Att likställa EU och Nato är ett stort misstag geopolitiskt, socialt och ekonomiskt för Europa

Den amerikanske ekonomen och universitetsprofessorn Jeffrey Sachs ska deltaga i sessionen ”FN:s utvecklingsagenda bortom 2030” under Eastern Economic Forum som äger rum i Vladivostok den 3–6 september. Inför mötet uttryckte han i en intervju att Nato borde ha upplösts redan 1990.

-”Först och främst borde Nato ha upphört 1990 när president Gorbatjov avslutade Warszawapakten, västländerna borde ha sagt ja och vi avslutar Nato. Det blev istället en mekanism för amerikansk maktexpansion, vilket inte är vad Nato borde vara. Denna österutgående rörelse av Nato sedan 1990 har varit helt oberättigad och i strid med västerländska löften. Problemet med Europa är, som alla vet, att det egentligen inte finns något Europa. Det finns så många länder som grälar med varandra – Europa har varit i krig med sig självt i 1 000 år.”

—————————————————

När tidningen Eurasia förra veckan intervjuade Sachs diskuterades såväl kriget i Ukraina som slutet på USA:s hegemoni samtidigt som det konstaterades att världen går mot en multipolär världsordning där Kina och Eurasien spelar en viktig roll i världsekonomin. Det är mycket text som en del klagar över, men mycket läsvärt!

På frågan om västvärlden har något ansvar i händelserna som lett fram till situationen i Ukraina, slog Sachs fast att detta är ett krig som aldrig borde ha hänt.

-”Detta är ett krig som aldrig borde ha hänt, eller skulle ha hänt, om USA hade uppfört sig bättre och om USA samt Ryssland hade gjort vad de borde ha gjort från och med 1992, nämligen att ha en ömsesidigt respektfull och samarbetsinriktad relation. För mer än trettio år sedan lovade USA president Gorbatjov att när Warszawapakten upplöstes 1990 skulle Nato inte röra sig en tum österut. Och det var ett riktigt åtagande från USA och Tyskland, båda länderna gjorde det mycket tydligt eftersom vi behövde en era av förtroende, demilitarisering och ekonomiska kopplingar.

Tyvärr började de amerikanska beslutsfattarna redan 1992 bryta mot det de hade lovat. De började planera Natoexpansion. Faktum är att en Natoexpansion hela vägen till Ukraina var planerad redan i början av 1990-talet. Enligt min mening var detta det största misstaget USA gjorde. För det innebar att det skulle bli en växande misstro mellan USA och Ryssland.

Ryssland är ett mycket mäktigt land. Det är en kärnvapensupermakt. Jag tror att USA undergrävde det som kunde ha åstadkommits. Allt detta började långt innan president Putin kom till makten. Det här handlade inte om honom. Det här handlade om USA:s påstående om unipolaritet i slutet av kalla kriget. Detta påstående var felaktigt, farligt, provokativt och arrogant. Och om inte USA hade gjort detta skulle vi ha en mycket, mycket säkrare och mer samarbetsvillig värld.

Den största och farligaste åtgärden från USA var att utöka den amerikanska militäralliansen till Ukraina och Georgien, vilket i praktiken omringade Ryssland i Svartahavsregionen och minskade Rysslands makt avsevärt. År 2008 drev George W. Bush på för att Nato skulle åtaga sig att expandera till Ukraina och Georgien. Och vid det laget var president Putin president. Han motsatte sig detta mycket, mycket starkt. Faktum är att han 2007 höll ett berömt tal vid säkerhetskonferensen i München där han uttryckte extremt motstånd mot Natos utvidgning. Men den amerikanska politikerklassen lyssnade inte.

År 2010 valdes en president i Ukraina som klokt nog antog en neutralitetspolitik, Viktor Janukovitj. Detta krig började med Janukovitjs våldsamma störtande 2014 eftersom det omedelbart ledde till ett krig i Donbas och Rysslands anspråk på Krim. Från 2014 till 2015 nåddes de två Minskavtalen för att försöka övervinna kriget. USA motsatte sig dessa avtal, och Ukraina genomförde dem inte.

År 2021, när president Biden tillträdde, skickade Putin mycket starka förmaningar till USA att stoppa Natos utvidgning. Biden svarade att USA inte skulle förhandla om den frågan och skickade ett formellt svar till Ryssland i januari 2022 att det inte var Rysslands sak vad Nato gjorde eller vart det tog vägen. Naturligtvis var det absolut inte så Ryssland såg på det, eftersom Ryssland sade att det är vår sak att ha den amerikanska militäralliansen vid vår 2 000 kilometer långa gräns mot Ukraina. Och det var då denna invasion inleddes den 24 februari 2022.

Även den invasionen, det är helt klart, var inte avsedd att erövra Ukraina; den var avsedd att tvinga Ukraina att förhandla om neutralitet. Och inom ungefär fyra veckor efter invasionen sade president Zelensky offentligt att Ukraina skulle acceptera neutralitet vid sidan av säkerhetsgarantier. Och på grundval av detta inledde Ryssland och Ukraina intensiva förhandlingar för att avsluta kriget. USA ingrep sedan och sade till Ukraina att man inte kunde underteckna avtalet och fortfarande ha USA:s stöd, så man måste fortsätta kämpa. Och så lämnade Ukraina förhandlingsbordet. USA ökade flödet av vapen. Ryssland mobiliserade en stor armé sommaren 2022. Och kriget har fortsatt att eskalera.

Det finns inga vinnare i detta. Alla förlorar. Ukraina är naturligtvis den största förloraren i detta eftersom det är förödande för Ukraina. Europa är den näst största förloraren eftersom de ekonomiska och sociala konsekvenserna är enorma. USA förlorar på grund av att de spenderar mer än 100 miljarder dollar och eftersom större delen av världen inte håller med om USA:s ståndpunkt. Större delen av världen vill att kriget ska upphöra utan att Nato fortsätter att expandera och expandera.

…………………..

På frågan om det inte är ett tecken på att världen håller på att gå från en unipolär till en multipolär ordning med tanke på att länder i världen inte ansluter sig till USA:s ståndpunkt och inte heller stödjer sanktionerna mot Ryssland, konstaterade Sachs att vi tveklöst befinner oss i ett stort geotektoniskt skifte.

-”Det råder ingen tvekan om att vi befinner oss i ett stort geotektoniskt skifte. Med andra ord förändras geopolitiken och världsekonomin dramatiskt även utan detta krig. Kinas uppgång är en avgörande händelse i modern världshistoria eftersom Kina har återgått till att vara en viktig del av världsekonomin efter mer än ett sekel då det kraftigt försvagades av de europeiska imperialmakterna USA och Japan.

Från 1839, då Storbritannien invaderade Kina i det första opiumkriget, fram till grundandet av Folkrepubliken Kina 1949, upplevde Kina det ena förödande slaget efter det andra. Detta var vad de kallade förödmjukelsens århundrade. Men vad det var, var mer än 100 år av en fruktansvärd ekonomisk, social, militär och politisk kris. År 1949 blev Kina självständigt som Folkrepubliken Kina, fast beslutet att aldrig mer falla under imperialt dominans och att inte låta några imperialmakter splittra Kina igen. Och detta är en av anledningarna till att frågan om Taiwan är så känslig.

Det är förstås inte bara Kina, eftersom Sydostasien, ASEAN-länderna, upplever betydande ekonomisk och teknisk utveckling och förbättringar av utbildningsnivåer och hälsonivåer. Och med en eftersläpning på ungefär 15 till 20 år håller Indien nu på att bli en mycket snabbt växande region i världen, ett land som är ännu mer befolkat än Kina. Så Eurasien har länge varit hem för den stora majoriteten av mänskligheten. Och Eurasien, bortom Europeiska unionen, är en mycket betydande del av världsekonomin och världens befolkning. Och mer och mer ser Eurasien denna region som en integrerad region, där Kina, Indien, Västasien, Turkiet, Gulfregionen och Europa bör integreras tillsammans.

USA däremot ser världen som att USA borde leda och alla andra borde följa samt de som inte följer är dåliga aktörer. Men det vi ser från kriget i Ukraina är att majoriteten av världen inte vill följa USA:s ledarskap. Jag tror att majoriteten av världen skulle vilja komma överens med USA, men inte ha USA som den självutnämnda ledaren och skaparen av reglerna. Större delen av världen vill ha en bred ekonomisk utveckling och välstånd, normala relationer med grannar, inte block som motsätter sig varandra. Särskilt utvecklingsländerna, som trots allt fortfarande utgör ungefär sju åttondelar av mänskligheten, vill komma ikapp i ekonomisk levnadsstandard och befarar att USA:s strategi splittrar världen snarare än möjliggör en världsekonomi där alla länder kan blomstra.

Så det betyder att det finns flera perspektiv som tar form just nu. Ett är ett integrerat Eurasien, som använder digital teknik, snabba transporter, järnvägstrafik mellan städer och sjöfart för att integrera denna stora region i världen där den stora majoriteten av världens befolkning bor. En annan vision är att icke-väst, vilket till stor del består av utvecklingsländer, låginkomst- och medelinkomstländer, äntligen har haft chansen att komma ikapp de nordatlantiska länderna, det vill säga USA, Kanada, Storbritannien och Europeiska unionen som till stor del har lett den ekonomiska utvecklingen under de senaste två århundradena. Och USA har fortfarande sin illusion, men jag tror att den snabbt försvinner, att det på något sätt är den globala ledaren eftersom man inte kan vara den globala ledaren om större delen av världen inte vill följa efter. Och det är den viktigaste lärdomen som USA lär sig av detta krig.

När vi talar om USA bör vi inte tänka på det som det amerikanska folket utan som en liten politisk elitklass eftersom de flesta inte blir tillfrågade alls om något av detta, så deras åsikter spelar ingen roll. Det här är en liten grupp i USA, främst finansiella, militära och politiska eliter. Deras syn handlar inte nödvändigtvis ens om att exportera demokrati; det handlar till stor del om amerikansk makt, uppfattningen att Amerika borde vara världsledande, att det är detta som är säkert för USA.

Det finns naturligtvis en del ideologiska påståenden om att det handlar om att sprida demokrati, men jag tror inte att vi ska ta detta bokstavligt eftersom USA har haft att göra med alla möjliga länder och har störtat många demokratier och installerat många diktaturer och auktoritära regimer. De är mest intresserade av regeringar som stödjer USA:s ledarskap. Det är den avgörande delen av amerikansk utrikespolitik. Kina har sannerligen inget intresse av att ledas av USA. Inte heller Indien eller Ryssland. De är inte emot fredligt samarbete med USA, men de vill inte ha ett system där USA dikterar reglerna eller vem som har makten och vem som inte har det.

Europa har märkligt nog helt ställt sig på USA:s sida och nästan all retorik i media och politik har handlat om att upprätthålla ett narrativ skapat av USA att detta är ett krig som bara orsakats av Ryssland, bara av en person som vill skapa ett imperium som inte har något med USA att göra, att detta var oprovocerat och så vidare. Det är förvånande för mig att européer säger detta för att de borde veta bättre. Några vet bättre. Ungerns premiärminister Viktor Orbán vet säkert bättre. Jag tror att många andra också vet bättre, men de säger det inte heller för att de känner att de har ställt sig på USA:s sida – så motarbeta inte chefen – eller att de håller med för att andra håller med.

Hela den här situationen är farlig för Europa och Europa som grupp borde förhandla direkt med Ryssland och Ukraina om ett lämpligt europeiskt säkerhetsarrangemang som inte är samma sak som Nato.

Skapandet av OSSE var en mycket bra idé och är ännu viktigare nu. Ryssland borde vara en del av de europeiska säkerhetsarrangemangen och den europeiska ekonomin. Detta vidsträckta land med naturresurser och elva tidszoner är en fantastisk bro mellan Östasien och västra Eurasien. Det bör inom Europeiska unionen ses som en nödvändig partner för en hälsosam, fredlig och miljömässigt hållbar värld. Men det ses inte så just nu. USA har skapat en annan berättelse och de flesta europeiska politiker följer den.”

…………………..

När Sachs får frågan om hur han ser på att Ungerns regering argumenterar för sammankoppling istället för byggblock, säger Sachs att det är helt rätt koncept för att skapa fred och välstånd.

-”Det koncept som den ungerska regeringen lägger fram om sammankoppling är helt rätt koncept, först och främst. Det är det som kommer att leda till fred och välstånd, inte bara för Ungern utan i stort. Så det är inte bara en ungersk idé; det är rätt idé för Europa och dess grannar i västra Asien. Ungern råkar ha ett geografiskt läge i centrala Europa och, längs Donau, nära det tidigare Sovjetunionen, Svarta havet och Medelhavet. Det kan spela en stor roll som sammankopplare.

Jag hoppas att det inte bara är Ungern som gör det, för det är en bra läxa för Bryssel också. Kanske är ett av problemen att EU:s högkvarter och Natos högkvarter båda ligger tillsammans i Bryssel. Jag tror att många i Bryssel har glömt bort att EU och Nato borde vara två helt olika saker. Att likställa Europeiska unionen och Nato är ett stort misstag geopolitiskt, socialt och ekonomiskt för Europa. De som är i Bryssel behöver komma ut och se Budapest, Istanbul, Moskva, Kiev, Peking eller Mumbai för att förstå att vi befinner oss i en större värld nu. Vi behöver dessa sammankopplingar. Vi borde inte krypa ner i en splittrad värld där militära allianser definierar vem man har att göra med och vem man slåss mot. Nu har vi ett öppet krig i Europa och vi riskerar öppet krig i Östasien på grund av konfrontationen mellan USA och Kina.

USA driver på för Nato, till och med för att expandera till Östasien, och det är en fullständigt fruktansvärd idé, särskilt för Europa. Vill Europa hamna i ett krig mellan USA och Kina? Självklart inte. Vi borde ha en multipolär värld där vi inte rangordnar länder, där vi bara har fredliga relationer mellan olika delar av världen. Så uppkoppling är rätt svar.”

—————————————————

Verkligen intressant att ta del av detta och om gemene man fått dylik information istället för propagandan som vår styrda massmedia låter skölja över oss dagligen som bara skapar mer polarisering, hade vi troligen haft ett helt annat debattklimat samt framförallt hade inte våra förljugna politiker lika lätt kunnat övertyga befolkningen om att mer krig och vapen framför sunt förnuft och diplomati är vägen till fred.

https://eurasiamagazine.com/win-win-cooperation-is-the-future

https://sputnikglobe.com/20250831/nato-should-have-dissolved-in-1990—sachs-1122691074.html