Vårbudgeten rymmer ofinansierade förslag på 7,7 miljarder kronor

Om jag som privatperson vill köpa en vara på avbetalning får jag direkt upp detta varningsmeddelande;

”Att låna kostar pengar! Om du inte kan betala tillbaka skulden i tid riskerar du en betalningsanmärkning. Det kan leda till svårigheter att få hyra bostad, teckna abonnemang och få nya lån. För stöd, vänd dig till budget- och skuldrådgivningen i din kommun.”

Detta gäller dock inte politikeradeln som fritt får handskas med våra skattemedel som de behagar och låna på utan att behöva ta hänsyn till sina ekonomiska begränsningar. Vi lånar till och med pengar för att stödja andra länders krig utan att någon agerar.

Inför vårbudgeten, ett komplement till den betydligt mer omfattande höstpropositionen, som presenteras i morgon är det dags för att skuldsätta oss ytterligare och finansminister Elisabeth Svantesson (M) har redan aviserat att man vill låna pengar för att sänka skatten på bensin/diesel samt till elstöd.

Vårbudgeten rymmer ofinansierade förslag på hela 7,7 miljarder kronor med beredskap för ytterligare 8 miljarder i sänkt skatt framåt höstens när valet närmar sig.

Trots att Svantesson tidigare i år deklarerade att pengarna för reformer är slut, kommer hon i morgon att försäkra att regeringen har kontroll och beredskap för kriser. De ofinansierade reformerna på cirka 7,7 miljarder som regeringen och Sverigedemokraterna måste låna till är det inte så nog med.

Ingen har som bekant haft invändningar mot att den nyligen införda sänkta matmomsen till en kostnad av 37 miljarder kronor är ofinansierad och överlag tycks befolkningen rycka på axlarna åt att regeringen för en oansvarig ekonomisk politik som kommer belasta kommande generationer under lång tid.

Som jag skrivit om tidigare har det Finanspolitiska rådet kritiserat regeringen för att ha lagt fram för många ofinansierade förslag och även Socialdemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson, Mikael Damberg, är kritisk till att regeringens politik flera år i rad lett till underskott i statens finanser.

-”Finansministern har själv erkänt att pengarna är slut och nu närmar vi oss EU:s bottengräns [minus 3%] för hur stora underskott ett land får ha. Det här kan leda till att kostnaderna för att täcka underskotten i framtiden skyfflas över på hushållen. Summa summarum blir det hårt arbetande svenskar som får betala för regeringens politik.”

——————–

Även om Socialdemokraterna inte är ett bättre alternativ har de ändå något gemensamt med sittande regering; återkommande tomma löften byggt på luftslott.

Tidöregeringen lovar att i fem månader med start från den 1 maj sänka skatten på bensin och diesel med en krona respektive 40 öre litern, vilket kostar staten 1,6 miljarder i minskade skatteintäkter och inte ger medborgarna så mycket – ungefär 120 kronor totalt för den som kör dieselbil 1.400 mil per år och 230 kronor för den som kör på bensin och 900 mil per år.

Det lovas även elstöd till hushållen – inte till företag – i juni som kostar 3,4 miljarder kronor.

Därutöver har regeringen ansökt hos EU-kommissionen om att få sänka drivmedelsskatten under EU:s miniminivå i fem månader, vilket skulle sänka skatten med tre kronor per liter till en kostnad om  8 miljarder kronor. Om detta blir av eller inte beror på om oljepriserna fortsätter att ligga så högt som de har gjort sedan USA och Israel inledde sitt krig mot Iran.

Svaret från EU-kommissionen beräknas dock komma tidigast i sommar och om det blir ja skulle en skattesänkning på diesel i så fall kunna införas några veckor före valet. Så lämpligt.

https://www.di.se/nyheter/regeringen-vill-miljardlana-for-sankt-bensinskatt/