Nu räcker det med besparingskrav som hotar patientsäkerheten

Att vår välfärd krackelerat i takt med att regeringen börjat prioritera annat än sin egen befolkning har nog de flesta märkt, men många blundar fortfarande istället för att ta in verkligheten.

Vården är ett av många eftersatta områden i Sverige och sparkraven som tynger regionerna år efter år påverkar såväl personalen som patientsäkerheten. Kvinnosjukvården är ett viktigt område, särskilt i dessa tider med återkommande larm om att det föds för få barn, ändå har regeringen aviserat att budgeten på riksnivå ska minskas från 1,6 miljarder till 1 miljard kronor.

87 anställda inom förlossningsvården i Malmö skriver ett läsvärt debattinlägg i DN (se text nedan) som vittnar om hur illa ställt det är och detta är bara ett exempel i mängden. Det åligger faktiskt svenska folket att ta ett visst ansvar här – vad är viktigt att lägga våra skattemedel på; är det exempelvis vård/skola/omsorg/infrastruktur/rättsväsende som är viktigast eller ska vi fortsätta göda det militärindustriella komplexet som nu sker via samtliga riksdagspartiers viktigaste prioritering Ukraina (-128 miljarder kronor hittills) medan svångremmen dras åt här hemma? Att tysta se på och knyta näven i fickan när landet kollapsar hjälper knappast vår sak.

—————————-

”Det är något som inte stämmer.

Upprepade gånger får vi höra att det föds för få barn, men forskare och politiker verkar inte kunna komma fram till något konkret. Vi vill gå rakt på själva kärnan: livets början. Vi vill peka på vad som sker på BB, platsen där de flesta familjer tillbringar sina första sköra ögonblick.

Förra året fick Kvinnokliniken vid Skånes universitetssjukhus information om besparingar på cirka 100 miljoner kronor. Stegvis försvann bekvämligheter, små gester som ökar trivseln för medarbetarna. Först försvann fruktkorgen, sedan frukostbullarna. Till utbildningsdagarna försvann lunchen och även externa föreläsare.

Sedan började det även drabba patienterna. De informativa häftena som berättar om hur man tar hand om ett spädbarn den första tiden har ersatts av QR-koder. Salvor för ömma och såriga bröstvårtor har slutat att köpas in, även tvättlappar. Spädbarnen ska numera torkas med strävt torkpapper.

Babyväskorna som delas ut med gratis bebisartiklar blir tunnare och tunnare, patienterna uppmuntras att använda upp blöjorna som ingår så att BB slipper dela ut sina egna blöjor. Amningsnappar, som är ett redskap vid komplicerade amningar, sparas det också in på.

Föräldrar ska i första hand få filtar i stället för täcken, för att spara tvätt.

Sedan kom de stora förändringarna. Förra sommaren stängdes BB Familj i Lund ner, vilket har lett till ökad arbetsbörda för den befintliga personalen på såväl BB i Lund, som BB Familj och BB i Malmö. Endast två av tre avdelningschefer har arbetat, den tredje posten blev inte bemannad förrän de två befintliga blev sjukskrivna.

Studielön som delas ut till sjuksköterskor som önskar studera vidare till antingen barnsjuksköterskor eller barnmorskor har i år dragits in helt. Barnmorskestudenter som fått stipendier till att praktisera utomlands över sommaren har nekats tjänstledighet. Servicevärdar som ansvarar för matservering och städ har plockats bort på kvällarna, vilket leder till att undersköterskor, en skyddad yrkestitel, tvingas sköta köket i stället för att utföra omvårdnadsuppgifter. Nattpersonalen har precis fått information om att de kommer tvingas jobba fler helger och deras arbetslag splittras för att kunna bemanna upp.

Brist på barnmorskor och sjuksköterskor leder till att alla vårdzoner inte kan vara öppna och i stället blir det fler familjer per vårdlag. Samtidigt råder vakanshållning. Tjänster som lämnas tomma vid exempelvis pensionsavgångar får inte tillsättas. Arbetsbelastningen är sådan att raster inte kan tas enligt schema, utan först när tillfälle ges – om det ges. Ofta uteblir de helt. Trycket på vårdplatser är så högt att familjer ibland skickas hem i förtid. Det prioriteras alltså att frigöra platser framför att fullfölja säker vård.

I takt med att bekvämlighet och omvårdnad skalas ner, ökar kraven på personalen på golvet. Fler värden, fler skalor, fler bedömningar ska dokumenteras och apparater kalibreras. Även om dessa är viktiga redskap för en säker vård, riskerar vi att förlita oss så blint på dem att den kliniska blicken och den personcentrerade omvårdnaden nedprioriteras. Därmed sjunker förtroendet för barnmorskor och sjuksköterskor vilket leder till att ännu fler rutinmässiga kontroller och bedömningar instiftas och tränger ut de mjuka värdena.

Det här leder till att man antingen drabbas av etisk stress, där man tvingas att ge vård man inte kan stå för, pushar sig själv till gränsen och drabbas av utmattning (såvida man inte söker ett nytt jobb). Eller så stänger man av empati och omtanke, utför åtgärder som går att mäta och dokumentera och lägger övrigt omvårdnadsansvar på anhöriga och patienter.

Det är inte bara barnafödandet som minskar, utan även amningen. I Region Skånes amningsstrategi framkommer det att amningen minskar i Skåne – trots de positiva fördelarna som den utgör för folkhälsan. De insatser som föreslås går ut på att stärka, skydda och främja amningen genom att bland annat stärka vårdpersonalens amningskompetens. I praktiken är amningsstöd ett hantverk som kräver fortbildning, erfarenhet, tid, tålamod och lyhördhet. Dessa är kvaliteter som inte får plats i den åtstramade vården som vi nu tvingas ge.

I januari skickades ett brev till verksamhetschefen där personalen på BB gemensamt larmade om den ohållbara arbetsmiljön och arbetsbördan – utan att få något svar. Häromveckan fick vi i stället nya besked, ytterligare 130 miljoner kronor ska sparas in i år. Från regeringen kom det än mörkare beskedet som drabbar kvinnosjukvården på riksnivå: budgeten ska minskas från 1,6 miljarder till 1 miljard kronor.

Nu räcker det med besparingskrav som hotar patientsäkerhet och välbefinnande. Livets början förtjänar bättre.”

https://www.dn.se/debatt/pa-vart-bb-torkar-vi-ditt-barn-med-det-strava-pappret/