Landets regering skryter ofta om att Sveriges statsfinanser är starka och häromdagen sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) ånyo att svensk ekonomi går urstarkt.
Men bakom glädjekalkylerna döljer sig ett tveeggat svärd för medan staten har en mycket stark finansiell ställning och låg statsskuld, är de svenska hushållen bland de mest skuldsatta i Europa.
Den totala skuldmängden i Sverige har sedan 2016 ökat varje år och svenskarnas skulder till Kronofogden når årligen nya rekordnivåer. När jag senast skrev om det 2023 visade siffror från myndigheten att det totala skuldbeloppet för första gången passerat 100 miljarder – en ökning med närmare 20 miljoner om dagen i jämförelse med året innan.
En stor del av ökningen berodde då på att skulderna växer på grund av räntorna, men även att myndigheten fått in fler skulder på högre belopp. Majoriteten av skulderna utgjordes då av konsumtionsskulder, lån- och kreditskulder till banker samt olika typer av abonnemangsskulder.
Tre år senare ser det ännu värre ut med nästan 450.000 personer som har skulder hos Kronofogden samtidigt som det sammanlagda skuldberget har vuxit till rekordhöga 154 miljarder kronor och det är fortfarande överkonsumtion som står i centrum.
Antalet skuldsatta i Sverige ligger på den högsta nivån på över 20 år och nästan var fjärde person har funnits i myndighetens register i minst två decennier.
Samtidigt slår ansökningarna om skuldsanering rekord. Under 2025 ansökte 33 469 personer om att bli av med sina skulder, vilket är en ökning på 63% sedan 2019.
Bland de ansökande uppger 35% att de har konsumerat mer än de haft råd med och överkonsumtion har därmed gått om sjukdom som den vanligaste orsaken till att beviljas skuldsanering.
Drygt var fjärde person som beviljas skuldsanering behöver dessutom inte betala någonting alls på sina skulder eftersom betalningsförmågan bedöms som obefintlig.
Officiellt ser det bra ut att Sveriges statliga kreditvärdighet är på topp, vilket gör att landet kan låna pengar billigt om det krisar, men det är samtidigt riskyllt eftersom en stor del av tillväxten i ekonomin bygger på att privatpersoner konsumerar. Om räntorna stiger drastiskt tvingas hushållen dra ner på sin konsumtion, vilket snabbt kan bromsa in hela den svenska ekonomin och drabba såväl företag som sysselsättning.
Att staten är rik och befolkningen belånad passar dock våra styrande som hand i handsken eftersom det är mycket lättare att kontrollera människor som står i skuld.
Samtidigt är det lite hånfullt att det av ekonomer betraktas som en trygghet att staten har låg statsskuld eftersom det ses som en garant för att bland annat finansiera vår välfärd, något våra beslutsfattare helt satt på sparlåga för att istället finansiera en massiv försvarsupprustning och så klart Sveriges viktigaste prioritering; det militära och ekonomiska stödet till Ukraina som gräver stora hål i statskassan. Märkligt att inte fler reagerar över den tydliga paradoxen när Sveriges statsskuld är historiskt låg samtidigt som skolor, vård och omsorg larmar om extrema sparkrav.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svenskarnas-skulder-uppe-pa-nya-rekordnivaer-1
https://www.friatider.se/sverige-slar-rekord-hos-kronofogden
