Ung, dynamisk och full av resurser – men fattigt, det är Afrika. Miljoner dollar har genom åren pumpats in i kontinenten som utvecklingsstöd och ändå står man kvar och trampar på samma ställe.
Å ena sidan har det att göra med det faktum att majoriteten av dessa pengar hamnat i de korrumperades fickor istället för att nå folket. Å andra sidan har vi det faktum att koloniala krafterna förr och nu industrialiserade nationer betraktade och betraktar länderna i söder som en ren råvaruaffär.
Specifikt Kina är särskilt skamlösa när det kommer till detta. Även om landet också investerar i infrastruktur, handlar det i själva verket bara om de till synes oändliga resurserna. Peking är i konkurrens med USA och Europa i de här frågorna, men det står klart att Kina tagit snabbspåret samt att Kina inte bryr sig om de mänskliga rättigheterna överhuvudtaget.
Denna hållning är en av orsakerna till att kontinenten inte kan utvecklas samt varför fler och fler invånare – särskilt unga män – i brist på sysselsättning beger sig till Europa.
Det finns för närvarande 1,2 miljarder afrikaner och år 2050 kommer det att vara över 2 miljarder. Migration kommer därför även fortsättningsvis att vara det dominerande ämnet de närmaste åren.
Detta är dock även en möjlighet (inte minst för egenintresse) att slutligen nå ett partnerskap med varandra, vilket också är ämnet vid EU-Afrika-forumet som startar i Wien ikväll. Kommer man att förhindra att miljoner människor ger sig iväg mot Europa? Det är endast möjligt med förnuftiga investeringar och skapandet av lokala jobb. Man kan också göra bra affärer, eftersom Afrika har en enorm utvecklingspotential och är en stor försäljningsmarknad. Win-win kallas det.
Intressant text från den österrikiska tidningen Kurier. Återstår att se vem som först går i mål, men Kina har ett enormt försprång så mycket talar för att Europa blir förbisprungna på den här punkten. FN:s migrationspakt gör inte saken bättre, eftersom man där uppmuntrar till migration istället för att människor ska stanna kvar i sina hemländer och försöka bygga sig ett liv där.
Jenny Piper 
Reblogga detta på Micaels Lidéns Blog.
GillaGilla
Under de senaste åren har jag ofta funderat över Kinas investeringar i tredje världen. I synnerhet deras investeringar i infrastruktur som t.ex. hamnar och transportvägar. Kina konkurrerar självklart med Väst om tillgången på eftertraktade råvaror, särskilt sådana som kan användas i elektroniktillverkning och de har inte något intresse av västvärldens välgång. Vi är visserligen köpare av deras produkter men köpare finns även i Afrika och andra folkrika utvecklingsländer med en växande medelklass.
Om Västvärlden imploderar av trycket från migranter med stor hunger på välfärd men med blygsam skolunderbyggnad så lär det inte bekomma Kina så värst. Gissa vem som kommer att träda in som räddaren i nöden och bli högsta hönset på den här planeten efter USA? De kan sin Sun Tzu.
GillaGilla