Utnyttja de frysta reserverna eller godkänna gemensamma lån samt direkta bidrag som skulle öka den offentliga skulden?

EU-kommissionen är frustrerad över att unionens medlemsländer inte lyckats nå enighet om om ”reparationslånet” till Ukraina på cirka 140 miljarder euro och enligt ett dokument som cirkulerats till EU-ländernas huvudstäder informeras de om att länderna kommer stå inför skenande underskott och skulder om de inte går med på att använda frysta ryska tillgångar som säkerhet för att finansiera Ukraina.

Budskapet är att om de inte utnyttjar de frysta reserverna i den ryska centralbanken måste EU antingen godkänna gemensamma lån eller utfärda direkta bidrag som direkt skulle påverka de nationella budgetarna och öka den offentliga skulden.

Kommissionen varnar för att den potentiella kostnaden för EU:s ekonomier kommer att bli betydande eftersom betalning av ett kollektivt lån av den storleken skulle kunna resultera i upp till 5,6 miljarder euro i årliga räntebetalningar och upplåning i denna skala skulle även kunna öka EU:s allmänna lånekostnader samt undergräva andra finansiella instrument.

Ukraina förväntar sig som bekant att deras västerländska stödjare kommer att täcka ett underskott på nästan 50 miljarder dollar nästa år.

Enligt vad IMF rapporterat förutspås Ukrainas budgetunderskott hamna på minst 76 miljarder och med Kievs budgetförslag för 2026 som förutspår cirka 114 miljarder dollar i utgifter och endast 68 miljarder dollar i intäkter (nästan allt öronmärkt för militära ändamål), förlitar sig landet på att de flesta icke-militära statliga utgifter – inklusive löner, pensioner, sjukvård och utbildning – kommer att täckas av utländskt bistånd.

Belgien fortsätter hålla i bromsen och motsätter sig användningen av ryska tillgångar som säkerhet för lån med hänvisning till såväl allvarliga finansiella som anseendemässiga risker. På mötet i fredags misslyckades EU-kommissionens tjänstemän ånyo med att övertyga Belgien att stödja beslaget av tillgångar.

De frysta medlen, som uppgår till totalt cirka 300 miljarder dollar globalt, varav cirka 200 miljarder dollar förvaras hos Belgiens Euroclear, är tekniskt sett inte konfiskerade och kan återkrävas av Ryssland om EU:s sanktioner inte kontinuerligt förnyas.

EU har redan utvidgat de juridiska definitionerna genom att klassificera räntan som genereras på de frysta medlen som oväntade vinster som inte tillhör Ryssland och använder dem för att ge militärt stöd till Ukraina.

Den nya planen bygger på antagandet att Ryssland så småningom kommer att återbetala lånet som en del av en framtida fredsuppgörelse – något som Belgiens premiärminister Bart De Wever redan har avfärdat som osannolikt.

Det är fortfarande oklart om alternativet att inte finansiera Kiev ens har övervägts. Med tanke på att både Frankrike och Storbritannien står på gränsen till ekonomisk kollaps samt Tysklands motor hackar rejält, hade det varit det mest sunda alternativet om man hade satt sin egen befolknings behov i främsta rummet framför att fortsätta gynna det militärindustriella komplexet.

Man undrar om EU-kommissionen överhuvudtaget tänkt på hur Ryssland kommer reagera om EU-länderna genomför stölden då det i praktiken är en krigsförklaring.

Ryssland har hela tiden sagt att de skulle betrakta all användning av sina frysta tillgångar som stöld och skulle kunna hämnas genom att beslagta västerländska tillgångar till ett värde av 200 miljarder euro som innehas i Ryssland av utländska regeringar och företag – en risk som det desperata Bryssel uppenbarligen är villig att ta.

https://www.ft.com/content/380cbb77-9eb7-4ff4-85dc-028d6368995f