När ska någon prioritera vårt eget land som är i kris?

Samtidigt som det blir allt svårare att hålla koll på alla kriser som tynger oss, arbetslösheten fortsätter uppåt, allt blir dyrare i samhället, plånböckerna blir allt tunnare och folket fattigare, är det intressant att notera att våra makthavare fortsätter prioritera utländskt bistånd medan man med andra handen stryper det egna folkets välfärd.

När biståndsminister Benjamin Dousa (M) och Sidas vikarierande generaldirektör Hanna Hellquist i dag höll presskonferens, presenterades den ”största omläggningen av svenskt bistånd någonsin”.

Föga förvånande ökas stödet kraftigt till Sveriges viktigaste prioritering och det militärindustriella komplexets kassako Ukraina vars kaka nu kommer att uppgå till 20% av det totala biståndet.

Sveriges sammanlagda stöd till det korrupta landet så här långt som uppgår till över 120 miljarder kronor utan kontroll över var pengar eller vapen hamnar, är långt ifrån tillräckligt när det finns oändliga resurser att suga ut från svenska skattebetalare.

Därtill ska ett nytt humanitärt stöd på 2,74 miljarder fördelas mellan världens 25 värsta kriser där Sudan, Demokratiska republiken Kongo och Myanmar får mest.

När våra ansvariga beslutsfattare ska prioritera Sverige som också är i kris och för en gångs skull stå upp för det egna folket, var det ingen som behövde svara på.

Värt att nämnas i sammanhanget är att skolornas matbudget tycks vara en blind fläck för de som bestämmer i landet. Sedan 2022 har inflationen ökat nästan dubbelt så mycket som skolornas matbudget och det läggs alltså mindre pengar på skolmat nu.

Vid en granskning av hur mycket pengar kommuner och friskolor lagt på skolmat över tio års tid, ses en markant förändring sedan 2022. Då kostade maten i snitt 48 kronor per elev per skoldag och två år senare hade kostnaden minskat med tre kronor (justerat för inflation).

Många kommuner har haft det tufft de senaste åren med kostnadsökningar och inflation, vilket inneburit en del tuffa prioriteringar. Det som kostar mycket är bland annat köp av kött och för att bespara serveras mer vegetariskt.

Elever vittnar även om att maten ofta tar slut och att de inte alltid blir mätta, vilket leder till huvudvärk och koncentrationssvårigheter. Många elever går även till affären för att köpa godis och energidryck när matkvaliteten försämras.

Landets utlandsbistånd vs försämrad välfärd för landets invånare är så klart två helt skilda saker, men i grunden härrör de från beslutsfattarnas prioritering av våra skattemedel.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/efter-inflationen-sa-mycket-mindre-laggs-pa-skolmaten

https://www.dn.se/direkt/2026-04-27/nytt-humanitart-stod-till-25-lander-i-kris/