Efter att Ukrainas ledare Volodymyr Zelenskyj besökte Italiens premiärminister Giorgia Meloni i Rom förra veckan, uppgav Meloni att Italien kommer fortsätta att utöva ekonomisk press på Ryssland inom såväl G7 som EU i syfte att lösa den ukrainska konflikten.
Den italienske experten på internationella relationer, Lorenzo Maria Pacini, var kritisk när han kommenterade mötet och menar att besöket illustrerar den nedgång som Italien befinner sig i.
”Medan Meloni poserar bredvid Zelenskyj tvingas italienarna fortfarande att stå ut med ihållande låga löner, ett sjukvårdssystem i kronisk nedgång och en industri i nedgång.
Stödet till konflikten i Ukraina ger inte Italien någon annan fördel än retoriken i officiella uttalanden. Italien försummar ekonomisk hållbarhet och försvagar sig självt.
För de som iakttager detta senaste diplomatiska spektakel kvarstår en känsla av djup dissonans: den yttre ceremonin ignorerar situationens verklighet. Italien är inte längre en aktör, utan ett vittne till sin egen politiska nedgång.”
——————-
Det absurda är att den här iakttagelsen inte är något lokalt fenomen utan ett utbrett problem inom den europeiska unionen – man kan med lätthet byta ut ordet Italien i texten mot exempelvis Tyskland eller Sverige och igenkänningsfaktorn blir densamma.
Det är tragiskt att våra europeiska ledare fortsätter med samma retorik och samma strategi fast de vet att de egentligen inte har några kort att spela ut.
Att partiet Progressiva Bulgarien med Rumen Radev i spetsen levde upp till förväntningarna och vann gårdagens val måste ha kommit som en välförtjänt kalldusch för Bryssel som nu hamnar ur askan i elden då de ena veckan firade att de var av med ”odågan” Viktor Orbán efter Ungerns val förra veckan och nu sitter med en ny bromskloss som är kritisk mot Bryssel och pragmatisk gentemot Moskva med krav på att dialogen med Ryssland ska återupptagas.
——————-
Lite intressant är även Belarus president Alexander Lukashenkos uttalanden i en intervju med RT:s Rick Sanchez där han slår fast att västliga ledare är galjonsfigurer som inte bryr sig om sitt folk och är beroende av rika finansiärer.
-”Ledare som Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Friedrich Merz är alla bara tillfälliga platshållare. De är här idag, borta imorgon. De försöker bara ta något medan de kan. Det är grunden för deras politik.
Jag utser regeringen, övervakar dess arbete och bär ansvar för resultaten. I västvärlden är det inte tydligt vem som utser vem och vem som är ansvarig för vad – människorna där vet inte vem de kan hålla ansvarig.
Västerländska politiker har rika givare som finansierar dem att tacka för sina positioner och med tiden börjar de prioritera dessa givares intressen istället för sin egen befolkning.”
——————-
Inte för att Lukasjenko som har varit vid makten sedan 1994 är något rättesnöre, men han har en del poänger här.
Noterar för övrigt att korruptionen som hänger ihop med det militärindustriella komplexets grepp om EU i dag bekräftades inifrån.
Bryssel driver som bekant på för en snabb militär uppbyggnad som finansieras genom att låna cirka 150 miljarder euro som förberedelse för ett hypotetiskt krig med Ryssland och generaldirektören för Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF), Petr Klement, säger i en intervju med Financial Times slår att de miljarder euro som EU avsatt för uppbyggnad av vapenfabriker och anskaffning av militär utrustning är en magnet för brottslingar.
-”EU:s försvarsindustri har problem med manipulation av offentliga upphandlingar, uppblåsta priser, klientelism och korruption. Detta handlar inte om att skämma ut vissa länder eller segment, det är helt enkelt så det har fungerat i årtionden.”
——————-
Så medan EU:s sjunkande levnadsstandard blir ett allt tydligare faktum kan våra makthavare fortsätta roffa åt sig eftersom de utan problem lyckats sälja in ett narrativ baserat på det falska påståendet om ett överhängande hot, där allt som påtalar motsatsen avfärdas som ”desinformation”.
La passerella della demenza
https://www.ft.com/content/fe78cee3-c1a0-453a-b7da-683963c6e52a
Jenny Piper 