Återigen har hon sökt sig till fel parti

Svensk massmedia gör ett stort nummer av att den tidigare EU-ministern Birgitta Ohlsson lämnar Liberalerna och istället kandiderar till riksdagen för Centerpartiet med hänvisning till ”tre T”: Tumörerna, Trump och Tidöavtalet samt Liberalernas samarbete med Sverigedemokraterna.

Hon uttrycker stöd för Centerns liberala värderingar, men håller fast vid att Vänsterpartiet bör hållas utanför en rödgrön regering.

Och var finns egentligen nyhetsvärdet i detta? Jag kan förstå att supportrar till dessa två småpartier har ett visst intresse, men för gemene man är det en ickenyhet som på sin höjd borde bli en kort notis som snabbt försvinner i flödet. Att det är en nyhet som toppar tidningarnas sidor och Ohlsson lyfts fram som någon sorts positiv förebild trots att hon inte gjort något bra för Sverige har jag svårt att förstå.

Hennes engagemang för en mer ”human” asylpolitik i en tid när dörren till Sverige redan stod på vid gavel har lämnat ett bestående avtryck och hon borde egentligen ha sökt sig till Miljöpartiet för länge sedan. Jag har fortfarande inte glömt hur hon 2018 röstade för den dåvarande regeringens starkt kritiserade förslag om att ge 9000 ensamkommande afghaner amnesti trots att de saknade asylskäl.

Även om samtliga riksdagspartier behöver bytas ut omgående för att få Sverige på rätt köl igen kommer det realistiskt sett inte att ske, men det vore verkligen ingen förlust om både Liberalerna och Centerpartiet åkte ut ur riksdagen så att de kunde göra plats för nya välbehövliga förmågor.