Bankerna slåss om att få vara den bank som kan hjälpa till mest i försvarsindustrin

Politikerna i de flesta västeuropeiska länder har som bekant beslutat att satsa stora summor pengar på försvaret framöver på bekostnad av den egna befolkningens välfärd. I Sveriges fall innebär det att militären får ett rejält tillskott med drygt 174 miljarder kronor under nästa år – att jämförs med 2021 då man erhöll 61 miljarder kronor.

Det är inte bara etablissemanget själva som profiterar på kriget i Ukraina, både små och stora svenska företag har fått en uppgång i beställningar samt ökat sina vinster de senaste åren. Allt från avancerade AI-system i stridsflyg till nya ryggsäckar för jägarsoldater och skyddsmasker är exempel som tagit plats i den nya försvarsvågen.

De senaste åren har beställningarna dock fortsatt att främst gå till de stora försvarsbolagen. Eftersom det tar fem år innan ett politiskt beslut omvandlas till verkliga kontrakt med företagen, lär det dröja till 2027-2030 innan tillväxten tar fart på riktigt för de mindre aktörerna.

Det är dock inga problem med finansiering för försvarsbolagen. Innan kriget drog igång var det många banker och fonder som inte ville vara med och låna ut eller investera pengar i försvarsbolag eftersom det stred mot deras etiska riktlinjer, men numera är det annat ljud i skällan när man sett hur pengarna ramlar in och finansbranschen är istället öppen för utlåning inklusive att gå in som investerare.

Malin Hlawatsch, VD för det mindre företaget Snigel, menar att bankerna i princip slåss om att få vara den bank som hjälper till mest.

-”Finansieringen är inget problem för oss nu. Bankerna nästan bråkar om att vara den bank som kan hjälpa till mest.”

Faktum är att hela bankbranschen ändrat inställning sedan det vinstbringande proxykriget drog igång och enligt en undersökning som Natos innovationsfond genomfört har de 75 största europeiska bankerna blivit mer villiga att låna ut pengar och finansiera nya bolag som vill sälja utrustning till militären.

Många banker och finansbolag hade tidigare etiska riktlinjer som inte tillät dem att satsa pengar i försvarsindustrin, men efter krigsutbrottet Ukraina har många banker ändrat sina regler.

Endast 10% av bankerna har fortfarande etiska invändningar mot att låna ut till försvarsföretag och en del av dessa tillåter inte heller att man öppnar konto.

Bland finansinstitut i Tyskland, Frankrike och Storbritannien har ledningen fortfarande en restriktiv hållning, men i Sverige och andra länder – med hänvisning till att de ligger närmare Ryssland – är det lättare med finansiering för försvarsföretag.

Betänker man vilka som kontrollerar de flesta finansinstituten i Sverige är detta inte alls konstigt. Det enda som är märkligt är att en stor del av svenska folket fortfarande tror att Sverige gör en humanitär insats.

https://www.svd.se/a/GyvJqq/stridspiloten-blev-vd-vi-vet-vilka-robotar-som-kommer

New Research Finds Barriers to Capital Remain for Innovators in the Defence, Security and Resilience Space