Jag kan lägga oändligt med tid på min ambition att upplysa allmänheten om vad som händer i omvärlden och hur det påverkar oss samt därför måste tas i beaktande, men valet om drygt två månader kommer inte att handla varken om våra utlandsprioriteringar, den utbredda krigshetsen, våra åtta riksdagspartiers följsamhet gentemot kapitalet eller vårt vasallskap till Bryssel och Washington. Istället kretsar det mesta kring något så basalt som nationalism/svenskhet vs den humanitära stormakten.
En stor grupp svenskar kommer omfamna de partier som talar sig varma om vikten av att få visa upp sin svenskhet/vara nationalistiska och har stort fokus på rättsstaten där man kan dra paralleller till 1980-talets ”Bevara Sverige Svenskt”-mentalitet, medan en annan stor grupp kommer röra sig åt motsatt håll för att stödja partier som fortsätter lyfta fram Sverige som en humanitär stormakt och vill se mer solidaritet samt inkludering framför exkludering. Sedan finns så klart en klunga mittemellan och en mindre på utkanterna, men det stora slaget om väljarna kommer ske mellan dessa två poler enligt min uppfattning.
Det har således inte någon betydelse vad dessa partiföreträdare uträttat hittills, deras band till husbonden, deras bristande fokus på att stå upp för folkets bästa, konsekvenserna av vad de pådyvlat befolkningen de senaste decennierna samt vad de har i bagaget, utan den som säger rätt saker som tilltalar den stora massan står som vinnare.
Ungefär som det brukar vara, fast på något sätt känns det lite lättare den här gången då svenska folket krav och förväntningar på beslutsfattarna bara blir tunnare med åren. Eftersom de flesta invånare inte har något intresse av att sätta sig in i politiken och dra egna slutsatser utan hellre följer flocken samt lyssnar lyhört på vad massmedia förmedlar, har det aldrig varit lättare att kasta köttben åt folket utan att bli genomskådad. Så man kan förstå att partiföreträdarna tar det lugnt och slappar i hängmattan över sommaren när de inte har en blåslampa där bak som tvingar dem att anstränga sig – de har redan halva inne så säga.
Jenny Piper 
Citat ”Så man kan förstå att partiföreträdarna tar det lugnt och slappar i hängmattan över sommaren när de inte har en blåslampa där bak som tvingar dem att anstränga sig – de har redan halva inne så säga.”
Det är faktiskt obegripligt när man betänker att sommarlovet för riksdagens medlemmar sträcker sig från mitten av juni till slutet av augusti. Om nu verkligen alla riksdagens medlemmar avstår från riksdagsarbete till 100 procent under denna period vet jag ej, men bara idéen (möjligheten) med en årlig betald frånvaro under 2,5 månader för personer som ska styra/styr ett land är absurd.
Vilken privat firma fungerar på det sättet?
GillaGillad av 6 personer
Mot bakgrund av de resultat de uppnått vore det kanske lika bra att låta dem hänga i sina mattor, det är inte helt otroligt att vi skulle få bättre livskvalitet om de hölls ur vägen. (Delvis skämt-men bara delvis)
Mvh Carl Mikael😤😤
GillaGillad av 3 personer
Håller med helt. Det spelar ingen roll vad vi röstar på. Politikeridioterna vill endast upprätthålla ett sken av att det råder demokrati i landet och fullt folkstyre. Den korkade dumdjävelsvensken går på floskeln varenda gång utan att reflektera över vansinnet och att det går att förändra och måste förändras. NU!
GillaGillad av 3 personer