Nordiska länder vill skapa en överstatlig bank för att gemensamt köpa vapen och minska utgifterna för försvarsupphandlingar

EU-kommissionens grandiosa plan att erbjuda medlemsländerna ett lånepaket på 150 miljarder euro för att stödja gemensamma försvarsupphandlingar, utelämnar Storbritannien som inte har undertecknat ett säkerhetsavtal med EU. Britterna har dock skräddarsytt en egen plan där man allierat sig med några medlemsländer i skymundan och givetvis är Sverige med på ett hörn.

I förra veckan träffade brittiska tjänstemän utvalda europeiska allierade vid en hemlig middag i Bryssel i syfte att lägga fram planer för en ny försvarsfond utformad för att kringgå EU-kommissionen, hålla locket på statsskulderna och återupprusta snabbare.

Som av en händelse deltog höga tjänstemän från finansministeriet i Sverige, Danmark och Finland  tillsammans med Polen, Nederländerna och Storbritannien för att dryfta idén om att skapa en överstatlig bank specifikt i syfte att gemensamt köpa vapen samt minska kostnaderna för försvarsupphandlingar.

Enligt en EU-tjänsteman som beviljats anonymitet för att tala fritt om de konfidentiella diskussionerna, avser man att göra det möjligt för deltagande regeringar att undvika att boka förskottskapitalkostnaden för militärutrustning i sin nationella budget, vilket skulle vara till stor fördel för länder med snäva utgiftsregler.

Systemet skulle göra det möjligt för den nya fonden att genom en dedikerad grupp av investerare som är bekväma med att stödja försvarssektorn, köpa vapen för medlemmarnas räkning direkt – något som EU:s långivare den Europeiska investeringsbanken för närvarande inte kan. Eftersom man inte skulle stå under kommissionens kontroll blir det en attraktiv möjlighet. Fondens specialiserade karaktär skulle i teorin också förbättra lånevillkoren.

Europeiska tjänstemän är dock tveksamma till om sydeuropeiska länder – inklusive Frankrike, Italien och Spanien – kommer övertygas om att avstå från kommissionsstödda bidrag som finansieras av gemensam EU-upplåning från kapitalmarknaderna, då de fruktar att dra på sig ytterligare skulder för försvaret som kan skada deras marknadsbetyg och skrämma investerare. Nordliga stater är å andra sidan ovilliga att stödja någon plan som bygger på ömsesidiga skulder.

Baltiska länder och icke-EU-stater som Norge kan vara intresserade av att gå med i det brittiska programmet, men vissa tjänstemän fruktar att gå vidare utan att sydeuropeiska stater är med på tåget eftersom det riskerar att öka försvarsklyftan i Europa.

I jämförelse med EU:s nuvarande initiativ skapar detta system en skattemässig fördel för regeringar genom att flytta ”förskottskapitalkostnaden för inköp av militär utrustning” till den nya institutionens balansräkning. Istället skulle stater bara vara ansvariga för skuldräntor och underhållskostnader.

Enligt tjänstemän är strukturen skräddarsydd för att tilltala stater under geopolitisk press med växande rädsla över aggression från Ryssland samt utsikterna till mindre amerikanskt militärt engagemang under Donald Trump.

Hur det ska styras och vilka som ska fatta beslut är dock oklart. Dessutom har även Polen tagit initiativ till alternativ genom att engagera tankesmedjan Bruegel i att utarbeta sin egen version av en ”upprustningsbank”, något som kommer diskuteras vid ett informellt finansministermöte i Warszawa i morgon.

På detta sätt spelar man EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen rakt i händerna med vapeninköp som flyttar ut från Bryssel till länderna själva när det gäller finansiering.

Återigen visar man dessutom att allt man gör är en byggsten i det militärindustriella komplexet, under förevändning att man måste rädda Europa från det ”ryska hotet” för att säkerställa folkets stöd för galenskapen, trots att det riktiga hotet kommer inifrån.

#vibetalar

https://www.politico.eu/article/uk-eu-defense-fund-arms-investment-procurement/