När efterfrågan på olja fortsätter att öka blir även de mer svåråtkomliga områdena intressanta

Precis som förväntat steg New York-börserna i går med oljebolag i täten efter den amerikanska attacken mot Venezuela i helgen i kombination med Donald Trumps deklaration att USA ska ha en stor del i Venezuelas oljeindustri framöver där amerikanska oljebolag ska få tillgång till Venezuelas oljereserver som är de största i världen. Dessutom steg försvarssektorn, medan Wall Street-bankerna Goldman Sachs och JP Morgan bidrog med nya rekordnivåer till indexuppgången på Dow-listan.

Även om den ökade efterfrågan på gas och olja gör aktieägarna lyckliga, ger det även negativa effekter för miljön när branschens jättar nu jagar olja i nya och mer riskfyllda områden genom så kallad ultradjup utvinning i brunnar på upp till flera tusen meters djup.

Drivkraften bakom utvecklingen är dels avancerad teknik som möjliggör exploatering på tidigare otänkbara djup, men även att många av världens traditionella offshorefält nu närmar sig sin kapacitetsgräns samtidigt som efterfrågan på olja fortsätter att öka och med tillräckligt höga oljepriser blir även de mer svåråtkomliga områdena intressanta trots riskerna. Det finns även svenska företag som specialiserat sig på tekniken för ultradjup utvinning, exempelvis Stena Drilling som är ett helägt dotterbolag till den svenska familjeägda Stena-koncernen, med kunder som Shell.

BP:s borrplattform Deepwater Horizon, belägen drygt sex mil utanför Louisianas kust och särskilt anpassad för utvinning på stora djup, är ett exempel på hur illa det kan gå. Under ett borrningsarbete den 20 april 2010 som skedde 1.500 meter under ytan, trängde metangas oväntat upp genom stigarröret, varpå offshore-borr-riggen exploderade och sjönk i Mexikanska golfen. Explosionen dödade elva personer och ledde till ett av de största oljeutsläppen i USA:s historia; i 87 dagar strömmade olja från borrhålet fritt ut i Atlanten innan läckan kunde stoppas med massiva miljöskador och saneringsinsatser som följd.

Då var borrning på dessa djup ett undantag, men i dag är denna verksamhet vanligare och under 2025 har en rad nya oljefält tagits i bruk med brunnar på minst 1,5 kilometers djup. Ett av de ledande områdena för ultradjup borrning är Mexikanska golfen, men även Santos-bassängen utanför kusten i sydöstra Brasilien samt utanför Angola.

Thina Saltvedt, chefsanalytiker hos Nordea, ser en tydlig trend.

-”De ultradjupa projekten är dyrare och mer komplexa att genomföra, därför har många bolag länge valt bort dem. Men när oljepriset är tillräckligt högt och efterfrågan är stor blir de ändå ekonomiskt intressanta. De tekniska utmaningarna är större och det är även risken. Flödena är svårare att kontrollera och om något går fel gör djupet det mycket svårare att hantera eventuella problem. Det är också dyrare att städa upp om det skulle ske en olycka.”

Att ”städa upp” innebär dock inte att det drabbade marina livet med förorenat vatten och skadade djur samt påverkan på hela ekosystem får sig en återställare eller att det inte påverkar oss människor, skadan är redan skedd.

Därtill får även utsläpp från tankfartyg av biobränslen och biobaserade oljor samt kemikalier till havs negativa effekter på det marina livet.

Men varför tänka steget längre och begrunda vilka långsiktiga konsekvenser girigheten kommer att få för miljön, djur och efterkommande generationer när det finns pengar att tjäna?! Det är alltid vinstintressen som styr och miljörörelsen hörs allt mindre.

https://www.di.se/live/oljebolag-och-banker-ledde-wall-street-hogre/

https://www.di.se/nyheter/okad-risk-nar-oljejattarna-borrar-pa-djupet/