Den amerikanska presidenten Donald Trump har de senaste dagarna fortsatt att klaga på Natoländernas ointresse för att stödja arbetet med att öppna Hormuzsundet samt hotat med att lämna krigsalliansen. Efter att den ryggradslösa ordföranden Mark Rutte haft möte med Trump ringer han nu runt och försöker pressa medlemsländerna att agera.
Att övriga Natoländer inte sätter ned foten direkt är förbluffande. USA och Israel attackerade Iran mitt under pågående diplomatiska samtal – ett krig som de själva startat för egen vinning som de facto inte har något med övriga länder i alliansen att göra. Det är patetiskt att beskåda dels Trumps gnällande och dels övriga länders brist på kurage.
När Aftonbladet intervjuar Sveriges försvarsminister Pål Jonson som är på plats i Washington för att deltaga på Bilderbergmötet, är det mycket vaga besked som ges om Sveriges potentiella insats i spektaklet.
-”Klart att det frestar på sammanhållningen inom Nato. Precis som Grönlandskrisen gjorde det. Sverige har än så länge inte fått någon förfrågan om att skicka fartyg till Hormuzsundet. Vi har inte den typen av plattformar som fregatter eller jagare. Men jag utesluter inte att vi kan bidraga i en annan form, till exempel politiskt eller diplomatiskt.
Jag utesluter inte heller en militär dimension. Sedan får vi se exakt vilket format som vi kan ge stöd till. Först måste behovet identifieras av den koalition av 30 länder som nu diskuterar olika sätt för att öppna sundet.
Jag vill inte spekulera i om svensk personal kan skickas till området förrän vi i så fall fått en förfrågan. Vi får återkomma beroende på hur arbetet fortskrider.”
—————
Varför ska Sverige städa upp USA:s röra? Hade vi inte gått med i Nato hade vi inte behövt oroa oss för att svenskar måste riskera sina liv utomlands i krig som inte är våra konflikter. Och varför har vi så mesiga ministrar? Se på exemplet Spaniens premiärminister Pedro Sánchez som vågar säga ifrån. Just det, våra beslutsfattare är vasaller till USA och DCA-avtalet som Sverige ingått med Washington under nuvarande regering gör att man bundit ännu mer ris åt egen rygg.
Jonson låtsas dock att Sverige har en egen vilja när han får frågan om det inte är problematiskt att utöka samarbetet med en ledare som pratar om att utrota en hel civilisation.
-”Man får hålla isär saker. Vi är fortsatt beroende av att USA är engagerat i Europa. Vi har ett militärtekniskt samarbete som är viktigt för Sverige. Men när vi inte håller med USA kommer vi att säga det. Vi har svenska intressen som vi kommer att stå upp för.”
—————
Det hela kan sammanfattas med ”jag ljuger så bra” och i slutändan är det svenska folket som får betala priset för att vi låter globaliststyrda politiker som inte sätter svenska intressen först föra vår talan.
Jenny Piper 