Det är inte bara bolagsjättar som Saab, BAE Systems Bofors och BAE Systems Hägglunds som håvar in vinster på löpande band och framhävs som ”Sveriges spetskompetens” inom krigsindustrin, även mindre aktörer som soldatutrustningsbolaget Snigel från Farsta går som tåget med ett rörelseresultat som mer än trefaldigades förra året samt en omsättning som steg med 20% till drygt 430 miljoner kronor.
Enligt preliminära bokslutssiffror fördubblades även rörelsemarginalen till över 25%, vilket gör Snigel dubbelt så lönsamt som Saabs (SAAB B) rörelsemarginal. Nästa steg är en planerad börsnotering.
Ingen hymlar om att Ukrainakonflikten är en stor del av framgången för svensk krigsindustri och den svenska regeringens planerade omfattande upprustning av försvaret, där regeringens mål att öka utgifterna för det militära försvaret till motsvarande 3,5% av BNP till 2030 (vilket är en snabbare takt än vad Nato kräver) kommer väldigt lägligt och såväl det civila som militära försvaret i Sverige står inför en historisk omställning.
Vinstintresset är tongivande och enligt en färsk analys från konsultjätten EY kommer nivån på utgifter kunna generera årliga intäkter till näringslivet om 320 miljarder kronor – en ökning med 110 miljarder kronor per år – fram till 2035 och totalt kommer omkring 48.000 nya jobb att skapas i Sverige.
Saabs intäkter uppgick till cirka 80 miljarder under 2025 (en fördubbling sedan 2021) samtidigt som både orderingång och orderstock ökat med mångmiljardbelopp. Även antalet anställda har ökat med 10.000 personer till totalt 28.000 på fyra år.
Mildef som levererar IT-lösningar till försvarsindustrin har också mer än fördubblat antalet anställda under samma period och bolagets VD Daniel Ljunggren konstaterar att man aldrig tidigare haft så hög expansionstakt som nu och det ser ut att fortsätta i ytterligare ett par år [till den siste ukrainaren] medan man fyller på med nya medarbetare och nya produktionsanläggningar.
Enligt Fredrik Sjöström på EY är nyckeln till framgång samarbeten mellan olika aktörer inom näringslivet men också mellan myndigheter samt näringslivet – det vill säga det militärindustriella komplexet där alla tjänar en hacka. Det ligger således varken i krigsindustrins eller i våra politikers intresse överhuvudtaget att det blir fred.
Med det sagt vill jag ånyo påminna om den tidigare amerikanske presidenten Dwight D Eisenhowers ord i sitt avskedstal 1961 när han varnade för att vara försiktig med det militärindustriella komplexet, då förvärvet av oberättigat inflytande genom denna mäktiga och exempellösa kombination av ett stort militärt etablissemang samt en stor vapenindustri kan leda till en katastrofal uppgång av missriktad makt.
Där är vi nu och som vår finansminister deklarerade i dag är det helt i sin ordning att göra avsteg från det ekonomiska ramverket för att genomföra försvarsupprustningen eftersom det är en ”existentiell fråga”. Att kommande generationer får betala rejält för våra beslutsfattares krigshybris – som spänner från höger till vänster – samt att svenska skattemedel används för att profitera på krig och döda människor är så klart inget att haka upp sig på.
https://www.di.se/digital/forsvarssuccen-i-farsta-krossar-saabs-lonsamhet/
https://www.di.se/nyheter/prognosen-tiotusentals-nya-jobb-i-upprustningen/

Samhällsnyttan av att tillverka krigsmaterial är nästan lika med noll även om militära bandvagnar och lastbilar kan användas vid naturkatastrofer! Frågan är om ens vapnen blir till någon nytta om Sverige lyckas hoppa med i ett krig med Ryssland för de lär inte skicka några soldater utan missiler som de svenska Patriot man köpt in inte kan göra mycket åt! Det är nog bara poserande precis som slogan under andra världskriget att ”beredskapen är god”…
GillaGillad av 2 personer