Europas aptit på utvunna råvaror som mangan, litium, sällsynta jordartsmetaller, koppar och nickel förväntas skjuta i höjden för att möta behoven inom ramen för övergången till ren energi och återupprustningen av försvaret. Många av dessa resurser finns i dåligt reglerade och ofta politiskt repressiva jurisdiktioner, från Demokratiska republiken Kongo till Indonesien och Georgien.
I staden Tjiatura i västra Georgien huserar gruvföretaget Georgian Manganese, med nära kopplingar till regeringen, som av invånarna anklagas för att ha orsakat miljöförstöring och ignorerat sina arbetares rättigheter. Man anser att Europa, som importerar Georgiens mangan, delvis bär skulden för de svarta floderna och de kollapsande husen i Chiatura-distriktet.
I byn Shukruti, gör giftigt damm från gruvorna dessutom människor sjuka. Smutsigt svart vatten blandat med tungmetaller sprutar regelbundet ut ur pumparna i Tjiatura där hus kollapsar när tunnlarna under dem rasar samman.
Mangan, en svart metall som traditionellt används för att förstärka stål, är avgörande för Europas gröna energiomställning eftersom den används i både vindkraftverk och elbilsbatterier. Metallen är också viktig för militär utrustning som rustningar och vapen. År 2022 köpte EU 20 000 ton manganlegeringar från Georgien – nästan 3% av dess totala utbud. Ett år senare lades mangan till på EU:s lista över kritiska mineraler.
Det bor 40 000 invånare i Tjiatura och de boende säger att deras liv förstörs så att västeuropéer kan andas renare luft samt få bättre liv. Cancerfrekvensen i regionen är ovanligt hög och läkare på ett sjukhus i Tjiatura stödjer observationen, men ingen officiell studie har kopplat sjukdomarna till gruvorna.
Europeiska företag vet ofta inte var deras mangan kommer ifrån. ANEV, Italiens vindkraftsorganisation, säger exempelvis att det inte finns någon specifik skyldighet att spåra alla metaller som används i stålproduktion.
Förra året antog EU en lag som var avsedd att ändra på det. Direktivet om tillbörlig aktsamhet inom företags hållbarhet ålägger företag att kontrollera sina leveranskedjor noggrannare och stoppa eventuella kränkningar av mänskliga rättigheter, dåliga arbetsförhållanden samt miljöskador.
Men knappt ett år efter att den trädde i kraft föreslog EU-kommissionen en kraftig försvagning av lagen i ett försök att minska byråkratin för blockets trögt arbetande industri. EU:s medlemsländer, motiverade av denna avregleringsagenda, driver nu på för ännu större nedskärningar. Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Friedrich Merz vill avskaffa lagen helt och hållet.
Enligt Anna Cavazzini, ledamot av Europaparlamentets gröna parti, gav lagstiftarna efter för påtryckningar från företag som försökte minska sina kostnader och nu återstår bara ett tomt skal av direktivet.
Invånarna i regionen säger att företaget bedriver en kampanj för att tysta allt motstånd, men protester pågår löpande med krav på säkrare arbetsförhållanden för gruvarbetare under jord där tunnelraser länge har varit en risk, högre löner och betald sjukledighet. När gruvan stängdes tillfälligt i oktober 2024 lovades de 60% av sina löner, men många säger att dessa betalningar aldrig förverkligades.
Gruvföretaget Manganese har inte svarat varken på intervjuförfrågningar eller skriftliga frågor. Inte heller tjänstemän vid Georgiens gruvministerium samt regeringens miljöskydds- och naturresursdepartement svarade på förfrågningar från Politico om kommentarer.
I byn Shukruti, som ligger direkt ovanför gruvtunnlarna, spricker invånarnas hem och sjunker ner i marken. Det skadestånd som utlovades har bara kommit färre än 5% av Shukrutis invånare till godo.
När Politico utförde egna tester baserade på fyra prover tagna i april 2025 från floden Kvirila som rinner genom Tjiatura samt dess biflod Bogiristiskali, vilka undersöktes i ett brittiskt licensierat laboratorium, visar dessa att manganhalterna i båda floderna är över tio gånger den lagliga gränsen. Även järnhalterna är högre än vad som är tillåtet enligt lag.
Lokalbefolkningen använder det förorenade vattnet för att bevattna sina grödor och fiskare får minskad fångst eftersom tungmetallerna dödar vattenlevande organismer. Vattnet från floden Kvirila rinner ut i Svarta havet, hem för utrotningshotade delfiner, störar, sköldpaddor och hajar.
En analys från 2022 av den georgiska icke-statliga organisationen Green Policy fann ännu sämre resultat, med manganhalter i Kvirilafloden som i genomsnitt var 42 gånger högre än den lagliga gränsen. Gruppen upptäckte också för höga halter av järn och bly.
Kronisk exponering för mangan kan leda till irreversibla neurologiska skador – ett Parkinsonsliknande tillstånd som kallas manganism – samt lever-, njur- och reproduktionsskador. Bly och järn är kopplade till organsvikt, cancer och hjärt-kärlsjukdomar.
På Georgian Manganese webbplats medger företaget att ”föroreningar av Kvirilafloden” är en av regionens ”ekologiska utmaningar” som man tillskriver avrinningen från manganbearbetning. De hävdar dock att de har installerat reningsfilter av tysk standard och att ”varken förorenat eller renat vatten” för närvarande kommer ut i floden.
Demonstranter hävdar dock att filtreringssystemet bara sätts på när inspektörer anländer och att obehandlat avloppsvatten dumpas direkt i floderna resten av tiden.
Georgian Manganese, som har licens att bryta 16 430 hektar fram till 2046, bryter dessutom en stor del av sin malm från dagbrott istället för underjordiska gruvor för närvarande. Detta får farlig påverkan för samhällena runt omkring dem eftersom maskiner river upp sluttningarna och blottar grunda kratrar. Familjer som bor bredvid gruvorna säger att giftigt damm från dessa driver in i deras trädgårdar och hus.
Trots det hårda motståndet i Tjiatura fortsätter mangan att skickas till europeiska marknader och under de två första månaderna 2025 importerade EU 6 000 ton mangan från Georgien. Med ökat tryck avseende klimat- och försvarskrav förväntas hungern efter mangan växa ännu mer framledes.
Detta påvisar ännu en gång att EU är hycklare. I sin iver att genomföra ”den gröna omställningen” ser man inga problem med att exploatera andra europeiska länder för egen vinning oavsett miljökonsekvenser samt hälsorisker för befolkningen.
Att den enorma försvarsupprustningen som EU beslutat om – inklusive det massiva militära stödet i Ukraina – också påverkar miljön negativt är inget man heller pratar om. ”It’s ok when we do it” tycks vara deras motto.
Jenny Piper 
Det finns inget som heter ren energi utan alla typer av energisystem påverkar miljön och att som de ”gröna” talibanerna försöka lura i folk att vindsnurror och solfångare skulle vara ren energi är rena bondfångeriet. Som med dessa batteribilar man flyttar bara utsläppen någon annanstans och tror man räddar miljön.
GillaGillad av 3 personer
Men Jenny! Precis detta vill inte regeringen eller von der Leyen ska komma fram, detta är en väl dokumenterad hemlighet för folket inom EU och nu släpper du bomben! Skojade bara! Tycker det är härligt med lite nyheter man inte kan läsa i vanlig media och som är förbjudna inom media att sprida vidare.
GillaGillad av 1 person