Klimatförändringar inte den främsta orsaken till skogsbränder

Årets brandsäsong i Europa är den värsta som uppmätts hittills och i hela EU har bränder förbrukat mer än en miljon hektar så här långt i år, ett område som är större än Cypern. Merparten av den mark som brunnit den sista tiden har varit på Iberiska halvön där minst sex personer omkommit.

Under sommaren har vi i svensk media mötts av braskande rubriker där experter slår fast att det finns tydlig koppling mellan spanska bränder och klimatförändringar, men vi informeras inte på samma sätt om att klimatförändringarna inte är den främsta orsaken. Även om den globala uppvärmningen i sig inte orsakar bränder, sägs det att det skapar förutsättningar för att lågor ska kunna sprida sig lätt. Experter har dock sagt att det mesta av skadorna faktiskt går att förebygga om bara myndigheter på regional, nationell och europeisk nivå agerade.

Jordi Vendrell, chef för Pau Costa Foundation, en ideell organisation som fokuserar på hantering av skogsbränder, säger att klimatförändringarna inte är den främsta orsaken och att detta inte kan användas som en ursäkt för vad regeringar måste göra när det gäller förebyggande åtgärder.

Politiker i både Spanien och Portugal är angelägna om att undvika att hållas ansvariga, varför man anstränger sig för att skylla bränderna på okontrollerbara faktorer som klimatförändringar och mordbrand, eller tidigare politiskt fattade beslut av deras politiska rivaler.

Enligt experter är det både enklare och billigare att förebygga förödande bränder än att bekämpa dem. De förhållanden som skapar eldstormar beror till stor del på hur länder förvaltar – eller snarare, inte förvaltar – sin mark.

Arantza Pérez Oleaga, vicedekanus för Spaniens officiella högskola för skogsbruksingenjörer, säger att bränderna vi ser är resultatet av årtionden av landsbygdsflykt och avsaknaden av skogsförvaltning.

-”Att stoppa övergivandet av mark kommer dock att kräva betydande långsiktiga investeringar i landsbygdssamhällen. Att stimulera efterfrågan på material som trä är avgörande. Det finns en anledning till att det är färre bränder på platser som Soria eller Baskien, där skogarna beskärs och sköts eftersom det fortfarande finns sågverk samt andra företag som försörjer sig på skogarna.”

Eftersom allt fler bönder och herdar har flyttat till städerna under de senaste decennierna, har okontrollerad vegetation tagit över de skogar, ängar, fruktträdgårdar och åkermarker som de en gång brukade. Enligt uppskattningar är nu 2,3 miljoner hektar spansk mark övergiven, vilket ger rikligt med bränsle för katastrofala skogsbränder.

Eduardo Rojas Briales, skogsexpert vid Polytekniska universitetet i Valencia, säger att mängden biomassa i Spanien har ökat med 160% under de senaste 50 åren.

Att förhindra att mark överges är således nyckeln till att förebygga bränder, men med en åldrande landsbygdsbefolkning som kämpar för att försörja sig är det en trend som förväntas fortsätta.

Víctor Resco de Dios, professor i skogsbruksteknik vid universitetet i Lleida, slår fast att det behövs en stark primärsektor.

-”Grödor som olivodlingar fungerade traditionellt som brandgator, men problemet nu är att grödor blir mindre vanliga när landsbygden överges. De vilda buskmarkerna och unga skogarna som uppstod i deras ställe kan se ut som mark som återgår till sitt naturliga tillstånd, men den romantiska ”Disney-ekologi”-visionen som många européer har av orörd natur är inte bara en fantasi, den är aktivt farlig. Vi måste få folk att förstå att det inte är ett ekologiskt brott att hugga ner träd. Tvärtom … om vi planterar träd och sedan glömmer bort dem, så anlägger vi bara de bränder som vi kommer att ha om 20 eller 30 år.”

Skogsbruksexperter, forskare och naturvårdare  är överens: Att låta Europas natur växa vild, utan aktiv förvaltning, underblåser de förödande bränderna. Förebyggande åtgärder behövs i form av att skapa mångsidiga landskap, fälla träd för att skapa brandgator och utveckla en landsbygdspolitik som säkerställer att bönder samt herdar kan försörja sig. Avgörande är också att låta vissa bränder brinna, så länge de inte spårar ur.

Politiska debatter om brandhantering fokuserar dock på att bekämpa lågorna när marken redan brinner och regeringar investerar mer benäget i brandbekämpningsutrustning än i förebyggande åtgärder. Spaniens budget för brandbekämpning är dubbelt så stor som dess utgifter för förebyggande åtgärder, trots att det är mycket billigare att förebygga bränder än att bekämpa dem.

Alla intervjuade experter var överens om att politiker har få incitament att vidtaga förebyggande åtgärder med tanke på att resultaten ofta inte är synliga förrän i åratal eller årtionden efter nästa val.

Arantza Pérez Oleaga sammanfattar det hela bra.

-”För en politiker är beräkningen enkel. Man kan ta en bild bredvid brandbekämpningsplanet man köpte med EU-medel, men man får inte ha en bandklippningsceremoni när man använder offentliga medel för att städa upp en skog.”

Det har länge varit känt att ”klimathotet” används frikostigt i den allmänna debatten som propaganda för att formatera svenska folkets åsikter och detta var bara ett exempel i mängden.

https://www.politico.eu/article/wildfire-prevention-iberian-peninsula-spain-portugal-climate-change/