När finansminister Elisabeth Svantesson (M) i dag går den traditionsenliga promenaden till riksdagen för att överlämna budgetförslaget för 2025 gör hon det med en portfölj som gynnar höginkomsttagare och satsar stort på exempelvis försvaret medan den viktiga vårdsektorn får en betydligt mindre pott.
Väljarna har en helt annan uppfattning om hur pengarna bör spenderas och en underökning utförd av DN/Ipsos är väldigt tydlig (se bild), där även jag kan stämma in i hur jag vill att det ska fördelas.
Att regeringen och dess stödparti i en tid där de flesta vanliga hushåll har det tufft väljer att satsa på höginkomsttagare som inte är den grupp vars plånböcker gapar tomma i slutet av månaden känns nesligt.
Redan nu är det de sjukt höga matpriserna och hyran som gräver mest hål i min plånbok. Det är väl för övrigt märkligt att vi som är med i EU har mycket högre moms på mat än majoriteten av övriga EU-länder?
Tydligen tillhör jag dessutom den grupp som kommer att få det tuffare framöver eftersom jag är ensamstående förälder som bor i hyresrätt där stora hyreshöjningar väntar även nästa år.
Men jag är inte ensam om att oroa mig, enligt en underökning från Swedbank oroar sig vart femte hushåll över att få ekonomin att gå ihop även om det utlovats skattesänkningar.
Nästan en tredjedel av hushållen i undersökningen säger att de känner stress och oro för sin privatekonomi. Allra värst är det för ensamstående föräldrar; där oroar sig nästan varannan (44%) för sin privatekonomi. Nästan var femte hushåll anger att nödvändiga utgifter har varit större än inkomsterna under de senaste sex månaderna och 30% säger att de har tagit av besparingar för att klara att betala sina utgifter.
Dessa sänkningar som enligt uppgift ska förbättra för oss nästa år känns lätt patetiska eftersom de inte gör någon väsentlig skillnad då lönerna inte höjs tillräckligt och priserna på mat ligger kvar på samma nivå. För en person som tjänar 25 000 kronor i månaden betyder det, enligt regeringen, att skatten sänks med 155 kronor, medan en medelinkomsttagare som tjänar 35 000 får en skattesänkning på 267 kronor i månaden. En höginkomsttagare som tjänar 62 500 kronor i månaden får en sammanlagd skattesänkning på 836 kronor per månad.
I en riktig demokrati hade politikerna lyssnat på väljarna istället för lobbyister och lagt budgeten – som baseras på deras skattemedel och hårda arbete – efter deras önskemål. Men i verkligheten är det helt andra intressen som styr och de som redan har vill alltid ha mer.
#vadfanfårviförpengarna
https://www.dn.se/ekonomi/hushallen-pressade-har-ar-budgetforslagen-som-kan-paverka-planboken/
https://www.dn.se/sverige/har-hamnar-miljarderna-om-valjarna-far-gora-budgeten/
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-paverkar-hostbudgeten-din-planbok-nasta-ar
Jenny Piper 
Mer pengar till ”försvaret” brukar betyda att Wallenberg och krigsindustrin får mer pengar att dela ut till korrumperade politiker och givetvis till det egna kontot d v s exakt likadant som i USA där förskingringen av skattemedel på ”försvaret” närmar sig 1000 miljarder dollar årligen och Sverige ska givetvis följa efter. Med ”försvar” menas alltså mer pengar till anfallsorganisationen Nato osv…Läste att Ukraina med en långdistansmissil träffat ett gammalt utomhuslager för ammunition från Sovjettiden? De värdefulla moderna vapnen ska enligt uppgift klarat sig eftersom de är i skyddsrum och man undrar ju när man läser sådant här hur mycket krigsmaterial tillverkades egentligen i gamla Sovjet? Förråden verkar närmast oändliga så mycket av industrikapaciteten gick nog åt till vapentillverkning? Man förstår ju också varför väst på den tiden inte vågade utmana Sovjet väl medvetna om att de hade mycket mer vapen än de påstod och en regim som inte tvekade att använda dem.
GillaGilla
Piper skriver: ”I en riktig demokrati hade politikerna lyssnat på väljarna [”istället för lobbyister och lagt budgeten”]”/
*/
Är det så att, enligt ”demokratins idéer” (Ref. Grundlagen [*1]), ska politiker lyssna på väljarna (ang. fördelningspolitiken/skattepolitiken)… genom att läsa opinionsundersökningar?/
*/
Eller, om väljarna märker att så inte är fallet, att väljarna själva kontaktar sina (valda) kommun- och rikspolitiker?/
*/
Till exempel genom att skriva brev med kritik och idéer/åsikter — om en inte har tid att samla ihop folk och demonstrera framför kommunhuset på/varje söndag. Fysiska sådana, som bildar en växande hög (beroende på väljarnas engagemang/intresse/ansvar [*2]) på politikerns/sekreterarens skrivbord./
*/
(Jag gissar att intrycket hos politikern blir mer påtagligt/hörsammat med 10.000 brev i stället för 10.000 e-brev som kan raderas med ett musklick.)/
*/
Vad hindrar väljarna? För litet tid, på grund av för mycket arbete och privatliv (familj, intressen, åtaganden)?/
Eller ovanan? Eller ointresset?
*/
PS — ETT ANNAT exempel (utöver fördelningspolitiken/skattepolitik) på skillnader mellan politikers vilja och väljarnas, är invandringspolitiken!…/
*/
2022-05-23 Kvartal.se: ”Invandringsfrågan förklarad i en enda graf”, Henrik Höjer (vetenskapsredaktör): – – ”Demokratins mål är att förverkliga FOLKVILJAN. Därför bör det finnas en viss nivå av åsiktsöverenstämmelse mellan folkvalda och väljare.”– – ”Men invandringsfrågan – som skapat så mycket friktion i svensk politik – är ett STORT UNDANTAG.”/
*/
… och Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato)-medlemskapet?/
*/
[*]Grundlagen, Regeringsformen (RF, 1974:152):/
*/
[1] 1 Kap, 2§, 4st: ”Det allmänna [Staten/Regeringen] ska verka för att DEMOKRATINS IDÉER blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv.”./
*/
[2] 1 Kap, 1§: ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket.”.
GillaGilla