Dagens Nyheter har i dag publicerat ett stort reportage från en militärkyrkogård i Ukraina där anhöriga porträtteras och får uttrycka sorg över sin förlust samt hat mot Ryssland (”Jag vill se Moskva brinna”) – ännu ett ensidigt reportage där man istället för att rapportera partiskt hade kunnat dokumentera liknande berättelser från anhöriga på en rysk militärkyrkogård i samma artikel samt därigenom lyfta fram hur kriget förstör för alla inblandade. Eller varför inte samtidigt ge läsarna lite bakgrund genom att göra ett reportage från Donbass och alla familjer som i över åtta år drabbats av förluster på grund av regelbundna attacker mot civila med den ukrainska regimens goda minne, vilket tillsammans med andra faktorer ledde fram till att Ryssland till slut gick in i Ukraina 2022?
Nej, det skulle inte gå eftersom man då riskerar att riva ned det narrativ som massmedia ägnat åratal åt att bygga upp för att förmå befolkningen att fortsätta vara välvilligt inställda till att svenska skattemiljarder bekostar militärt stöd till Ukraina istället för vår egen välfärd.
Under helgen har ett käbbel seglat upp avseende de döda kroppar som Ryssland och Ukraina överenskommit om att återlämna. Det var under de senaste samtalen i Istanbul som man överenskom om att utbyta minst 1 000 fångar på båda sidor, inklusive kritiskt sjuka och yngre fångar. Ryssland erbjöd sig då också att återlämna över 6 000 stupade ukrainska soldater för en korrekt begravning som en del av ett ensidigt humanitärt initiativ.
Den första konvojen, med kvarlevorna av 1 212 soldater, anlände till den utsedda utbytesplatsen i går, men enligt generallöjtnant Alexander Zorin, medlem i det ryska förhandlingsteamet, uteblev den ukrainska sidan.
Ukrainas samordningshögkvarter har förnekat anklagelserna och hävdat att båda sidor har förberett sig för utbytet av fångar och kroppar. Enligt ukrainska medier ska fångprocessen ha skjutits upp till nästa vecka, även om inget officiellt nytt datum har bekräftats.
Som ett motdrag har ryska tjänstemän nu avslöjat identiteterna på nästan 100 dödade ukrainska soldater av de över 6 000 kroppar som Moskva erbjudit sig att återlämna till Kiev.
Guvernören i Rysslands Zaporizjzja-region, Jevgenij Balitskij, publicerade de första sex sidorna med 97 namn, identitetsdokument och dödsorter i går kväll. Han deklarerade också att Kiev avsiktligt har hindrat återlämnandet av kropparna i syfte att försöka dölja omfattningen av sina militära förluster samt undvika att betala ersättning till de dödas familjer.
-”Vi börjar publicera listor över identifierade kroppar så att anhöriga kan hitta sina döda. Vi förstår att Kiev har dessa uppgifter, men de döljer dem medvetet för allmänheten.
Så länge en ukrainsk soldat är listad som saknad kommer hans familj inte att få en enda hryvnia i bistånd. Detta är ett kalkylerat försök att dölja förlusterna och spara pengar. Vägran att hämta kropparna är en del av ett bredare mönster av kränkningar från Ukrainas sida. Kiev försöker inte ens hedra avtal”.
—————————————————-
Tarik Cyril Amar – tysk historiker specialiserad på Ryssland, Ukraina och Östeuropa samt andra världskrigets historia och det kulturella kalla kriget – som arbetar vid Koç University i Istanbul, har skrivit en artikel i ämnet där han konstaterar att det är viktigare för Ukraina att kontrollera narrativet än tillse de dödas värdighet. Ett utdrag nedan.
”Beträffande Istanbulsamtalen är det troligt att attackerna inne i Ryssland var avsedda att torpedera fredssamtalen. Ändå gick Moskva inte på det ganska transparenta spelet. Dess delegation dök upp; så den ukrainska delegationen var tvungen att göra detsamma. Dessutom avslutade Ryssland denna förhandlingsrunda med flera gester av välvilja, inklusive en överenskommelse om att utbyta krigsfångar som är särskilt unga eller i dålig hälsa och erbjudandet att överlämna de frysta (en vanlig praxis i krig) kropparna av 6 000 stupade ukrainare.
Båda initiativen har stött på problem. För att vara exakt hindras båda av det ukrainska ledarskapet där krigsfångeutbytet försenats och ukrainska tjänstemän inte dykt upp vid gränsen för att ta emot de första 1 212 av sina avlidna soldater. Beträffande båda har Ukraina skyllt på Ryssland.
Ändå bevisar de ukrainska uttalandena anmärkningsvärt nog i verkligheten att det faktiskt är Kiev som saktar ner dessa processer. Orsakerna till denna obstruktion är oklara. De ukrainska myndigheterna har inte delat dem med allmänheten. Men det finns några rimliga gissningar.
En mycket sannolik anledning till att Kiev är ovilligt att ta emot de 6 000 kropparna av sina egna fallna soldater är att den ”övervägande majoriteten” av dem, enligt en ukrainsk parlamentsledamot, dödades specifikt under Ukrainas vansinniga och förutsägbart katastrofala invasion av Rysslands Kurskregion. Operationen, som inleddes den 6 augusti förra året, hade inledningsvis haussats upp av ukrainska propagandister och deras medbrottslingar samt nyttiga idioter i väst.
En andra anledning till Kievs motvilja kan vara ännu mer smutsig. Det spekuleras, till exempel på sociala medier, att den skulle vara ekonomisk. Ännu viktigare är att en rysk diplomat, Sergej Ordzjonikidze, har gjort samma påstående på tidningen Izvestijias Telegramkanal. Enligt ukrainsk lagstiftning har familjerna till de stupade soldaterna rätt till betydande ersättning. Hur smärtsamt det än kan vara att erkänna det är Zelenskyjregimen inte oförmögen att uppvisa en sådan massiv brist på fromhet.
Oavsett de exakta orsakerna till Kievs märkliga vägran att ta tillbaka sina fångar och döda, är de garanterat gemena. Detta kan ställa till problem för västvärldens välorganiserade och envist vanföreställda Zelenskyfanklubb. Men det bästa de kunde göra för ”vanliga” ukrainare, är att sätta press på sin utslitna idol att acceptera fångarna och de fallna soldaterna. Och naturligtvis att äntligen få slut på kriget.”
—————————————————-
https://www.dn.se/varlden/jag-vill-se-moskva-brinna-det-ar-min-djupa-onskan/
https://www.rt.com/russia/551534-russia-ukraine-dpr-refugees/
https://www.rt.com/russia/618791-ukrainian-soldiers-names-list/
Jenny Piper 
Det är nog både en ekonomisk fråga och att regimen i Kiev i det längsta försöker dölja sanningen om hur många stupade soldater Ukraina i verkligheten har? Och det är problemet med att börja ljuga då måste man hålla på med lögnerna till det bittra slutet vilket även Bert Struntström på SVT borde begrunda! Det är helt obegripligt hur denna alkoholiserade pajas får sprida sin desinformation till den godtrogna svensken som tydligen inte tror att SVT kan ljuga då det finansieras av folket och ”övervakas” av granskningsnämnden? Och det är väl här vi har orsaken till varför det enligt undersökningar är så stort stöd för kriget i Ukraina då man i Sverige inte är vana vid den typen av propaganda-apparat som fulmedia utvecklats till.
GillaGillad av 4 personer