hur Natoländerna köper vapen. De har gått från ett vapenanskaffningssystem där det fanns gott om tid, men inga pengar, då fokus låg på att köpa det billigaste, men också på att se till att det testades och fungerade korrekt.

Det systemet har vänts upp och ner nu. Numera har man ingen tid, men massor av pengar. I det nya systemet blir nya hänsynstaganden de styrande faktorerna. Det har blivit ett nytt fokus på tempo där saker och ting måste gå extremt snabbt samt fokus på hänsyn till volym där mycket måste köpas

Se till exempel på Mette Frederiksens kommentar till försvarschefen Michael Hyldgaard i februari 2025: ”Köp, köp, köp”.

——

Det är bra att Danwatch snappat upp detta och att danska medier rapporterar om det. Meanwhile in Sweden… där skattebetalare hostat upp över 158 miljarder kronor hittills och såväl försvarsmateriel som pengar slussats till Kiev regelbundet utan någon särskild kontroll på vart det tar vägen, är det varken någon media eller riksdagspolitiker som krävt en granskning.

Möjligen har den ganska färska svenska spionlagen avseende hantering av hemliga uppgifter som kan skada Sveriges förhållanden till andra stater eller mellanfolkliga organisationer (såsom EU eller Nato) haft viss inverkan på bristen av intresse att redovisa hur den massiva satsningen på att finansiera ”Sveriges viktigaste prioritering” fallit ut.

——

I dag meddelade för övrigt USA – som påstår att man så gärna vill ha slut på kriget – att man godkänt en försäljning av upp till 500 av de mest avancerade Patriotrobotarna (tillverkade av försvarsjätten Lockheed Martin) med reservdelar, logistik och programstöd till Ukraina till ett värde av 2,1 miljarder dollar.

Om någon undrar hur det ekonomiskt utblottade Ukraina kommer att ”betala” för beställningen, görs det med donationer från Kanada, Tyskland och Norge via Jumpstartprogrammet samt nationella medel som finansieras genom EU:s stödlån till Ukraina, det vill säga vi är med och betalar samtidigt som man strypt kranen till våra egna välfärdsbehov.

https://nyheder.tv2.dk/samfund/2026-10-30-falsk-vaabenfirma-brugte-ai-billede-og-fik-71-millioner-det-vil-ske-igen-mener-eksperter

Forsvarsministeren bekræfter granatskandale

https://www.di.se/nyheter/ukraina-far-kopa-500-patriot-robotar-av-usa/

Lämna ett svar