Noterar att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna beslutat om att öronmärka en halv miljard kronor för att korta vårdköerna till operation av grå starr, framfall och höftleder – en satsning på att öka vårdens kapacitet enligt regeringen. Vi tackar och bugar, eller?
Med tanke på att man hittills bränt drygt 60 miljarder kronor på att stödja proxykriget i Ukraina känns 0,5 miljard till vårdköerna som en käftsmäll, särskilt när de långa väntetiderna är ett utbrett problem inom många fler sjukdomsdiagnoser än ovan nämnda, vilket medför risk för såväl förvärrad sjukdom som dödsfall i väntan på vård.
Dessutom löser man inte vårdens problem som tillåtits växa sig enorma i decennier genom att släcka tillfälliga bränder, men långsiktiga lösningar, att hitta pudelns kärna och genomföra konsekvensanalyser innan beslut fattas har aldrig varit något som intresserar svenska makthavare.
Men beslutsfattarna visar åtminstone tydligt att de följer sina direktiv – i det här fallet att Ukraina är Sveriges främsta prioritering som man stolt deklarerat flera gånger tidigare, medan den egna befolkningen, välfärden och samhällsproblemen som ligger som en våt filt över landet är helt nedprioriterade trots att vi betalar väldigt höga skatter.
Något positivt är att säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm äntligen lämnar sin post – synd att han inte tar Ulf Kristersson med sig i fallet, det hade verkligen inte varit någon förlust.
#prioritering
https://www.sverigesradio.se/artikel/halv-miljard-oronmarks-for-att-korta-vardkoer
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/sveriges-stod-till-ukraina/
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/8qz4xx/landerholm-avgar
Jenny Piper 
Sedan politikernas ”fullskaliga” nedmontering av vården har dom nu bestämt att lägga ett extra plåster på såren.
Dom fortsätter med det ”fullskaliga” ”humanitära” bidraget till kriget.
Landerholm landar nog mjukt, kanske som en generaldirektör på nån av landets oerhört viktiga förvaltningar.
GillaGillad av 1 person
Tveksamt om pengar är lösningen på den pågående vårdkrisen. Kanske borde man ändra på organisationen. Behöver vi verkligen region-ledarskickte? Får vi bättre vård och kortare köer genom att avlöna ett antal värdelösa politiker i regionen? Hur fungerar det i Schweiz? Är man tillfyllest med oändliga vårdköer där? Om var och en får betala på lämpligt sätt vad det kostar kanske köerna skulle minska istället för att välja bidragsvägen där allt betalas via bidrag till alla som önskar och allt går genom skatter.
GillaGillad av 1 person
Där håller jag med dig. Organisationen är det första som skulle behöva åtgärdas. Det är uppenbart att de som styr i regionerna inte har en aning om hur de som arbetar på golvet har det.
GillaGilla
Jag ser det som att det handlar om en situation, där ”att man gör något” är inte det viktiga, utan snarare ”hur mycket man gör”. De kastade brödsmulor åt folket och ägnade sig åt symtombehandling (vilket är passande beträffande bakomliggande bransch …). Tyvärr, så trillar många dit på den enkla …
GillaGillad av 1 person
Precis så.
GillaGilla
Viktiga samhällsfunktioner bör vara statliga. Till exempel apoteksreformen har inneburit att inte ett enda apotek har råd med fullsortiment. Sällan köpta,men viktiga produkter,anser man sig inte längre ha råd med att lagerhålla. Ju fler kockar desto sämre soppa när fler aktörer skall dela på det totala kundunderlaget,vinsten minskar för alla apotek och man har inte längre råd med ett brett sortiment. Den här privatiseringshysterin verkar att fortsätta,nu är det Systembolaget som ifrågasätts. Det är dags för dvärgen at al att ta itu med de verkliga problemen.Varför konstruerar nuvarande regering problem när de redan finns så det räcker och blir över?
GillaGilla