Det kommande valet i Ungern står i fokus, men i bakgrunden förbereder sig även bulgarerna för att gå till valurnorna den 19 april och precis som i fallet med valen i Rumänien, Moldavien, Georgien och Tjeckien där hot om icke EU-vänliga ledare vid makten som vill strypa stöd till Ukraina, lägger sig Bryssel i för att försöka påverka utgången.
Bulgarerna kommer att rösta i landets åttonde parlamentsval på fem år – ett val som utlystes efter att Rosen Zhelyazkov avgick efter gatuprotester i november.
Den tidigare presidenten Rumen Radev, som vill stänga av penningkranen till Ukraina med sin vänsterlutande koalition Progressiva Bulgarien i ryggen, ställs mot Centerpartiets Boyko Borissov – en tidigare premiärminister med sin EU-vänliga GERB-SDS-koalition. Med två veckor kvar till valet leder Radevs Progressiva Bulgarien med tio procentenheter enligt en opinionsundersökning som sammanställts av Politico.
Radev var Bulgariens president från 2017 fram till sin avgång i januari i år och drabbade ofta samman med Borissov som han anklagade för såväl inkompetens som korruption – anklagelser som bekräftats 2020 när en bild på Borissov liggande halvnaken på en säng bredvid en hög med pengar och en pistol spreds på sociala medier.
Om Radev inte vore en högljudd motståndare till EU:s Ukrainapolitik och motsatt sig blockets sanktioner mot Ryssland hade Bryssel antagligen inte brytt sig. Värt att nämna är även att Bulgarien har fyra Natomilitärbaser och ett tioårigt försvarsavtal med Ukraina.
En talesperson för EU berättade för Politico tidigare i veckan att man var redo att vidtaga åtgärder i Bulgarien, särskilt via ”Rapid Alert System för informationsutbyte i realtid”, som gör det möjligt för EU att sammanställa information om förmodade ”desinformationskampanjer” med sitt förmodade säte i Ryssland, så att mer stränga åtgärder sedan kan vidtagas och Bulgariens regering förbereder redan de bevis som EU behöver.
Det återkommande mönstret som framträder är att EU-kommissionen åberopar spöket om rysk inblandning varje gång en avvikande röst uppstår och det gäller inte bara i Ungerns och Bulgariens fall.
Frågan är hur länge Brysselbyråkratin kan fortsätta påtvinga sin vilja på väljare som vill ha ett alternativ i en tid när marken under deras egna fötter börjat gunga?
https://www.rt.com/news/637295-bulgaria-eu-election-hungary/

En reaktion till “Hur länge kan Brysselbyråkratin fortsätta påtvinga sin vilja på väljare som vill ha ett alternativ?”