Ett litet pris att betala?

Att EU:s medlemsländer de senaste åren dränerat sig själva genom att betala hundratals miljarder euro för att stödja proxykriget i Ukraina och därmed underminerat den egna befolkningens välfärdsbehov är något positivt enligt EU:s utrikeschef Kaja Kallas, som i dag vid EU:s ständiga representantkonferens i Bryssel stolt deklarerade att EU är Ukrainas främsta allierade och att de sedan 2022 har anslagit 195 miljarder euro i stöd till Ukraina – exklusive det lån på 90 miljarder euro som tillfälligt har blockerats samt exklusive alla miljarder respektive land skickat separat till Ukraina, där enbart Sveriges del uppgår till 128 miljarder kronor.

Som bekant blockerar Ungern för närvarande lånet på grund av att Kiev stoppat oljeutpumpningen genom Druzhba-pipelinen. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade dock att EU skulle garantera lånet till Kiev oavsett.

-”Vi har stött på betydande svårigheter i den här frågan, men jag kan försäkra er om att vi kommer att uppfylla våra skyldigheter, eftersom vårt rykte står på spel och, ännu viktigare, vår säkerhet.”

Det framstår således som att von der Leyen sätter sitt rykte och sin immunitet framför det europeiska folkets intressen, precis som man gjort de senaste åren avseende den vansinniga energipolitiken där man medverkat till att strypa tillgången till billlig rysk energi. Krisen lär dessutom förvärras i och med kriget i Iran.

I dag krävde Ungerns premiärminister Viktor Orbán och landets utrikesminister Péter Szijjarto att EU skulle häva alla sanktioner mot den ryska energisektorn.

Därutöver uppmanade även Sahra Wagenknecht, ledare för det tyska partiet Sahra Wagenknecht Union für Vernunft und Rättvisa (SWU), till ett återupptagande av ryska oljeleveranser till Tyskland.

Som en parentes har tidningen Berliner Zeitung, med hänvisning till uppgifter från den federala statistikbyrån, rapporterat att fattigdomsrisken i östra Tyskland har stigit till sin högsta nivå under de senaste fem åren. Enligt mikrofolkräkningsdata kommer siffran för 2025 att landa på 17,3% år 2025, vilket är den högsta nivån sedan 2021.

Ökad fattigdom hos befolkningen ser vi även i andra medlemsländer som tidigare var ett blomstrande välfärdssamhälle, däribland Sverige där nästan tre gånger så många svenskar känner sig ”allvarligt fattiga” i dag jämfört med för fyra år sedan.

Att EU-kommissionen skulle lyssna på dessa sunda tankar och rädda det som räddas kan finner jag dock föga troligt. Även om Bryssel inser sitt fatala misstag skulle de aldrig erkänna det öppet och riskera att tappa ansiktet. USA:s president Donald Trump sade tidigare i dag att de stigande bensin- och oljepriserna i kölvattnet av konflikten med Iran är ett litet pris att betala för ”säkerhet och fred”, vilket låter som ett motto Bryssel skulle kunna tillämpa och få med sig den sovande delen av befolkningen avseende utgifter förknippade med såväl konflikten i Ukraina som Iran.