Vem betalar egentligen den lånefinansierade upprustningen?

Efter att de åtta riksdagspartierna enades om att lägga 300 miljarder kronor på lånefinansierad försvarsupprustning har flera ledande ekonomer påpekat att modellen innebär att framtida generationer kommer få ta en större ekonomisk smäll – det vill säga morgondagens skattebetalare kommer behöva finansiera både sina egna framtida försvarsutgifter samtidigt som de måste betala av på de lån som tas idag.

Bakgrunden är att EU beslutat att mobilisera cirka 800 miljarder euro för upprustning fram till år 2030, där det inte finns någon gemensam fond för detta belopp. EU-länderna själva måste tillhandahålla cirka 650 miljarder euro genom ökade nationella försvarsutgifter och Bryssel kommer att anskaffa ytterligare 150 miljarder euro genom SAFE-mekanismen – låna pengar själva och överföra dem till enskilda regeringar för militära utgifter.

Den huvudsakliga kostnaden kommer således falla på de nationella budgetarna. För att öka militära utgifter kan regeringar höja skatter, omfördela befintliga utgifter eller öka skulderna. Det sistnämnda alternativet gör det möjligt för dem att anskaffa medel nu och skjuta upp kostnaderna för framtiden.

Sveriges beslut att låna 300 miljarder kronor möjliggörs och underlättas således av EU:s ”flexibla” finanspolitiska regler och det svenska paketet räknas därmed som en del av den totala europeiska kraftsamlingen.

Det är kreditorerna för upprustningen – i regel banker, pensionsfonder, försäkringsfonder och investeringsfonder samt privata investerare som köper statsobligationer och EU-obligationer. De tillhandahåller kapital idag och får ränteintäkter, medan regeringarna måste betala tillbaka skulden. Det innebär att räntebetalningarna i slutändan kommer att falla på framtida skattebetalare.

Krigsindustrin, det vill säga försvarsföretagen och deras leverantörer, blir mottagare av det växande kassaflödet.

EU försöker förvisso hålla så mycket som möjligt av dessa pengar inom den europeiska ekonomin och förhindra att de flödar utanför landet, men detta mål kan inte uppnås till 100% eftersom de har begränsad produktionskapacitet och är beroende av såväl utländska vapen som komponenter.

Således är svaret på den ursprungliga frågan om vem som egentligen betalar den lånefinansierade upprustningen, att det är skattebetalarna som i slutändan kommer att betala för europeisk upprustning och det är definitivt varken vi eller våra barn/barnbarn som är de största vinnarna av de ökande militära utgifterna.

https://iz.ru/2170712/2026-09-22/es-nameren-napravit-eu800-mlrd-na-perevooruzhenie-do-2030-goda-kto-za-eto-zaplatit

7 reaktioner till “Vem betalar egentligen den lånefinansierade upprustningen?

  1. Citat ”Den huvudsakliga kostnaden kommer således falla på de nationella budgetarna. För att öka militära utgifter kan regeringar höja skatter, omfördela befintliga utgifter eller öka skulderna. Det sistnämnda alternativet gör det möjligt för dem att anskaffa medel nu och skjuta upp kostnaderna för framtiden.”

    M.a.o. när staten (och EU) skatteplanerar är det alltid helt ok.

    Gillad av 2 personer

  2. EU:s ekonomi är på fallrepet men nu ska låneburken sparkas framåt ytterligare ett tag eller ungefär så länge skurkarna i Bryssel hunnit avgå, bli gamla och smita iväg med alla korruptionspengar! Dumskallarna i Bryssel tror de kan göra som USA att ta en springnota via sin valuta och krigsmakt men det lär inte fungera att lura världen och finansmaffian så länge till? Kvar lämnar man en ödelagd ”ekonomi” i spillror som befolkningen får dras med i årtionden.

    Gillad av 3 personer

    1. Jo, det är nog så Bryssel tänkt rädda sin ekonomi d v s återupprepa plundringen på 1990-talet med marionetten Jeltzin vid spakarna! Angående påstått valfusk i Ryssland så var valen där på 1990-talet både riggade och det fuskades allmänt bara rätt gubbe ”vann” och absolut inga media i väst hade någon som helst kritik mot valfusket på den tiden. Det är verkligen intressant att se hur fulmedia vänder kappan efter direktiven från makteliten.

      Gillad av 1 person

      1. På tal om valfusk. De som hävdar att det ryska valet genomfördes med fusk, och det svenska valet genomfördes korrekt, ska kanske tänka en gång till….

        Valfuskmisstanken växer – 223 000 kan tvingas rösta om – FrihetsNytt

        Misstankarna om valfusk kring Vänsterpartiets nyvalde riksdagsledamot Mohamed Abdukardir Ali får nu betydligt större konsekvenser. Om fel eller fusk bedöms ha påverkat valresultatet kan ett omval bli aktuellt – och över 223 000 röstberättigade i Dalarna beröras.

        Gilla

  3. Man behöver inte vara framstående ekonom för att begripa att skulder måste betalas, antingen de är tagna av en stat eller en enskild person. EU har helt tappat bort sitt uppdrag och öser ut pengar och de bestämmer att enskilda medlemsländer ska delta i ösandet. Det är helt obegripligt. Det är inte så länge sedan SD ville motivera för röstboskapen att man skulle ändra EU innifrån. Det var då man svängt i frågan om svenskt medlemskap i skurkorganisationen. Det har vi ännu inget sett något av. Nej, nu kommer skuldberget lösas upp genom att få igång ett krig som kommer att förgöra oss alla. Det arbetar våra kloka politiker samfällt för.

    .

    Gillad av 1 person

Lämna en kommentar